Sökresultat:
1059 Uppsatser om Kroppsberöring och omsorg - Sida 10 av 71
Ăldreomsorgen Ă„r 2020. Vilka planer har beslutsfattare och
tjÀnstemÀn inför framtiden?
VÄr undersökning visar vilka tankar och planer som finns hos politiker och tjÀnstemÀn i tvÄ kommuner angÄende hur framtidens Àldreomsorg kan komma att se ut.Inledningsvis görs en historisk Äterblick över hur samhÀllet tidigare tagit hand om sina Àldre medborgare. Dagens styrande lagar och riktlinjer samt nationella mÄl beskrivs. Sverige anses stÄ inför omfattande utmaningar nÀr befolkningen blir Àldre och andelen Àldre blir större. I studien intervjuas fem personer med beslutande stÀllning samt en lÀkare om sina tankar om den framtida Àldreomsorgen. Intervjuerna har huvudsakligen fokuserats utifrÄn faktorerna demografi, ekonomi samt de Àldres hÀlsa och funktionsförmÄga.
"Kvinnor arbetar med mÀnniskor och mÀn med ting": En kvalitativ studie om sex anstÀlldas upplevelse inom bygg eller omvÄrdnadsbranschen genom ett genusperspektiv
FrÄn tidig Älder lÀr vi oss vad som anses "tjejig" och "pojkaktigt". Det omfattar allt frÄn fÀrger och klÀder till beteende och Àven yrken, och det Àr allmÀnt kÀnt att det finns branscher som Àr mans- och kvinnodominerande. Byggindustrin och vÄrd och omsorg hör till dessa typer av yrken.Syftet med denna studie Àr att fÄ anstÀllda som arbetar inom bygg och vÄrd och omsorg sektorn att beskriva sin bransch genom ett genusperspektiv. De anvÀnda teorierna Àr Yvonne Hirdmans genussystem gÀllande maskulina och feminina normer, regler och uppfattningar, Vertikala och horisontella segregation och ekonomiska teorier om den yttre pÄverkan pÄ en persons yrkesval och arbetsgivarens vÀrdering av manliga och kvinnliga arbetstagare.Resultaten visar att informanterna i bÄda sektorerna upplever en lite jÀmnare könsfördelning pÄ grund av en pÄgÄende förÀndringar av bÄda branscherna och samhÀllet i allmÀnhet, men det kommer att tatid att jÀmna ut könsfördelningen ytterligare. BÄde mÀn och kvinnor Àr lika lÀmpade för bÄda branscherna och alla informanter har intrycket att en jÀmn könsfördelning Àr bra för alla som arbetar i branschen..
Trygghet, anknytning och omsorg- Pedagogens syn pÄ sin roll i förhÄllande till barn vars förÀldrar lider av psykisk ohÀlsa
Eftersom det har blivit allt mer vanligt med psykisk ohÀlsa i dagens samhÀlle, valde vi att undersöka hur förskolepersonal ser pÄ sitt arbete till de barn vars förÀldrar lider av psykisk ohÀlsa pÄ olika förskolor i södra SkÄne.
I studien anvÀnds begreppet psykisk ohÀlsa och med det menar vi förÀldrar som inte mÄr bra, det kan bero pÄ flera olika anledningar, till exempel pÄ grund av skilsmÀssa, dÄlig ekonomi, depression eller stress.
VÄra teoretiska utgÄngspunkter baserar sig pÄ Bowlbys anknytningsteori. Anknytningsteorin handlar om nÀra och kÀnslomÀssiga förhÄllande samt deras betydelse för den enskilda personens utveckling.
Genom kvalitativ metod har vi intervjuat Ätta förskollÀrare och tvÄ barnskötare frÄn fem olika förskolor.
Vi har sedan sammanstÀllt, tolkat och analyserat den transkriberade empirin, dÀr det empiriska underlaget Àr grundat pÄ bÄde strukturerade och ostrukturerade intervjuer, det vill sÀga ett semi strukturerat intervjusÀtt.
Resultatet av denna studie har visat sig att det mest grundlÀggande för pedagogerna Àr att ge barnen trygghet, synliggöra dem och att vara en kompletterande anknytningsperson..
Grön omsorg inom demensvÄrden. En litteraturstudie
Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus pÄ ?grön omsorg? /utemiljö i vÄrden av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder och eventuella effekter pÄ de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes vÀlbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, tvÄ studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i tvÄ delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design.
