Närstående är en viktig resurs i omhändertagandet av demenssjuka personer och utgör en majoritet av vården. De fortsätter att ge vård och omsorg av sin partner i hemmet till långt framskridet stadium av sjukdomen tills orken inte längre finns. Att vara en närstående till en person med demens är något som kan vara svårt att förstå om man inte själv upplevt en sådan situation. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser vid överlämnade av en anhörig med demenssjukdom till särskilt boende. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt.

Ångest är ett relativt vanligt förekommande psykiatriskt problem hos skolbarn, framförallt flickor. Obehandlad kan den fungera som brygga till annan psykopatologi. I barndomen fungerar föräldrar som viktig bas för inlärning. Förälderns grad av omsorg och överbeskydd anses kunna bidra till utvecklande och vidmakthållande av ångest. Genom reciprocitet påverkar även barnet föräldrarna.

Palliativ vård i hemmet är en aktiv helhetsvård som ska tillfredsställa den svårt sjukapatientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt omfatta stöd även tillde närstående. Sådan behandling, vård och omsorg för svårt sjuka kräver samarbetemellan involverade professioner. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskorserfarenhet av hur teamarbete fungerade i palliativ hemsjukvård. Data samlades ingenom intervjuer med sju distriktssköterskor som arbetade i en mellanstor kommun isödra Sverige. Området där distriktssköterskorna var verksamma omfattade både tätortoch landsbygd.

SammanfattningTitel: Strategi fo?r att kommunicera produkten fiberanslutning.Bakgrund: Vem bygger internet i Sverige? Det finns ma?ngder av fo?retag som bygger fiberna?tverk. Ett utav dessa a?r Bja?re Kraft Bredband AB. Fiberna?tverk a?r den snabbaste och senaste tekniken fo?r datao?verfo?ring.

Bakgrund: Att åldras innebär stora förändringar både psykiskt, fysiskt och socialt. Under 2000-talet har vårdplatser samt vårdtiden på sjukhusen minskat vilket gör att allt fler äldre personer får vård och omsorg i sitt eget hem. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka äldre personers upplevelser av att vara beroende av hemtjänst. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utefter en intervjuguide användes och intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat bygger på sju intervjuer med personer över 65 år med olika nivåer på hjälpbehov från hemtjänsten. Efter transkribering av intervjuerna kom kategorierna trygghet, otrygghet, väntan, personalbrist och omställning fram. Slutsats: Att vara beroende av hemtjänst innebar för många av de äldre en stor omställning. Vidare framkom det ur undersökningen att en stor del av dagen går åt till att vänta på hemtjänstpersonalen. Personalbrist gjorde att en del upplevde omvårdnadssituationen som stressig för båda parter.

Bakgrund: Att råka ut för brännskador är traumatiskt.  Sjuksköterskans förmåga att ge omsorg och visa respekt gentemot patienten är vitalt för patienters upplevelser av brännskador. Om en svårt brännskadad patient överlever är det ofta med handikapp och förändrat utseende, samtidigt som en palliativ behandling innebär svåra smärtor. Att skapa ny livskvalité är ofta förknippat med en svår process för brännskadadeSyfte: Studiens syfte var att belysa patienters erfarenheter efter brännskada.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där nio artiklar, fem kvalitativa och fyra kvantitativa analyserades med en modifierad innehållsanalys.Resultat: Analysen föll ut i ett övergripande tema, förändring med fem underliggande kategorier. Förändringen bestod bland annat av ändrad självbild. Närstående fick ett högre värde och gav livskvalitet.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa betydelsen av humor som kommunikationsmedel mellan patient och sjuksköterska i omvårdnad, samt inom personalgrupp. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, där relevanta artiklar söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo. Även sökmotorn Elin@Dalarna samt tidskriften Vård i Norden användes. Femton vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa granskades och analyserades. Resultat: Resultatet av analysen visade två övergripande teman som handlade om humor som en copingstrategi och humor som relationsskapande.

Bakgrund: Upplevelsen av att vara anhörig till någon som har långvarig smärta är något som de flesta inte tidigare har erfarenhet av. Traditionellt sett har familjen varit ansvarig för vård och omsorg. I de flesta fall ses det som en självklarhet att hjälpa och vara ett stöd för den smärtdrabbade makan/maken. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur nära anhöriga upplever det att leva tillsammans med personer som har långvarig smärta. Metod: Studien genomfördes och analyserade kvalitativt, datainsamlingen genomfördes via artikelsökning i olika databaser.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet är och vad kvalitet innebär i fritidshemmet. Vi var även angelägna om att finna ut om kvalitet är en fråga om resurser eller om pedagogen också har en viktig roll i det sammanhanget. Därför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsättningarna för lärande ser ut i fritidsverksamheten. Våra forskningsfrågor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras på Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

