The purpose of this study is to examine web-based recruitment to short term summer jobs at the SocialServices Department in LuleÄ municipality in Sweden. Recruitment goals, selection options on therecruitment homepage Offentliga Jobb and recruitment practices were analysed in order to reach a deeperunderstanding of the interactions between these three levels in the selection process. Pre-selection throughOffentliga Jobb was a special concern of the study. Different consciousness levels in the selection process areemphasised according to Anthony Giddens' structuration theory. Ten recruiters from different parts of thedepartment were interviewed.

Uppsatsen avser att undersöka hur företag anvÀnder sig av sociala medier. Syftet Àr att undersöka dels hur anvÀndningen utav sociala medier gÄr till rent organisatoriskt pÄ de tvÄ valda företagen SonyEricsson (som driver en produktlanseringsblogg) samt Fritidsresor (som har en sida pÄ Facebook) och dels att analysera hur kommunikationen genom de sociala medierna ser ut. Mot en bakgrund av frÄgestÀllningar gÀllande transparens, trovÀrdighet samt nya mediers pÄverkan att förÀndra existerande beteenden, ska uppsatsen Àven försöka klargöra vilka praktiker företagen anvÀnder sig av pÄ plattformarna för att framstÄ som trovÀrdiga. Uppsatsens syfte utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Vad kÀnnetecknar företagens kommunikation genom de sociala medierna?Vilka arbetssÀtt utvecklar företagen i relation till anvÀndningen av de sociala medierna? Vilka strategier motiverar företagens nÀrvaro pÄ de sociala medierna?Metoden som valts för undersökningen Àr kvalitativa intervjuer, vilka har utförts med fyra personer inblandade i verksamheten pÄ de sociala medierna (tvÄ frÄn varje företag).

SAMMANDRAG: Akademiker och praktiker framhÄller en gemensam kritik kring den traditionella budgeteringens tillkortakommanden. Ett stort urval av akademisk litteratur och artiklar gÄr att finna kring denna kritik. Vad som saknas Àr dock ett konkret förtydligande av hur företag i praktiken lyckats avskaffa budget och arbeta med budgetlös styrning. Denna uppsats syftar att utifrÄn Handelsbankens lÄnga tradition utan budget fylla det tom- rum som upplevs finnas kring budgetlös styrning och beskriva hur denna styrning fungerar i praktiken. UtifrÄn ett ?practice-based perspective? Àr utgÄngspunkten att undersöka hur Handelsbankens vardagliga arbete sker, vilka budgetproblem denna budgetlösa styrning lö- ser och att identifiera möjliga nya problem den medför.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Internet fungerar som arena för alternativ offentlighet och för kommunikativa utövningar om mode- och skönhetsideal. Avsikten Àr att förstÄ hur Internet, och i synnerhet bloggen, fungerar som en plats dÀr man kan tillÀmpa alternativa praktiker pÄ.Undersökningen fokuserar pÄ svenska modebloggar som skiljer sig frÄn mÀngden, det vill sÀga de privata bloggar som innehÄllsmÀssigt sticker ut och Àr nischade. De alternativa modebloggar som vÀljs ut för studien jÀmförs med Sofi Fahrmans (Aftonbladet) och Ebba von Sydows (VeckoRevyn) bloggar. Anledningen till att valet kom att falla pÄ just Fahrman och von Sydow Àr att bÄda Àr vÀlkÀnda moderedaktörer som ofta figurerar i svenska medier; i TV, tidningar och pÄ Internet.Uppsatsen bygger pÄ sÄvÀl beskrivande som komparativa innehÄllsanalyser av sex modebloggar och kompletteras med en öppen enkÀt som besvaras av ett antal strategiskt utvalda modebloggare. Syftet Àr att, genom att skapa en bakgrundsbild kring fenomenet modeblogg, fÄ kunskaper om hur modebloggar upprÀttade av medieföretag samt privata och alternativa modebloggar skiljer sig Ät.