En kunskapsöversikt om miljöns och bemötandets betydelse inom demensomvÄrdnad
Sammanfattning Syfte: Denna selektiva kunskapsöversikts syfte var att upptÀcka vilken betydelse miljö och bemötande kan ha i omsorgen gÀllande personer med demenssjukdom. Metod: Kunskapsöversikten innehÄller tio stycken forskningsdokument publicerade mellan Är 2000-2011 som söktes i samlingsdatabasen EbscoDiscoveryService (EDS). Vid studerandet av de valda forskningsdokumenten utgicks det frÄn tvÄ valda teman: bemötande och miljö. Materialet behandlades utifrÄn den hermeneutiska vetenskapsfilosofiska positionen. Resultatet tolkades sedan genom de valda teorierna, KASAM (KÀnsla av Sammanhang) och personcentrerad omvÄrdnadsteori.
"EXPRESSIVE WRITING" : - en kvalitativ beskrivning av innehÄllet i psykologistuderandes expressiva skrivande
Den amerikanske psykologen James W. Pennebaker introducerade pÄ 1980- talet en ny metod dÀr man skulle hantera sina kÀnslor genom att skriva - att ?skriva sig frisk?. Metoden kallas ?Expressive Writing?.Med hjÀlp av metoden ?Expressive Writing? har jag i en empiristyrd studie fÄtt inblick i psykologistuderandes expressiva material.
Tillit inom missbruk- och beroendevÄrden. En undersökning av tvÄ arbetssÀtt
Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka arbetssÀtt som pÄverkar till en ökad tillit till vÄrd och omsorg samt till vÄrdpersonal inom missbruk- och beroendevÄrd. Metoden för utförandet av litteraturstudien utgick frÄn artikelsökning i tvÄ olika databaser Trust, "Substance Abuse Treatment", ?Substance-Related Disorders?, ?Substance abuse?, ?Motivational Interviewing? & ?Case Management?. Samtliga artiklar granskades utifrÄn Göteborgs Universitet, institutionen för vÄrdvetenskap och hÀlsas mall för granskning av artiklar och tre olika kategorier skapades. Resultatet baserades pÄ nio kvalitativa och kvantitativa artiklar som berör tillit mellan vÄrden och patienten, Case managements förbÀttring av organisationen kring patienten och motiverande samtal pÄverkan pÄ motivation till behandling.
Kommunikationens betydelse inom Àldreomsorgen: mellan
personal och brukare - med och utan demenssjukdom
Syftet med studien var att analysera omsorgspraxis pÄ tre sÀrskilda Àldreboenden för en integrerad grupp brukare utifrÄn ett kommunikationsperspektiv. Kommunikationen analyserades ur följande tre aspekter: mellan personal och brukare med en demenssjukdom, mellan personal och brukare utan demenssjukdom och mellan brukare utan demenssjukdom och brukare som led av demens. Studien utgick ifrÄn personalens perspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen mellan dessa grupper pÄ Àldreboendena.Materialet omfattade fyra undersköterskor, ett vÄrdbitrÀde och en arbetsterapeut som var en kunskapsresurs och samordningsansvarig inom demensfrÄgor för alla Àldreboenden. Metoden som anvÀndes var personliga intervjuer med personalen och arbetsterapeuten. Resultatet visade att kommunikation mellan personal och demenssjuka krÀvde ett speciellt bemötande som var tidskrÀvande.
JÀmfört med mÄnga Àldre, har jag en drömtillvaro : En kvalitativ studie om upplevd livskvalitet bland Àldre personer i behov av omsorg
Syftet med denna studie var att undersöka faktorer av betydelse för en upplevd livskvalitet bland Àldre personer i behov av omsorg. Studien har en hermeneutisk ansats. Data samlades in via enskilda djupintervjuer med fyra Àldre personer boende pÄ ett trygghetsboende i en vÀrmlÀndsk kommun. HÀlsa, aktivitet och intressen, anhöriga och vÀnner, boende samt acceptans av sitt eget liv och Äldrande var faktorer av betydelse. HÀlsan beskrevs utifrÄn tvÄ olika dimensioner, som faktiskt hÀlsostatus och subjektivt upplevd hÀlsa. Att vara delaktig i aktivitet och utföra sina intressen var viktigt för de Àldre.
FÄr och vill mÀn arbeta inom vÄrd och omsorg?
