Vi vill med det hÀr kandidatarbetet inleda en konversation med havet. Tillsammans med Karen Barads posthumanistiska performativitet, agentiell realism, vill vi utmana och ifrÄgasÀtta den antropocentriska designerrollen dÀr materialiteten ses som passiv och designern som ensam hÀrskare över meningsskapandet i designprocessen.Med Barads onto-epistemologiska utgÄngspunkt undersöker vi hur design-processen uppstÄr i arrangemang av bÄde mÀnskliga och icke-mÀnskliga aktörer, dÀr mening framförhandlas genom relationer inom fenomen. Genom att tillÀmpa detta posthumanistiska förhÄllningssÀtt i lekfulla experiment tillsammans-med-havet kan vi se hur mening Àr situerad och skapas inom de materiell-diskursiva fenomen och apparater som utgör designprocessen. Vi förstÄr designprocessen som ett ingripande i vÀrldens tillblivelse. Ett ingripande dÀr ett kollektiv av aktörer stÄr som medskapare, dÀr mening, kroppar, subjekt och objekt uppförs och samformas genom intra-aktion. Detta förhÄllningssÀtt föder en medvetenhet om vÄrt ansvar i att ingripa i vÀrldens tillblivelse och vÄrt ansvar för de kroppar som skapas, en etik i handling. .

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur depression diskuteras som ett socialt problem i pressen. De frÄgor som stÀlls Àr; 1) PÄ vilket/vilka sÀtt definieras depression? 2) Vilka praktiker kopplas till specifika definitioner av depression? 3) Hur ser kopplingen mellan definitioner av depression, de praktiker som Àr kopplade till dessa, och individen, ut? 4) Vilka aktörer Àr inblandade i definitionsprocessen?För att besvara dessa frÄgestÀllningar har artiklar publicerade i Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet tÀckande ett Är (2008-04-21 till 2009-04-21) samlats in och analyserats med hjÀlp av diskursanalys.I analysen identifieras fyra diskurser; en biomedicinsk-, en psykologisk-, en alternativmedicinsk- samt en strukturalistisk diskurs. Av dessa Àr den strukturalistiska diskursen minst framtrÀdande (4 av 240 artiklar). Depression definieras i materialet frÀmst som en fysisk eller psykisk sjukdom och de behandlingsformer som lyfts fram oftast Àr medicinering och KBT.

Uppsatsen redovisar en studie med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna: Hur pÄverkar aktörer i serviceverksamheter inkludering och exkludering av kunder? Vad finns det för materiella och immateriella barriÀrer som pÄverkar tillgÀnglighet för faktiska och presumtiva kunder med funktionshinder? Syftet med undersökningen Àr att söka svar pÄ vilka attityder och förestÀllningar som finns i verksamheter som ingÄr i servicebranschen och pÄ vad sÀtt sÀrskiljande eller exkluderande praktiker existerar för potentiella besökare med nÄgon form av funktionshinder. Avsikten Àr Àven att undersöka huruvida aktörer i verksamheter har inverkan pÄ materiella och immateriella barriÀrer som bidrar till att minska tillgÀngligheten. Syftet Àr sÄledes att undersöka sÀrskiljande och exkluderande praktiker i servicemötet i förhÄllande till begreppen tillgÀnglighet och funktionshinder. För detta syfte har en kvalitativt prÀglad metod anvÀnts med intervjuer och frÄgeformulÀr.

The main purpose of this thesis is to examine upper secondary school teachers? views of their students? information seeking practices and their perspectives on consider the concept of information literary. The theoretical framework consists of a sociocultural perspective and the empirical material has been collected through interviews with six upper secondary school teachers. The material is analyzed phenomenographically and revealed three practices. Social science teachers consider the library and librarian to be valuable resources for students? information seeking, particularly in view of information overload in society today.

Denna studie syftar till att förstÄ de före detta kriminellas problematik relaterat till stigmatiseringsprocessen. Studien vill bidra med en förstÄelse till hur före detta kriminella upplever den stigmatisering som finns i samhÀllet. FrÄgestÀllningarna bygger kring stigmatiseringsprocessen och behandlar omrÄden pÄ organisatorisk, social och teknisk nivÄ av denna process. Den organisatoriska nivÄn hanterar de samhÀlleliga organisationer som bidrar till utanförskapet. Den sociala nivÄn beskriver de sociala relationerna som Àr av betydelse för integreringen.

