SammanfattningBakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem i Sverige och i stora delar av världen. Överviktskirurgin har ökat kraftigt de senaste åren och är idag en utbredd metod för att behandla övervikt och dess följdsjukdomar. Trots att syftet med operationen är att minska risken för ohälsa så visar studier att personer som genomgått denna typ av behandling, konsumerar mer sjukvård än personer som behandlats med andra metoder mot sin fetma. Därav är det viktigt att få en djupare förståelse för hur personer som genomgår överviktskirurgi upplever sin situation i samband med ingreppet.  Syfte: Att beskriva personers upplevelser och behov i samband med överviktskirurgi ur ett vårdvetenskapligt perspektiv.Teoretisk utgångspunkt: Transitionsteorin utifrån Meleis et.

Uppsatsen baseras på en kvalitativ studie med en induktiv ansats där syftet med min uppsats är att undersöka och beskriva hur män som drabbats av en traumatisk ryggmärgsskada upplever sina funktionstillstånd över tid efter skadan, avseende funktion och förmåga. Detta i anslutning till hur männen upplever att deras funktionstillstånd påverkat deras subjektiva upplevelse av att vara självständiga och aktiva. Men också männens upplevelser av möjligheter till förändring samt upplevelsen av egenmakt i deras livsvärld. Uppsatsen som utgår från individnivå fokuserar på männens subjektiva upplevelser över tid, från tiden strax efter skadan samt deras upplevelser idag. Studien består av tre preciserade frågeställningar: - Hur upplever männen sitt funktionstillstånd avseende funktion och förmåga tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har männens upplevelser av att vara självständiga och aktiva förändrats över tid från tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har männens upplevelser av möjligheter till förändring och upplevelsen av egenmakt förändrats över tid från tiden strax efter skadan samt idag?Materialinsamlingen har gjorts genom en kvalitativ forskningsintervju och analysen har gjorts utifrån två perspektiv; Empowerment perspektivet och Crip teori.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i världen. Män och kvinnor har i regel inte sammasymtom, kvinnor får oftast ont i höger skuldra, känner illamående samt åtstramning vid käkarna. Eftersom hjärtat är starkt förknippat med livet upplever många kvinnor olika känslomässiga upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av vardagslivet efter hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie som grundades på kvalitativa vetenskapliga artiklar gjordes.

Utförandet av radikal prostatektomi, det vill säga borttagande av prostatakörteln vid prostatacancer, har tills nyligen utförts antingen med traditionell öppen kirurgi eller med laparoskopisk kirurgi, så kallad titthålskirurgi. I slutet av 1990-talet introducerades emellertid ett tredje alternativ för utförande av detta ingrepp, nämligen den robotassisterade kirurgin. Användandet av denna typ av kirurgi, som är en vidareutveckling av den konventionella laparoskopiska kirurgin, medför såväl konstaterade som potentiella fördelar. Till dessa hör en ökad precision i ingreppen, vilket orsakar mindre smärta och blödning, samt eventuellt även bättre resultat angående urininkontinens och impotens vilka är vanliga biverkningar av radikal prostatektomi. Användandet av robotassisterad kirurgi istället för öppen respektive konventionell laparoskopisk kirurgi för utförande av radikal prostatektomi har förutom intressanta medicinska aspekter även relevanta ekonomiska aspekter.

Bakgrund: användandet av och intresset för komplementär- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i världen och i Sverige vilket innebär en utmaning för framtidens hälso- och sjukvård. Komplementär- och alternativmedicin (KAM) består av en mängd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM är de kroppsliga- själsliga terapierna som fokuserar på interaktionen mellan hjärnan, själen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv inställning till och en öppenhet inför användandet av KAM, dock anser de att de inte har tillräcklig kunskap inom området.