Den nuvarande lÀrarutbildningen innebÀr en tÀtare samverkan mellan högskola och pedagogiska verksamheter ute i kommunerna. En större tyngd pÄ skolvardagens aktörer kan utlÀsas ur styrdokumenten. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, har införts som begrepp. Men, de första Ären har verksamhetens företrÀdare inte tagit det utrymme som Àr framskrivet. Jag undersökte om det var det tolkningen av och ansvarstagandet för innehÄllet i begreppen vetenskapligt förhÄllningssÀtt och beprövad erfarenhet som var orsaken.

SmÀrta pÄverkar mÀnniskans livskvalitet och medför bÄde fysiskt och psykiskt lidande. En demenssjukdom ger sÄvÀl fysiska funktionsnedsÀttningar som psykosociala beteendeförÀndringar.I omvÄrdnaden av patienter med demenssjukdom finns svÄrigheter med att identifiera och bedöma smÀrta pÄ grund av de funktionsnedsÀttningar sjukdomen innebÀr. Studiens syfte Àr att undersöka hur vÄrdare identifierar och bedömer smÀrta hos demenssjuka patienter. Metoden Àr en litteraturstudie. Datamaterialet innehÄller 13 vetenskapliga artiklar.

AbstractAtt vara papperslös innebÀr att leva utan uppehÄllstillstÄnd med avsaknaden av de rÀttigheter som svenska medborgare har. Denna rÀttslösa status i kombination med att vara kvinna kan innebÀra en ökad sÄrbarhet för diskriminering, vÄld och förtryck (Bexelius, 2008). I föreliggande studie har 5 yrkesverksamma kvinnor frÄn 4 olika kvinnojourer i Stockholm och nÀrliggande stÀder intervjuats om deras möten och arbete med papperslösa kvinnor. Fokus har legat pÄ deras kunskap om mÄlgruppen, hur de arbetar praktiskt, vilka perspektiv de utgÄr frÄn samt hur de beaktar de mÀnskliga rÀttigheterna i sin strÀvan mot att förbÀttra papperslösa kvinnors livsvillkor. Vi har redogjort för tidigare forskning om globaliseringen, kvinnors migration, medborgarskap, vÀlfÀrdsstaten, civilsamhÀllet samt i bakgrunden beskrivit kvinnojoursrörelsens framvÀxt, kvinnojourernas uppdrag och utmaningar, det feministiska perspektivet och kulturell kompetens i förhÄllande till papperslösa kvinnor.

Denna uppsats redogör för regering och riksdags samt högskoleledningars uppfattning om nivÄn pÄ andrasprÄksstudenters sprÄkliga kompetens i det svenska sprÄket. Uppsatsen visar hur dessa instanser anser att högskolor och universitet bör arbeta för att höja denna kompetens hos studenterna, dÀr det behövs. I ljuset av denna politiska diskurs undersöker och beskriver uppsatsen hur skolor runtom i landet svarar pÄ regeringens krav och hur kraven pÄverkar det arbete de för inom sina studentstödsverksamheter, de sÄ kallade StudieverkstÀderna. Uppsatsen Àr till sin karaktÀr dels en presentation eller ?positionsrapport? av verksamheternas arbete i nulÀget och dels en inventering bÄde av den problematik som studentstödsverksamheterna arbetar med och av de krav som de politiska instanserna stÀller pÄ andrasprÄkselevers sprÄkkompetens.Den teoretiska grunden för uppsatsen Àr forskningen inom interkulturell retorik, speciellt viktig Àr community of practice-teorin, som innebÀr att miljön formar grupper som hÄlls samman av det de gör; exempelvis kan en gemensam sprÄklig praktik forma en sÄdan sammanhÄllen grupp ? en community of practice eller sprÄkgemenskap.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i tvÄ fallstudier, med fokus pÄ synliggörande av vÀrdeskapande. Syftet Àr att öka förstÄelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mÄl. Ytterligare en ambition med uppsatsen Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till icke-mÀtbara vÀrden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de tvÄ analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och VÀsterbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren nÀrlÀsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. HÀr förs resonemang kring de bÄda analysobjekten utifrÄn rÄdande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern Àr mÄngfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

