Sedan slutet av 1990-talet har långtidssjukskrivningar kraftigt ökat, framförallt sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Sjukskrivningarna är mycket ofta relaterade till arbetet. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ofta en långdragen process, som orsakar psykiska och kroppsliga problem. Detta kan i sin tur leda till utmattning, både fysisk och psykisk. En beteckning som använts för att beskriva detta tillstånd är utbrändhet.

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar elevernas språkutveckling samt om elevernas förståelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker även om eleverna får en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien är genomförd med 9 elever i år 4. Eleverna har provat på olika sätt att arbeta med bild och eleverna har fått uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt när det gäller det kroppsliga och muntliga språket.

Med stigande ålder och i kombination med sjukdomar följer kroppsliga förändringar som kan påverka ätandet och medföra stora konsekvenser i det dagliga livet. Studiens syfte var att beskriva äldre personers upplevelse av att leva med sväljsvårigheter. Fem äldre personer med sväljsvårigheter under minst tre månader intervjuades. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys som resulterade i ett tema: Att ätandet inte längre kan tas förgivet och tre kategorier: Att känna rädsla att svälja fel, Att känna skam och rädsla att störa andra: Att vara tvungen att lära sig leva med sina sväljsvårigheter. På grund av obehag och rädsla valde de mat med konsistens som var tryggare att svälja.

Patienter med stickrädsla uttrycker ofta svår ångest och oro inför provtagning, insättning av perifer venkateter, diverse injektioner samt inför vissa medicinska ingrepp. Det är därför relevant att beskriva detta närmare och av stor klinisk betydelse att problemet uppmärksammas.Syftet med litteraturstudien var att beskriva de omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda för att motverka stickrädsla hos barn. Resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar, tio kvantitativa och två kvalitativa. Artiklarna kartlägger aktuella studier inom området och författarnas analys av artiklarna mynnar ut i tre huvudkategorier av omvårdnadsåtgärder: att avleda barns uppmärksamhet genom distraktion, smärtlindring med topikal anestesi och motivera användandet av coopingstrategier.Studiens huvudresultat är att en kombination av resultatets samtliga tre omvårdnadsåtgärder, där även föräldern engageras, samt ett kommunikativt korrekt förhållningssätt, anpassat till barnets utvecklingsnivå, är det bästa sättet att reducera barnets smärtupplevelse, rädsla, oro samt ångest och därmed minska risken att stickrädsla utvecklas..

Förekomsten av barns övervikt och fetma ökar globalt och är ett stort hot mot befolkningens hälsa. Skolhälsovårdens uppdrag är att bevara och förbättra elevernas psykiska och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor.Syftet med denna studie är att belysa skolsköterskors upplevelser av att arbeta med barn som har övervikt och fetma.Metod.Studien utformades som en kvalitativ intervjustudie där åtta skolsköterskor verksamma i Mellansverige inkluderades. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat.Analysen resulterade i fyra kategorier som belyser skolsköterskornas upplevelser av att arbeta med barn som har övervikt och fetma: Att arbeta med ett laddat ämne; Att inte räcka till;Att hjälpa familjen bryta en ond cirkel och Att arbeta med ett problem som kräver engagemang.Slutsats.Trots att det idag finns mycket kunskap som pekar på negativa konsekvenser för barnet, familjen och samhället av att vara överviktig så avspeglas detinte inomskolhälsovården. Ökade resurser är en förutsättning för att skolsköterskor ska kunna arbeta engagerat med barns övervikt..

Hjärt- och kärlsjukdomar är den främst förekommande dödsorsaken i Sverige och hjärtinfarkt är en av de vanligaste bakomliggande orsakerna. De senaste två decennierna har risken att dö i en hjärtinfarkt nära halverats, men insjuknandet i hjärtinfarkt har inte minskat i samma takt. En hjärtinfarkt är en stor omställning för individen och många behöver genomföra livsstilsförändringar för att undvika att drabbas av ytterligare hjärtinfarkter. Syftet med studien är att belysa faktorer som kan underlätta eller försvåra individens livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie där åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades inspirerat av Graneheim och Lundmans (2004) sammanfattande beskrivning för innehållsanalys.

Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.

Jag st?r nu i gr?nslandet mellan utbildning och mitt yrkesliv som scenkonstn?r. Jag st?r inf?r en os?ker arbetsmarknad d?r jag till stora delar sj?lv har ansvar f?r hur jag anv?nder min tid. I detta arbete unders?ker jag hur jag kan skapa ett rum, ett slags laboratorium, d?r jag kan ge mig sj?lv goda f?ruts?ttningar att ?ven efter utbildningen forts?tta utveckla min egen sceniska gestaltning och ta mig an nya utmaningar.

