Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka och ja?mfo?ra hur kvinnor framsta?lls som hja?ltar i tva? samtida actionfilmer.Metod: I denna studie har vi pa? ett komparativ sa?tt analyserat tva? samtida actionfilmer. Vi har anva?nt oss av av kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Fairclough?s modell och a?ven Van Dijks analys pa? mikro­ och makroniva?. Dessa metoder a?r tilla?mpbara pa? studien da? de bero?r a?mnen som analys av text i relation till sociala och kulturella aspekter, samt hur representationer kan forma strukturer och praktiker av en social natur. Semiotik har a?ven anva?nts som ett verktyg i analysen av symboler och tecken i materialet.

Detta arbete handlar om edutainmentprogram (d.v.s. datorprogram som syftar till nÄgonform av lÀroprocess (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2001)) i förskola och igrundskola. Arbetets syfte Àr att studera hur pedagoger i förskola och grundskolabeskriver anvÀndandet av edutainmentprogram i sin verksamhet och hur de resonerar kring detta. UtifrÄn vÄrt syfte har vi stÀllt följande frÄgor.? Hur beskriver pedagogerna i förskola och grundskola sin instÀllning tilledutainmentsprogramens betydelse för lÀrande?? Hur resonerar pedagogerna i förskola och grundskola kring integreringen avedutainmentprogram i den dagliga verksamheten?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade Ätta pedagoger i förskolan och grundskolan.

My purpose with this essay was to study if there was any difference in competence between preschool teachers and child minders at a preschool outside of Stockholm. To determine what the differences consisted of, if there was any. The questions I wanted answered were as follows: Are there any differences in competence between preschool teachers and child minders? Do the two different occupations have different ways at looking at what the children need and their abilities? Do they see that they have different skills depending on what occupation they belong to? What do they believe that the people from the other occupation contribute to the preschool which compliments their own working skills?I used a qualitative method which included interviews and observations to find out the answers to these questions. My results from these interviews and observations indicated that experience, personality and attitudes are very important as well as education.

I den hÀr studien undersöks hur arkeologi framstÀlls i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgÄngspunkter dels i att det arkeologiska fÀltet populariseras nÀr det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrÄn institutionella diskursiva praktiker. Centralt Àr att relationen mellan nuet och det förflutna fÄr effekter för synen pÄ samhÀllet och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstÀdernas dagspress under det gÄngna Äret. BÄda institutionerna, tidningarna samt arkeologfÀltet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom dÄ hotet mot kulturarvet stÄr i fokus dÄ tongÄngarna blir mer inriktade pÄ konservativa vÀrden sÄsom bevarande och beskyddande.

BistÄndsorganisationer brottas alltid med problem kring hur relationer ska etableras mellan dem sjÀlva och mottagarlÀnderna. Samtidigt som relationen ska vara jÀmlik brottas bistÄndsorganisationerna Àven med problemen kring hur fördelningen av bistÄndsresurser ska bli sÄ rÀttvis som möjligt.Denna studie Àr en kritisk diskursanalys av sju Ärsredovisningar utgivna av den statliga svenska bistÄndsorganisationen SIDA/Sida Ären 1976/77 till 2005. I dessa Ärsredovisningar har jag letat efter olika beskrivningar av bistÄnd och bistÄndspolitik.I analysen av det empiriska materialet har framkommit att SIDA/Sida beskriver bistÄnd i fyra olika diskurser. Dessa Àr BistÄnd som samarbete, BistÄnd pÄ grund av fattigdom, BistÄnd som uppgift och BistÄnd och rÀttvis fördelning.De beskrivningar SIDA/Sida gör bidrar till upprÀtthÄllandet av en postkolonial bistÄndsdiskurs dÀr stereotyper kring bistÄndsgivare och ?tagare Àr mycket tydligt.