Under vÄr avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och Àmnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskÀlla. Syftet var att försöka omsÀtta nÄgra av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vÄr utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gÄ in i rollen som en reflekterande praktiker. Syftet var ocksÄ att se hur de teorier som vi lÀrt oss pÄ lÀrarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett Àmnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vÀnskap i var sin Ärskurs sex under den avslutande vft:n pÄ fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för.

Problematiken som ligger till grund för denna studie Àr att vi har uppmÀrksammat tendenser till att bilder och bildskapande anvÀnds som tidsfördriv pÄ förskolor. Processen och efterarbetet Àr inget som lÀggs nÄgon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande Àr av betydelse för den sprÄkliga förmÄgan hos barn.DÀrför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur sprÄkliga praktiker skapas.Med utgÄngspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fÀltanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjÀlp av interaktionsanalys.I studien framkom det att pedagogens nÀrvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö Àr betydande. Slutsatsen i studien Àr att om pedagogen ska kunna skapa goda sprÄkliga praktiker kring bilder och bildskapande, Àr det av betydelse att aktiviteterna Àger rum pÄ platser dÀr det inte Àr störande ljud och spring frÄn andra runt omkring.

Spel har varit en del av ma?nniskans interaktion, inla?rning och fo?rsta?else fo?r ma?nskligt beteende under flera tusen a?r. Pa? senare tid har begreppet 'gamification', eller 'spelifiering', diskuterats na?r det ga?ller informationso?verfo?ring och marknadsfo?ring i ljuset av den o?kande anva?ndningen av internet, smartphones och sociala medier. Analytiker anser att spelifiering a?r ett effektivt sa?tt att skapa engagemang kring och spridning av information samt att begreppet kommer anva?ndas flitigt om fem till tio a?r.Det saknas dock i ma?nga fall fo?rsta?else fo?r hur spelmekaniken a?r kopplad till informationso?verfo?ringens specifika syfte och mottagare och hur man pa? ett relevant sa?tt anva?nder sig av spelmekaniska element fo?r att uppna? det engagemang som efterstra?vas hos mottagaren.Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur anva?ndningen av spelifiering ser ut idag, hur spelifiering som begrepp och dess anva?ndning diskuteras ba?de bland praktiker och teoretiker samt vilka mo?jligheter som finns fo?r konceptet.

Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis).  I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.

Detta Àr en studie riktad mot hÄllbarhetsarbete i förskolan. Syftet med studien Àr att undersöka barns intraaktioner i Äterbrukande praktiker och med Äterbruksmaterial, vilket har genomförts genom analys av tidigare forskning kring Àmnet samt analys av empiriskt material insamlat pÄ en Grön Flagg-förskola i Stockholm. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats med fotografier, observationer och gÄturer som insamlingsmetoder. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjÀlp en materiell-diskursiv analysmetod, som grundar sig i Barads agentiskt realistiska teoribildning. I denna studie pÄvisas materialiteters och diskursers ömsesidiga pÄverkan pÄ hur fenomen skapas ? i detta fall hur fenomenet barn som frÀmjare för hÄllbar utveckling blir till.

Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis).  I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.

Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis).  I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.

Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis).  I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.

Genom ett flertal kvantitativa undersökningar har forskare konstaterat att privata bolag, i jÀmförelse med publika bolag, vÀrderas till rabatt. Den procentuella siffran varierar beroende pÄ studie men uppgÄr till mellan 15 och 33.75 procent. VÄr avsikt har varit att undersöka huruvida det som framkommit genom dessa kvantitativa undersökningar stÀmmer överens med vad praktiker som arbetar med företagsvÀrdering anser. Vi ville Àven undersöka huruvida praktiker anvÀnder sig av en standardiserad rabatt för privata bolag vid företagsvÀrdering. Som respondenter för vÄr undersökning valde vi erfarna medarbetare pÄ investmentbolag och större banker i Sverige.

Syftet var att undersöka fyra hÀlsovÀgledares uppfattningar och strategier för att motivera individer till viktminskning. Avsikten var Àven att utreda vad de bygger sina uppfattningar och strategier pÄ, samt att jÀmföra deras strategier med befintliga teorier om beteendeförÀndring sÄsom Motiverande samtal, Stages of change, Social learning theory och Health belief model. Teorierna valdes dÄ de belyser hur en beteendeförÀndring kan gÄ till samt att de varit fram­gÄngsrika i tidigare forskning. Studien Àr kvalitativ och genomfördes med ostrukturerade intervjuer dÀr respondenterna valdes genom ett bekvÀmlighetsurval. De fyra hÀlsovÀgledarna arbetade med att motivera individer till viktnedgÄng, alla hade utbildning inom hÀlso­frÀmjande arbete som varierade mellan en vecka till flera Är.