Den äldre befolkningen i Jönköping ökar just nu, och väntas fortsätta öka. Med detta i åtanke har uppdragsgivaren Bostads AB VätterHem försett oss med en uppgift att utreda tillgängligheten i ett bostadsområde från 1950-talet på Österängen, Jönköping, samt ge ett förslag på möjliga åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Frågeställningar som rapporten grundar sig på är: Vilken nivå på åtgärder krävs för att områdets tillgänglighet ska förbättras? Vilka lagar och regler måste beaktas? Hur påverkas fastighetens utformning?Utredningen är uppdelad i tre huvuddelar: lägenheter, bostadskomplement och utemiljö. I utredningen som har skett på plats i olika etapper, har områdets tillgänglighet utretts efter de byggregler och tillgänglighetskrav som idag ställs vid nybyggnad.Då bostadshuset saknar hiss, har olika referensobjekt studerats på plats i Västervikoch i Jönköping med avsikt att få en inblick i olika metoder att lösa problematiken med att installera hiss i ett befintligt flerbostadshus.Litteraturstudier har utförts för att få kunskap om flerbostadshusen från 1950-talet samt studier av lösningar i olika nivåer som förbättrar tillgängligheten förpersoner med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.

Introduktion: Preoperativ vård grundas i humanistiska och omvårdnadsetiska antaganden på nyttan av en välinformerad patient. Den perioperativa vårdprocessen med en pre- intra- och postoperativ del presenterades i USA år 1985 och har därefter utvecklats i Sverige av von Post. I den perioperativa vården ingår ?peri-operativ dialog?, en anestesi-/operationssjuksköterskas pre-, intra- och postoperativa samtal med den patient hon/han skall vårda isamband med ett kirurgiskt ingrepp. För att kunna införa perioperativ dialog som arbetsmodell på operationsavdelning krävs ett förändrat arbetssätt vilket kan vara svårt att få gehör för i dagens sjukvård, med ökade krav på produktivitet och ekonomisk effektivitet.

Introduktion: Barn skall enligt Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB) inte vårdas bland vuxna. I realiteten vårdas cirka 30 % av barn på enheter där vuxna vårdas. Syftet med denna pilotstudie är att jämföra om barns uppfattning av delaktighet och bemötande skiljer sig vid vård på en barnkirurgisk vårdavdelning respektive på en kirurgisk vårdavdelning där både barn och vuxna vårdas. Metod: Pilotstudien har en deduktiv kvantitativ ansats. Studien vänder sig till barn i åldern 5-12 år som har genomgått ett ingrepp/operation på respektive vårdavdelning.

Ingrepp som thoracotomi och skopi är kända för att orsaka patienterna svår smärta och stort lidande. Inom anestesisjuksköterskans område ligger att ansvara för dessa patienter perioperativt. Perioperativ vård syftar till att ge patienten trygghet, kontinuitet, ge en helhetssyn, förbättra kommunikationen och minska patientens lidande samt kvalitessäkra vården. Till hjälp har anestesisjuksköterskan behandlingsriktlinjer till grund för den perioperativa vården. Kliniska evidensbaserade riktlinjer är grundläggande instrument för att säkerställa vårdkvalitet för den enskilda patienten så att vården utförs efter bästa tillgängliga kunskap och beprövad erfarenhet.

Som ett sista arbete på högskoleingenjörsutbildningen i maskinteknik på Umeå universitet så har jag sett över servicevänligheten på ett reservkraftsaggregat. Attacus Power AB har stått som värd för detta arbete och även tillhandahållit arbetsplats under utförandet.Ett reservkraftsaggregat är ofta en dieseldriven motor kopplad till en generator som alstrar ström. Denna ström kan sedan användas för att driva sjukhus eller liknande vid ett eventuellt strömavbrott.Modellen som skulle ses över heter GTC-200MSS och den är en extra tyst modell avsedd för platser som filminspelningar och liknande där ljudnivån är en viktig faktor.Det jag skulle utföra var att försöka hitta en lösning där motor och generator, med så litet ingrepp som möjligt, kunde tas ut för underhåll.Arbetet började med att olika lösningsförslag togs fram. Allt från att vicka av hela höljet, till en ny utformning av modellen. Efter att alla förslag presenterats och gåtts igenom med inblandade på företaget, så beslutades att en lösning där en truck eller liknande med hjälp av sina gafflar kunna lyfta ut motor och generator var den bästa lösningen.För att göra det enkelt för de som skulle utföra ingreppet så gjordes en enkel manual.En modell togs fram där truckens gafflar legat till grund för utförandet samt dess belastningsfall.