JÀmstÀlldhet Àr ett mÄl vÄrt samhÀlle strÀvar efter. Gamla könsroller och förlegad syn pÄ maskulinitet och femininitet förhindrar grundlÀggande rÀttigheter pÄ arbetsmarknaden. I debatten rörande jÀmstÀlldhet, lika betalt för lika jobb, hamnar mÀnnen pÄ kvinnodominerade arbetsplatser lite i skymundan.VÄrd- och omsorgsförvaltningen i Karlstad Àr en horisontellt segregerad organisation med en majoritet av kvinnor. En klar önskan frÄn bÄde anstÀllda och ledning finns att öka andelen mÀn inom vÄrd och omsorg. Fördelarna med en jÀmstÀlld organisation ses av samtliga men hur arbetet skall bedrivas för att uppnÄ denna önskan rÄder det större oklarhet om.Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn vÄr frÄgestÀllning ?FÄr och vill mÀn arbeta inom vÄrd och omsorg?? sprida ljus över olika delar av organisationen av intresse för jÀmstÀlldhetsarbete.VÄrd- och omsorgsförvaltningen har genomfört en undersökning i vilken tre jÀmstÀlldhetsfrÄgor ingick.
TOMHET : Att möta en rÀdsla
Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.
Att fatta beslut om gastrostomi vid ALS- erfarenheter/upplevelser fr?n personer med ALS, n?rst?ende och v?rdpersonal
Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) ?r en neurodegenerativ sjukdom som g?r att muskler f?rtvinar och ger personen en successiv f?rsvagning i kroppen. Det leder bland annat till sv?righeter att r?ra sig, ?ta och tala. Sjukdomen ?r obotlig men bromsande medicinering och symtomlindrande behandling erbjuds.
Haren lever liksom mer Àn moroten : Sex gymnasieungdomars miljöetik analyseras med avseende pÄ miljöetiska centrismer och omsorg som moraliskt motiv
Eftersom det inte finns nÄgot universellt rÀtt eller fel sÀtt att hantera jordens resurser sÄ hÄller etiska frÄgor pÄ att bli en allt viktigare del av diskussionen kring vÄra gemensamma tillgÄngar. Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva gymnasieungdomars etiska tankar kring mÀnniskans förhÄllande till naturen. För analysen anvÀnds tvÄ perspektiv som stÄr i konflikt med varandra, nÀmligen de miljöetiska centrismerna och ekofeminismen, som kritiserar centrismtanken.Sex gymnasieungdomar har intervjuats i grupper om tre angÄende sin syn pÄ mÀnniskans förhÄllande till naturen. Resultatet pekar pÄ att elevernas miljöetik Àr mestadels antropocentrisk, med vissa inslag av djurrÀttsbiocentrism, och att de ser omsorg som ett moraliskt motiv.I diskussionen problematiseras resultatet i förhÄllande till de tvÄ synsÀtten och kopplingar görs till den svenska samhÀllsdebatten, media och tecknad film. Slutsatsen Àr att omsorgsdimensionen bör stÀrkas i naturkunskapsundervisningen eftersom den idag Àr en outnyttjad resurs i frÄga om att skapa engagemang för miljöfrÄgorna, men att man samtidigt inte fÄr glömma bort att fakta utgör en viktig del av vÀlgrundade beslut..
Kundlojalitet : En ja?mfo?rande studie mellan ett offline- och onlinefo?retag i deras arbete med att skapa lojala kunder
Utifra?n relationsmarknadsfo?ringsperspektivet har va?rdandet av relationen till kunder uppma?rksammats inom marknaden fo?r detaljhandel. Inom detta omra?de a?r lojalitetsskapandet en viktig del och forskning visar tydligt pa? att fo?retag som a?r verksamma offline respektive online arbetar med detta.Studiens syfte a?r att med hja?lp av ja?mfo?relse och analys beskriva offline- och onlinefo?retags arbete med lojalitetsskapande och da?rmed bidra till o?kad kunskap inom omra?det. Detta leder till underso?kningens fra?gesta?llning, vad finns det fo?r skillnader mellan hur svenska online- och offlinefo?retag inom detaljhandeln arbetar fo?r att fa? lojala kunder?Fo?r att ta reda pa? det har vi genomfo?rt sju intervjuer med totalt sex ansta?llda pa? tva? olika fo?retag som dagligen arbetar med relationsmarknadsfo?ring.
Fra?n slutenva?rd till va?rd i kommunal omsorg- en patients utskrivning ur sjuksko?terskeperspektiv
SAMMANFATTNINGBakgrund: Fo?r att patientsa?kerheten ska kunna garanteras vid en utskrivning fra?n slutenva?rden till kommunen a?r det viktigt att ra?tt information ges mellan instanserna. Det finns dock problem med kommunikationen vilket kan fa? olyckliga konsekvenser.Syfte: Att beskriva en patients utskrivning, fra?n slutenva?rd till kommunal omsorg, ur kommunsjuksko?terskors perspektiv.Metod: En kvalitativ metod med en explorativ design har anva?nts fo?r att besvara studiens syfte. Grundutbildande och specialistutbildade sjuksko?terskor fra?n fyra olika kommuner intervjuades till studien.