I denna uppsats undersöker jag hur det Àr att arbeta som hbt-aktivist i Litauen, och redogör för hur man som aktivist förbereder sig inför landets första Prideparad: Baltic Pride. Uppsatsens syfte Àr att ur ett queerteoretiskt perspektiv undersöka hur litauiska hbt-aktivister arbetar för att synliggöras som grupp.Jag undersöker pÄ vilka sÀtt litauiska hbt-aktivister förhÄller sig till, och verkar inom, heteronormativa praktiker i sitt dagliga arbete och i förberedelserna av Baltic Pride. Mitt material bestÄr av sex semi-strukturerade intervjuer med litauiska hbt-aktivister.Resultatet visar att det litauiska samhÀllets i mÄngt och mycket negativa instÀllning till hbt-personer pÄverkar hur aktivisterna vÀljer att presentera sig sjÀlva som grupp. I presentationen av sig sjÀlva vill aktivisterna bryta ner stereotypa bilder av homosexualitet genom att iscensÀtta ett genusbeteende som associeras till normalitet. Inom ramen för Baltic Pride innebÀr detta en slags Anti-Pride, dÀr iscensÀttningen av hbt-identiteten som en del av normen uppfattas som en effektivare strategi för att utmana heteronormen snarare Àn att anvÀnda lekar med könsroller, stereotyper eller parodier av normativa genusbeteenden..

Syftet med denna studie var att undersöka hur olika exkluderingsprocesser verkstÀlls och förhandlas fram under en vanlig skoldag ur barnens eget perspektiv. Empirin utgjordes av intervjuer och observationer av Ätta mellanstadieelever. Studien tog sitt teoretiska avstamp i Goffmans teorier om sociala situationer, Garfinkels etnometodologi, Corsaros barndomssociologi och en fenomenologisk syn pÄ barns perspektiv. Intervjuerna visade att utanförskap konstitueras i interaktionen i elevgruppen. Intervjuerna och observationerna visade att eleverna gjorde motstÄnd bÄde mot skolans normer och sina inbördes normer i kamratgruppen.

Studien berör undervisningen i moderna sprÄk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna sprÄkundervisningen och hur lÀraren ska förhÄlla sig till eleverna för att motivera dem pÄ bÀsta sÀtt. Det Àr de uppfattningar som elever pÄ grundskolan och pÄ gymnasiet har om sprÄkundervisningen som Àr det centrala i uppsatsen. Arbetet bestÄr av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring lÀraren som reflekterande praktiker. DÀrtill har tjugo elever intervjuats.

This study started with my interest in drama pedagogy practices. The aim is to investigate the teacher's conceptions of children's play and learning activities in drama pedagogy practices. Basically drama pedagogy means children and teachers creating play worlds together, usually based on various literary works, where they portray and play. Previous research shows that drama pedagogy as a method can enrich and develop children's play. Also, drama can be important for children's linguistic, social and aesthetic development.In this study, overall three interviews and two observations at different occasions was carried out.

Forskare och praktiker har under de senaste decennierna pÄpekat hur införandet avmanagement, det vill sÀga en företagsinspirerad styrtrend inriktad pÄ organisationsskapande,styrsystem samt chefskap, förÀndrar advokatyrket. Advokatyrket har lÀnge prÀglats avautonomi medan införande av nya managementidéer ofta inneburit chefskap och styrning.Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur nya managementidéer tar sig uttrycksom styrlogik pÄ advokatbyrÄn Holmgrenhansson för att undersöka om dessa nyamanagementidéer kolliderar med tanken om profession som styrande logik. Definitioner avmanagement, profession samt tvÄ faktorer för en möjlig kollision har utvecklats till enanalysmodell dÀr begreppen chefskap, organisationskapande, styrsystem, autonomi,mÄlkonflikt samt rollkonflikt har analyserats. Semistrukturerade intervjuer med Ättarespondenter pÄ advokatbyrÄn Holmgrenhansson har genomförts. Resultatet av studien Àr attmanagement pÄ Holmgrenhansson tar sig uttryck i ett tydligt chefskap, ettorganisationsskapande samt genom olika styrsystem.