Denna essä tar sin utgångspunkt i två självupplevda händelser som speglar varandra i form av kaosartat spring inomhus och strukturerad rörelseaktivitet utomhus. Händelserna skapar starka motsatta känslor inom mig och jag undrar varför jag anser att det ibland är okej att röra på sig och ibland inte. Syftet med denna essä är att studera rörelse på förskolan utifrån olika perspektiv och utvinna kunskap om vad rörelse på förskolan innebär. Genom att undersöka flera olika perspektiv på rörelse har jag en vision om att skaffa mig tillräckligt med kunskap för att skapa bra förutsättningar för barns rörelse inomhus. Miljön ska locka alla individer oavsett kön och därför har jag även valt att undersöka vad tidigare forskning säger om pojkars och flickors rörelse. Frågorna som ligger till grund för studien öppnar upp för att distansera mig från dilemmat och skapa förståelse genom nya perspektiv.

Att inte beakta städ- och hygienföreskrifter kan leda till ett onödigt vårdlidande för patienten genom överföring av mikroorganismer från kontaktytor. Studier har visat på att kontaktytor kan fungera som en reservoar för mikroorganismer samt att överlevnaden kan vara från timmar till månader. Överförs mikroorganismer från kontaktytor till patient kan detta leda till vårdrelaterade infektioner som i sig kan leda till invasiva kirurgiska ingrepp och i värsta fall till döden. Det finns metoder och föreskrifter för att begränsa denna smittspridning men följsamheten är låg. Den prehospitala vårdmiljön är en utsatt miljö när det gäller smittspridning och exponering av mikroorganismer.

Kvinnlig könsstympning uppmärksammades i västvärlden på 1970-talet då invandringen till väst från länder där könsstympning praktiseras ökade. När Waris Dirie gav ut sin självbiografiska bok En blomma i Afrikas öken 1999 kom könsstympning åter på tapeten. Eftersom könsstympning är en sedvänja som praktiserats i tusentals år världen över och fortfarande utövas i flera länder idag, väcktes ett intresse att ta reda på omständigheterna kring fenomenet. Vart, hur och varför uppstod denna till synes inhumana och irrationella sedvänja och hur kommer det sig att den lever kvar än idag? Vilka bakomliggande faktorer finns? Hur hänger könsstympning ihop med religion, kultur, genus, makt och så vidare?Eftersom det verkade handla om ett mycket komplext fenomen togs beslutet att syftet skulle vara ganska brett och omfattande.

Jag kan i vissa utemiljöer uppleva otrygghet när det är mörkt och jag antar att det är flera med mig som känner så här. Vad är det för faktorer som spelar in när det gäller vår otrygghet och hur kan man vid projektering förbättra dessa? De huvudsakliga ämnena i arbetet är trygghet, offentlig miljö, trafikrummet, planering och ljus. Jag har valt att först ta reda på vem det är som upplever otrygghet i det offentliga rummet. Ut ifrån litteratur inom ämnena har jag kommit fram till olika faktorer som påverkar vår upplevda otrygghet i det offentliga rummet.

Hur arbetar regissörer och dramapedagoger med barn med ?personregi? - alltså med feedbacken som hjälper till att ett barn hittar ett uttryckssätt som är trovärdigt, ett sätt att spela som är livligt. Hur gör man och varför? Vad är det för en typ av handling, interaktion? Syftet med arbetet är att förstå och tydliggöra en ganska dold och mystisk verksamhet; att inspirera alla intresserade till utvecklat egen verksamhet; att lyfta fram en interaktion där barnen blir hjälpt till och värdesatt i deras spontana tillvaro.Arbetets metodik är inspirerad av ?grundad teori? och närmar sig den konkreta sociala interaktionen genom att föra öppen strukturerade samtal med regissörer och dramapedagoger som är verksamma i stora mest kommunala barn/ungdomsteater: Vår Teater/Kulturskolan, Enskedespelet, Sagateatern Lidingö, Ung teater Täby, Skara Skolscen samt Stockholms Stadsteater och Dramaten. Utifrån det material föreslås en systematisering av de olika metoder hur man arbetar som regissör med just personregi.