Coronary artery bypass grafting (CABG) föregås av en väntetid som kan vara påfrestande för patienten i och med att en hjärtkärlsjukdom är ett livshotande tillstånd. Effektivi-sering inom sjukvården har lett till förhållandevis korta vårdtider efter detta ingrepp. Med tanke på den relativt långa rehabiliteringsfas som följer läggs mycket av ansvaret för återhämtningen på patient och dennes närstående i hemmet. Syftet med studien var att belysa det sociala stödet och dess betydelse för patienten i samband med en CABG-operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Inledning: Takotsubo som också kallas brustet hjärta är en relativt ny diagnos. Det är en form av svår hjärtsvikt som kan drabba personer som blivit utsatta för svår stress. Insjuknandet kommer plötsligt och symtomen liknar hjärtinfarkt. Prognosen och överlevnaden är god. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka upplevelser individer har efter att ha blivit drabbade av en akut hjärtsjukdom.

De svenska fjällen skyddas i dagsläget av miljömålet Storslagen fjällmiljö, ett mål som ämnar bevara fjällens ursprunglighet och därmed skydda dem mot ingrepp. Den svenska regeringen har även inrättat 13 områden klassade som obruten fjällmiljö, områden vars natur- och kulturvärden ska värnas om och som, i så stor utsträckning som möjligt, ska hållas orörda. Båda dessa skyddsformer hotas nu av de planer som finns på att bygga ut vindkraften i landet. I denna studie undersöks den visuella påverkan som finns från dagens vindkraftverk samt den ökade visuella påverkan som genom fattade beslut är på väg. Metoden för studien är en rumslig GIS-analys som undersöker hur stora områden som vindkraften påverkar visuellt.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra vilka faktorer i lärares arbetsmiljö i storstad och mindre tätort, som samvarierar med lärares upplevda hälsa. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats: (1) Vad i arbetsmiljön upplever lärarna som stressorer vilka påverkar deras upplevda hälsa? (2) Vilken roll spelar skolledningen respektive kollegorna för lärarnas upplevda hälsa? (3) Hur korrelerar lärarnas upplevda hälsa med deras fysiska aktivitetsgrad?MetodEn kvantitativ metod i form av enkäter har används för att kunna besvara och analysera syftet och frågeställningarna. I huvudsak har enkäten utformats med fasta svarsalternativ. Ett så kallat bekvämlighetsurval har gjorts i val av skolor, där lärare på respektive skola som velat delta i studien har legat till grund för resultatsammanställningen.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och färdigheter som eleven förvärvar i slöjd och hur denna kunskap kan användas i skolans alla ämnen. Uppsatsen baseras på fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger på vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehåll som förmedlas i ämnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvärvar tre olika sorters kunskap. En del är den ämnesspecifika kunskapen där materialkännedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen är de färdigheter eleven lär sig, alltså den kroppsliga kunskapen, som även kan kopplas till begreppet Techné.

Projektet är genomfört för att utvärdera om det har stor betydelse att på en arbetsplats ha tillgång till en företagssköterska ?på plats?. Studien omfattade tiden från 1 januari 2006 fram till 31 augusti. Resultatet är baserat på vilken typ av arbetsuppgifter samt vad man ?söker? för.

Syfte: Att beskriva dagkirurgiska patienters upplevelse av att bli utskrivna hem samma dag efter operation utförd i generell anestesi. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Elva patienter som har opererats via en handkirurgisk mottagning i mellersta Sverige har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Sju kvinnor och fyra män i åldrarna mellan 28-71 år har deltagit i studien. Innehållsanalys användes för analys av materialet.

Studiens syfte var att undersöka hur klassificeringsverktyget NANDA International fungerade för att identifiera och belysa panoramat av omvårdnadsdiagnoser, på en neurokirurgisk och en thoraxkirurgisk vårdavdelning. NANDA International är ett evidensbaserat och standardiserat diagnosverktyg för omvårdnad. 40 patienter studerades jämnt fördelade på respektive vårdavdelning. Datainsamlingen följde sjuksköterskans gängse arbetsmetodik med patientbedömning enligt VIPS-modellen. Utifrån delmomenten dokumentationsgranskning, observation/bedömning och samtal, identifierades omvårdnadsdiagnoser.