Som nytilltrĂ€dd socialminister talade Göran HĂ€gglund om det stora behov av reformering han anser existerar inom den svenska psykiatrin i allmĂ€nhet, och inom den psykiatriska tvĂ„ngsvĂ„rden i synnerhet. Sedan dess har debatten i frĂ„gan stundtals varit livlig, bĂ„de i allmĂ€n media samt i fackpress, och planer om en stor, övergripande psykiatrireform har lagts fram av regeringen. I februari 2008 lĂ€mnades en första proposition över till riksdagen. Kortfattat innebĂ€r det nya lagförslaget att det ska införas ytterligare en vĂ„rdform inom tvĂ„ngspsykiatrin dĂ€r patienter ska kunna tvĂ„ngsvĂ„rdas ocksĂ„ utanför de speciella vĂ„rdinrĂ€ttningar som finns tillgĂ€ngliga. Även patienter som blivit utskrivna ska alltsĂ„ kunna beredas tvĂ„ngsvĂ„rd, exempelvis i sitt eget hem.

Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vÄrd och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgÄngspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lÀrande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte Àr att studera lÀrande i en kontext dÀr formellt lÀrande interagerar med informellt och avser att ge svar pÄ frÄgor om vilka förutsÀttningar och villkor som Àr nödvÀndiga för personalens lÀrande inom ramen för projektet samt hur lÀrandet utvecklas inom kontexten nÀr formellt och informellt lÀrande samspelar med varandra. Studien bygger pÄ intervjuer, enkÀter, fokusgrupper och deltagande observationer.

Denna uppsats Àr en fallstudie av ?Klimatpiloterna i Askersund i LaxÄ?, ett projekt som har velat lÀra mÀnniskor hur man kan reducera sina koldioxidutslÀpp. Arbetet bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med projektdeltagarna och syftet Àr att beskriva hur de fÄr vardagen att fungera nÀr de samtidigt försöker minska sin klimatpÄverkan. En viktig teoretisk utgÄngspunkt Àr att vardagen Àr praktisk och till stor del bestÄr av oreflekterade rutiner. Begreppet risksamhÀlle anvÀnds för att belysa hur informanterna tack vare klimatexperter, i detta fall projektledarna, blir medvetna om bÄde klimathotet och vilka förÀndringar de bör göra i sina vardagsrutiner.

Denna uppsats Àr en studie av bisexuella kvinnors erfarenheter av att bedriva politik i vardagslivet och pÄ mer kollektivt organiserad nivÄ. Vi har undersökt hur respondenterna uppfattar det egna politiska handlingsutrymmet och hur de ser pÄ möjligheterna att i en olikkönad relation bedriva sexualpolitik. Syftet har varit att undersöka hur kvinnorna gÄr tillvÀga för att hÀvda ett politiskt engagemang i olika kontexter. Sju öppna samtalsintervjuer och en mailintervju har genomförts med kvinnor som har bisexuella praktiker eller begÀr och/eller identifierar sig som bisexuella. Vi har undersökt kring vad de formar en politisk identitet samt hur de anvÀnder handlingsstrategier som uttryck för en kritisk, politisk position.

Uppsatsen avser att undersöka hur företag anvÀnder sig av sociala medier. Syftet Àr att undersöka dels hur anvÀndningen utav sociala medier gÄr till rent organisatoriskt pÄ de tvÄ valda företagen SonyEricsson (som driver en produktlanseringsblogg) samt Fritidsresor (som har en sida pÄ Facebook) och dels att analysera hur kommunikationen genom de sociala medierna ser ut. Mot en bakgrund av frÄgestÀllningar gÀllande transparens, trovÀrdighet samt nya mediers pÄverkan att förÀndra existerande beteenden, ska uppsatsen Àven försöka klargöra vilka praktiker företagen anvÀnder sig av pÄ plattformarna för att framstÄ som trovÀrdiga. Uppsatsens syfte utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Vad kÀnnetecknar företagens kommunikation genom de sociala medierna?Vilka arbetssÀtt utvecklar företagen i relation till anvÀndningen av de sociala medierna? Vilka strategier motiverar företagens nÀrvaro pÄ de sociala medierna?Metoden som valts för undersökningen Àr kvalitativa intervjuer, vilka har utförts med fyra personer inblandade i verksamheten pÄ de sociala medierna (tvÄ frÄn varje företag).