Syftet med uppsatsen är att se om och hur hälsoinspiratörer och chefer samspelar med varandra i en hälsofrämjande förändringsprocess samt vad det får för konsekvenser för hälsoarbete på arbetsplatsen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem hälsoinspiratörer inom den offentliga sektorn som arbetar inom verksamhetsområdena vård och omsorg samt barn och skola, I intervjuerna rick fi ta del av hur hälsoinispiratörerna själva upplever sin egen och chefens roll samt chefens påverkan i de hälsofrämjande insatserna på arbetsplatsen. Studiens teoretiska utgångspunkter påvisar att en lyckad hälsofrämjande förändringsprocess kräver samarbete på alla plan, där chef och medarbetare samverkar för ökad hälsa på arbetsplatsen. Teorierna visar också att chefens roll i hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen är central. Resultatet visade att samarbetet mellan chef och hälsoinspiratör är n god förutsättning gör att kunna bedriva en hälsofrämjande förändringsprocess,.

The purpose of my essay is to highlight the various dilemmas that can occur in the preschool during the moments of guided reflection but also the opportunities it can provide. I am using my own practical experience from situations where care for the children can be questioned and needs to be considered in comparison to the further development of the preschool teachers and with them the entire organization. In my research, I have chosen to highlight the importance of guided reflection, the importance of reliable and secure relationships for children and how these can be eradicated, and finally the importance of ethics for the preschool-teacher?s actions in a given situation.Key questions in my text are; What role does the reflection have in the work at the preschool? How are children affected while this is happening? How important is close and secure relationships for young children and how can they be affected? How can one find a balance between care and learning?By writing my essay I reflect on myself and my own actions. This leads me to a greater selfawareness and greater understanding of my own feelings and my role in the dilemmas I face in my profession.The conclusion of my work is that the preschool organization is not given and it can be constructed in many different ways.

Syftet med studien är att undersöka hur flickor och pojkar framträder i förskolans pedagogiska dokumentation samt hur dessa könspositioner kan framträda på andra sätt när bilderna samläses med posthumanistiska teorier och begrepp. Diskursiva och diffraktiva analyser har genomförts på några förskolors pedagogiska dokumentationer utifrån frågeställningar om vilka diskurser om kön som materialiseras i bildmaterialet samt hur posthumanistiska begrepp kan bidra till en annan förståelse för barnens könspositionering.I linje med tidigare forskning på området visar studien att aktivitet och lärande ges en mer framträdande roll i den pedagogiska dokumentationen än omsorg och lek. Posthumanistiska teoribildningar möjliggör dock läsningar där fokus skiftar från flickors och pojkars olika sätt att positionera sig/positioneras som exempelvis maskulint aktiva eller feminint omsorgsfulla till att handla om de intra-aktioner som uppstår mellan barn, material och diskurser. Sådana läsningar öppnar för tillblivelser där individer omfattar både manliga och kvinnliga positioner, där kön följaktligen blir ointressant som kategoriseringsprincip..

Syftet med studien var att undersöka socialtjänstens tillvägagångssätt för att ta reda på och försäkra sig om att familjehemmen utför ett bra arbete. Metoden för undersökningen var kvalitativ och intervjuerna bestod av tre socialsekreterare och två familjehems par, i två olika kommuner. Barn placeras i familjehem dels på grund av bristande omsorg eller avvikande beteendemönster. För att uppnå god kvalité krävs goda och säkra insatser av kommunerna i form av utredningsmetoder, uppföljning samt handledning. I resultatet av denna studie framgår det att rekrytering av familjehem blir allt svårare.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet är och vad kvalitet innebär i fritidshemmet. Vi var även angelägna om att finna ut om kvalitet är en fråga om resurser eller om pedagogen också har en viktig roll i det sammanhanget. Därför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsättningarna för lärande ser ut i fritidsverksamheten. Våra forskningsfrågor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras på Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur personer som vårdar en äldre anhörig med en utvecklad demenssjukdom beskriver och upplever sin vardag och livssituation och hur de kan känna meningsfullhet trots den påfrestande livssituation de befinner sig i.Mina frågeställningar var: hur upplever anhörigvårdarna sin livssituation och i vilken utsträckning ser de en mening i den, hur ser anhörigvårdarna på de resurser som står till deras förfogande och hur påverkar det deras känsla av att kunna möta och hantera händelser i sina liv samt hur och i vilken utsträckning upplever anhörigvårdarna livet som förutsägbart och förståeligt och vilka komponenter bidrar till denna upplevelse? Till analysen av resultaten användes Antonovskys teoretiska perspektiv kallat ?känslan av sammanhang?. Jag valde att intervjua personer som vårdar anhöriga med en utvecklad demenssjukdom. Det verkade vara främst fyra aspekter i intervjupersonernas liv som påverkade deras upplevelser av meningsfullhet i livet. De var deras positiva syn på livet, deras starka och täta nätverk, deras möjligheter att komma ifrån för attutöva sina respektive arbeten och intressen samt deras upplevelse av att den de vårdar kan uppskatta och njuta av den vård och omsorg de ger till dem..