Denna uppsats undersöker hur samma historiska händelse kan ha olika betydelser i film. Idag är människor mer benägna att se en film om en historisk händelse än att läsa en historiebok, och detta innebär att vi måste lära oss att förstå de konventioner som används för att placera historia på film. Historiefilmen kan sägas besitta en palimpsestisk historiskt medvetenhet där lager av fakta och myt smälter samman, hellre än att skiljas åt. Men för att en historisk händelse ska passa in i filmens tidsram måste den bearbetas och detta resulterar i att vissa människor, händelser och rörelser prioriteras, medan andra utesluts. Därför undersöker denna uppsats vad som lagts till / uteslutits och effekterna på sammanhanget och trovärdighet, hur filmen hävdar sin autenticitet, och hur upphovsmannen påverkar trovärdigheten.

Terrorattacken mot USA den 11 september 2001 skakade om världen på en rad olika sätt. Det blev en påminnelse för västvärlden om deras egen sårbarhet. Terrorattacken blev startskottet i kriget mot terrorismen och den nationella säkerheten prioriterades. Resultatet blev att USA bröt mot de internationella lagarna och de mänskliga rättigheterna kränktes. Det kom avslöjanden om att tortyr användes på det amerikanska fånglägret Guantanamobasen på Kuba i syfte att få information från fångarna som skulle leda till att hindra framtida terrorattacker och på så sätt rädda liv på civila.

Uppsatsen söker visa på hur medierapporteringen av en nordamerikansk naturkatastrof ser ut och skiljer sig från varandra i tidningars internetupplagor från olika västerländska länder utifrån sex syftesfrågor;På vilket sätt har amerikanska och svenska nyhetsmedier rapporterat om katastrofen?Vilka huvudsakliga teman skriver tidningarna om?Vilka källor kommer till tals?Vilka händelser fokuserar tidningarna på?Hur har ländernas tidningar rapporterat om länder katastrofen drabbade innan den nådde USA?På vilka sätt skiljer sig ländernas tidningar från varandra?Länderna utvalda för att besvara frågan är USA och Sverige, och tidningarna från respektive land uppsatsen använder för att besvara frågan är Washington Post, Huffington Post, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Den nordamerikanska naturkatastrofen som uppsatsen ska undersöka är orkanen Sandy, som mellan dagarna 22 och 31 oktober 2012 färdades från Jamaica till USAs östkust där den skingrades efter att ha orsakat skador för miljarder efter hela sin resväg. För att analysera materialet så har kvantitativ innehållsanalys och kritisk diskursanalys tillämpas. Teorierna som uppsatsen tillämpar de två metoderna på är Entmans Framing-teori, nyhetsvärdering enligt bland andra, Henk Prakke.

Uppgiften var att framställa aktivt kol (AK) med kemisk aktivering och undersöka hur de olika reaktionsbetingelserna påverkar dess kvalitetet. Parametrarna som reglerades var: temperatur 400, 450 och 500(°C), impregneringsbas KOH och NaCO3 och mängd impregneringsbas i förhållande till biomassan 1, 1,5 och 2 *mbio. mbio betyder vikten av biomassan och viktförhållandena var alltså 1:1-, 1:1,5- och 1:2 (mbio : mlösning). Vidare hade lösningen en koncentration på 20 vikts-%.I Kuba identifierades 2007-2010 de största miljöproblemen av CITMA (El Ministerio de Ciencia, Tecnología y Medio Ambiente de Cuba) som jobbar för att motverka dessa. Bland miljöproblemen fanns förorening av vatten, luft och land samt bristen på vatten till jordbruket, industrier och privatpersoner på grund av saltintrång och andra kontaminationer.Aktivt kol (AK) är ett högporöst material som används för att separera hydrofoba molekyler från vätske-, och gasströmmar för att rena dessa eller återanvända adsorbatet.