SAMMANFATTNINGPostoperativ smärta uppstår genom vävnadsskador i samband med operation. Numerisk Rankningsskala (NRS) är ett smärtskattningsinstrument. Postoperativ smärta behandlas oftast med analgetika, ibland ges även någon form av opioid, till exempel Fentanyl. En annan smärtlindringsmetod som används är nervblockader där lokalbedövningsmedel bedövar nerver. Smärtlindringen ska utgå ifrån patientens unika livsvärld.

Oavsiktlig perioperativ hypotermi är vanligt förekommande och beror på anestesimedlens hämmande verkan på temperaturregleringen kombinerat med en exponering i kall miljö. Upp till 90 % av patienterna upplever hypotermi perioperativt. Skilda fysiologiska effekter på kroppen kan uppstå varierande från vasokonstriktion och en känsla av att frysa, till hjärtstillestånd och död. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid oavsiktlig hypotermi, som uppstår i samband med att patienter genomgår ett operativt ingrepp i anestesi och/eller analgesi. Studien gjordes som en litteraturstudie, där 25 artiklar analyserades. Resultatet visade att varmluftstäcken var det mest effektiva för att förebygga, men även lindra och behandla oavsiktlig hypotermi.

Syftet med denna uppsats är att beskriva vilken betydelse undersökningsplikten och upplysningsplikten har vid fastighetsköp, samt undersöka hur långtgående undersökningsplikten är. Det är köparen som ansvarar för att en noggrann undersökning av fastigheten sker. De fel som köparen vid en undersökning hade kunnat upptäcka kan inte göras gällande som fel i fastigheten efter köpet. Säljaren ansvarar för dolda fel, alltså fel som inte var upptäckbara vid undersökningen. Undersökningsplikten innefattar även utrymmen som är svåråtkomliga, dock behöver ej ingrepp i fastigheten göras för att undersökningen ska anses fullständig.

Syftet med arbetet är att undersöka hur kyrkogårdar har utvecklats fram till idag. Det syftar också till att ge förslag på hur en modern kyrkogård kan rekonstrueras samt skötas för att återspegla förhållandena under 1700-talet. Den valda kyrkogården är Hjortsberga i Ronneby församling.Dagens kyrkogård med klippta häckar och krattade grusgångar har en ca hundraårig historia. Före 1800-talet var den i huvudsak en anläggning med sparsam växtlighet som inte ägnades någon planering. Gräs var högvuxet och det hände även att kreatur betade innanför murarna.Arbetet bygger på litteratur- och arkivstudier såväl som intervjuer.

Studien undersöker hur fysisk gestaltning i pedagogiskt drama formas under ett lärotillfälle i skolmiljö. Studien använder sig av ett socialsemiotiskt synsätt och en multimodal ansats för att undersöka eleven som utövare av fysisk gestaltning. Fysisk gestaltning betraktas som ett medium och sammanhanget analyseras utifrån ett designteoretiskt perspektiv på lärande. Två grupper elever i 10 års-åldern har filmats och observerats. Resultaten visar att påverkan från regler i skolan, instruktioner och pedagogen beskriver elevernas formella design.

Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad kännedom om den opererade kvinnans upplevda kroppsliga och psykiska förändring vid hysterektomi. Frågeställningarna var; Vilka förändringar upplever patienten? Vilket psykosocialt stöd kan ges av sjukvårdspersonal och anhöriga för att underlätta för kvinnan? Vilken grad/behov av kunskap finns bland patienterna? 9 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet som framkom ledde till fyra teman; känsla av förbättrad hälsa, sexuella förändringar, hormonella förändringar och kunskap, förståelse och stöd. Generellt ökade hälsan, både fysiskt och psykiskt, hos de kvinnor som genomgått hysterektomi.

Bakgrund: Ett nålstick kan ses som ett enkelt ingrepp men för somliga kopplas detta till en stark rädsla och oro. Stickrädsla är vanligt förekommande och kan bero på tidigare negativa erfarenheter. Det är sjuksköterskans ansvar att skapa förutsättningar för patienten att hantera sin stickrädsla och tillgodose patientens grundläggande omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka stickrädsla hos vuxna patienter och deras erfarenheter av lindrande omvårdnadsåtgärder. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på fem kvantitativa artiklar, tre kvalitativa och en där båda metoder tillämpats.