Syftet: Syftet med denna studie var att kartlägga magnitud och incidens av bakteriemi vid tandbehandling, vid egen munvård samt vid tuggning. Material och metod: En systematisk sökning i PubMed och Cochrane Library genomfördes. Den systematiska sökningen resulterade i 1113 artiklar. Titlar och abstrakt granskades med hjälp av tre oberoende bedömare. Totalt 90 artiklar lästes i fulltext. Granskningen av artiklar i fulltext genomfördes med hjälp av förutbestämda inklusions- och exklusionskriterier.

Bakgrund: Klimakteriet är en naturlig del av kvinnans liv. Klimakteriet som även kallas övergångsåldern, är en period då kvinnans fysiologiska kropp genomgår hormonella förändringar. Tiden då klimakteriet infinner sig är individuellt. Vanligast är dock att klimakteriet infinner sig då kvinnan passerat en ålder av 40. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nordiska kvinnors upplevelser av klimakteriet.

Som examensarbete vid programmet högskoleexamen Samhällsbyggnad med inriktningen Infrastruktur, har metoder för renovering av VA-ledningar valts för studier och presentation. Valet har gjorts då nyfikenhet i ämnet väckts efter anställning vid konsultföretag inom området mark- och VA-projektering. Faktainsamling rörande renoveringsmetoder har utförts genom litteraturstudier, intervjuer med ledningsägare samt genom intervju med VA-projektör. Besök på plats för genomförd ledningsrenovering har skett, och utförande samt resultat av denna renovering har studerats. Litteraturstudier samt intervjusvar visar på att det finns nio huvudsakliga metoder, vilka anses vara vanligast förekommande, för ledningsrenovering samt en vanligt förekommande metod för brunnsrenovering.

 SAMMANFATTNINGBakgrundPostoperativt illamående och kräkningar (PONV) är de vanligaste komplikationerna efter kirurgi och anestesi. Många patienter kan uppleva illamående och kräkningar som ett större problem än postoperativ smärta i samband med kirurgiska ingrepp. Faktorer som kön, ålder och åksjuka kan öka risken att drabbas av PONV.SyfteStudiens syfte var att undersöka förekomsten av illamående efter hjärtkirurgi. Vi ville även kartlägga om det fanns skillnad mellan kvinnor och män, i ålder samt samband mellan åksjuka och tid med respiratorbehandling och illamående.   MetodStudiens design var kvantitativ. Data samlades in med hjälp av ett frågeformulär bland patienter som genomgått hjärtkirurgi.

Bakgrund: Kejsarsnitt kan utföras både som ett planerat respektive akut ingrepp. Allt flerkvinnor önskar genomgå planerat kejsarsnitt. En förlossning är en individuell upplevelse. Föratt sjuksköterskan ska kunna bemöta en kvinnlig patient på bästa sätt, bör hon förstå kvinnansupplevelse i samband med kejsarsnitt.Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser i samband med kejsarsnitt.Metod: En litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Analys av resultatet inspirerades avinnehållsanalys.Resultat: Utifrån analysen skapades fyra huvudteman: känslomässiga reaktioner, bemötande,kommunikation och delaktighet.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och ca 7000 nya fall diagnostiseras årligen i Sverige. Cytostatikabehandling är en vanlig behandlingsform mot bröstcancer och många kvinnor upplever den som påfrestande på grund av dess biverkningar. De mest förekommande biverkningarna är håravfall, illamående, kräkningar, uttalad trötthet, rädsla, depression samt ångest. Sjuksköterskor kommer någon gång i sitt arbete i kontakt med bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgår cytostatikabehandlingen. Om cytostatikabehandlade kvinnors kunskapsbehov inte uppmärksammas finns det risk att dessa kvinnor upplever vårdlidande.

Kirurgiska ingrepp ökar då antalet sjukdomar och befolkningens livslängd ökar. Fler operationer utförs i världen och högre krav ställs på hälso- och sjukvården. Ibland kan en operation leda till omfattande skador, komplikationer eller dödsfall. Förebyggande arbete för att höja patientsäkerheten sker internationellt och nationellt.Världshälsoorganisationen (WHO) har utarbetat en checklista för att förbättra patientsäkerheten för att säkerställa kvaliteten på vården genom att använda en beprövad mall. Europarådet, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) och Socialstyrelsen arbetar alla med frågor kring patientsäkerheten.