Syftet med förevarande uppsats är kort och koncist att pröva huruvida vi kan hitta spår av realistiska teoribildningar i de yttranden och argumentationslinjer som förekom inom lyckta dörrar i Vita huset vid tidpunkten för Kubakrisen 1962. Mer specifikt ämnar vi att försöka hitta spår av de teoribildningar som brukar benämnas defensiv och offensiv realism..

Denna studie behandlar webbaserade läromedel och läroböcker. Läromedel är verktyg som används i undervisningen. En pedagogisk text är inte neutral eller objektiv. Den övergripande problemformuleringen var hur dessa läromedel behandlar Kubakrisen, vad som privilegieras och vad för konsekvenser detta får. För att besvara detta ställdes två frågor: Vilka länder fokuserar läromedlen på? Vilka händelser tas upp och hur behandlas de? Frågorna besvarades i sin tur med en kvantitativ och en kvalitativ textanalys.

AbstractKubakrisen; En tidningsstudie om svenska morgontidningars rapportering kring krisen The Cuban Missile Crisis; A media study of Swedish morning papers reporting about the crisis The purpose of the survey is to illustrate how four Swedish newspapers, Svenska Dagbladet, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, Dagen and Ny Dag reports about the Cuban missile crisis based on the questions. The survey highlights what distinguishes the morning papers and by how they take the position of the ship blockade against Cuba that United States issued and what position they take on who to blame in the conflict, but also how leaders Khrushchev, Kennedy and Castro portrayed. The study is based on the basis of a newspaper study and theory of priming serves as an instrument for the collection of materials. The survey results show in the first issue of how the papers stand to US ship blockade, which SvD endorses, while GHT and Ny Dag condemns it and Dagen stand in the middle without any real position. Previous studies treated SvD stance during the Cold War, shows that during the Vietnam War in 1965 SvD was very critical of the USA and their involvement. In this study, regarding the Cuban missile crisis, SvD are most clearly pro-US while Ny Dag accuse and highlights strong criticism of the United States. As for Chrusjtjov, Kennedy and Castro, the survey shows that three out of four newspapers writes about a surprised Chrusjtjov, who had gone too far and a Kennedy who are determined and implacable.

Denna uppsats lyfter ut Graham Allisons tre teorier från boken Essence of decision och applicerar dessa på U 137-krisen. Krisen inträffade 1981 då en sovjetisk ubåt gick på grund utanför Karlskrona. Var och en av de tre teorierna är ursprungligen gjorda för att förklara beslutsfattandet under Kubakrisen utifrån olika perspektiv. Uppsatsen prövar de tre teorierna på U 137-krisen och utser den teori som bäst förklarar utrikespolitiskt agerande under krisen. Huvuddelen av uppsatsen beskriver de tre teorierna Rational actor model, Organizational Behavior samt Governmental Politics och applicerar dessa på U 137-krisen.

Natten mellan den 19 och 20 mars 2003 inledde koalitionstrupper Operation Iraqi Freedom. Detta var slutet på det som kom att gå till historien som Irakkrisen.30 år tidigare formulerade Graham Allison en teori, i form av tre modeller, för att förklara utrikespolitiskt agerande utifrån Kubakrisen. Vi har prövat huruvida Allisons teori fortfarande kan förklara utrikespolitiskt agerande genom att pröva den på Irakkrisen. Detta har operationaliserats genom en systematisk genomgång av tillgängligt material som behandlar uppsatsämnet.Efter att ha betraktat Irakkrisen utifrån Allisons tre olika modeller kan vi konstatera att teorin fortfarande är bärkraftig. Dock behövs viss komplettering till den 30 år gamla teorin ? i form av en inrikespolitisk analys, bredare organisationsanalys samt en djupare value- och beliefsystem-analys ? för att kunna åstadkomma en fylligare undersökning som förenar Allisons modeller med dagens verklighet..

Uppsatsen bearbetar kalla kriget i både världen, Sverige och Norrbotten samt den svenska regeringens utrikespolitik under efterkrigstiden. I studien nämns vidare vilken roll Luleälvdalslinjen samt Victoriafortet hade i den svenska försvarsplaneringen. I uppsatsen presenteras bland annat inledningen på det kalla kriget som skedde i och med toppmötet på Jalta, samt USA:s lansering av Trumandoktrinen och Marshallplanen år 1947, Koreakriget år 1950, Suezkrisen 1956, Kubakrisen 1959 och Vietnamkriget 1959-75, intriger som är en central del av kalla krigets historia. En övervägande orsak till vårt ämnesval var att vi ville undersöka varför den internationella spänningen mellan öst och väst kunde pågå under så pass lång tid såsom 46 år, intressant var dessutom att fördjupa sig i hur de globala oroligheterna påverkade resten av världen, Sverige och norrbotten. I uppsatsen undersöker vi även den svenska regeringens agerande under kalla krigets tid (år 1945-1991), då vi anser att detta är av vikt för att få en inblick i de känsliga politiska förhållanden som rådde i både Sverige och världen under denna tidsperiod.