Inom omrÄdet för medie- och kommunikationsvetenskap studeras Stockholms technoscen utifrÄn ett medieetnografiskt perspektiv. I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer dÄ mÄlet Àr att fÄ en förstÄelse för hur identitetsprocesser skapas hos sex enskilda technoutövare. Personliga erfarenheter ligger till grund för val av Àmne dÄ jag sjÀlv Àr en del av technoscenen.          De frÄgestÀllningar som besvaras Àr:Hur formas kollektiv identitet genom stilelement och stilmarkörer inom Stockholms technoscen?Hur kan identitetsprocesserna förstÄs i relation till den enskilda utövaren?Vilka kommunikativa praktiker existerar inom technoscenen?Sammanfattningsvis har studien lett fram till ett resultat som tyder pÄ att identitet skapas pÄ skilda sÀtt och framtrÀder olika starkt beroende pÄ den enskilda utövaren inom technoscenen. Studien har ocksÄ visat varför en individ vÀljer att bli en del av technoscenen och hur den kan urskiljas frÄn andra subkulturella företeelser.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

Med den hÀr studien har jag velat undersöka förutsÀttningar för att realisera gÀllande styrdokuments skrivningar om kollektiva lÀrprocesser och elevers subjektskapande, genom att iscensÀtta ett litteratur- och bildprojekt i en klass i Är 9 i min bildpedagogiska praktik. Genom att dokumentera och reflektera över processen har jag sett att dessa förutsÀttningar kan skapas, men att de olika ramfaktorer som finns, i vissa fall försvÄrar realiserandet. Det handlar till exempel om tidsaspekter, schematekniska frÄgor, elevers förvÀntningar, bildÀmnets traditioner och en brist pÄ en samsyn mellan pedagoger angÄende mÀnnisko- och kunskapssyn och dess konsekvenser för praktiken.Perspektivet har ocksÄ vidgats ut frÄn den egna praktiken, till att omfatta hur nÄgra andra aktörer tolkar och realiserar vÄra styrdokuments skrivningar. Enskilda intervjuer har gjorts pÄ tvÄ friskolor; med en pedagogista pÄ en Reggio Emiliainspirerade skola, en Freinetpedagog, samt med en kommunal skolchef och en kommunalt anstÀlld bildlÀrare i en annan kommun. DÀr fann jag en stor samsyn betrÀffande hur man sÄg pÄ förutsÀttningar för att frÀmja kollektiva lÀrprocesser och elevers subjektskapande.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

Migrationsverket har kritiserats hÄrt för att inte ha tillrÀcklig kunskap i homo-, bi- och transsexualitetsfrÄgor, eftersom mÀnniskor nekats uppehÄllstillstÄnd trots att de uppfyllt kriterierna. Samkönade par har inte behandlats som par i ansökningsprocessen. MÀnniskor med "fel" sexualitet har fram till 2005 inte beviljats asyl med sin sexuella lÀggning som skÀl, eftersom det inte klassats som tillrÀcklig förföljelsegrund för flyktingstatus. Praktiker som dessa har kritiserats för att utgÄ frÄn en heteronormativ diskurs som Àr diskriminerande.Queerfeministisk teori kritiserar samhÀlleliga normer som pÄverkar hur mÀnniskor behandlas. Med hjÀlp av en queerfeministisk teori urskiljs och analyseras heteronormativa diskurser i svensk migrationspolicy.

Anledningen till att jag vallt detta Àmne som examensarbete, Àr att jag under mina praktiker som lÀrarkandidat i lÀsÄr 1-3, upplevt NO-undervisingen sÄ gott som obefintlig. Jag blev dÀrför nyfiken pÄ vad lÀrare i lÀsÄr 1-3 har för pedagogisk grundsyn pÄ NO-Àmnet i skolan? Vilket innehÄll och arbetssÀtt deras NO-undervisning har och varför? Jag har genom intervjuer och litteratur försökt besvara ovanstÄende frÄgor. Intervjudelen Àr grunden i arbetet och litteraturen Àr tÀnkt som en fördjupning och förklaring till intervjudelen. Jag har intervjuat fyra lÀrare frÄn fyra skolor.