Jag beskriver i detta examensarbete FMT-metoden ? Funktionsinriktad MusikTerapi. Jag berättar också om arbetet med två av de adepter jag haft under min praktiktid i FMT-utbildningen. Den ena är en kvinna som drabbats av traumatisk hjärnskada, den andra en kvinna som fått diagnosen Maladaptiv stressreaktion. Mina frågeställningar är: Hur kan FMT stärka självkänslan, skapa en positiv kropps-uppfattning och nya handlingsmöjligheter hos personer med olika funktionsnedsättningar. Min slutsats är att personer genom FMT får den tid de behöver, och erbjuds goda förutsättningar, för att bearbeta och utveckla Kroppens olika funktioner, med utgångspunkt ifrån sin egen utvecklingsnivå. Därigenom ger arbetet med FMT individer möjlighet att uppnå ökade handlingsmöjligheter, en positiv kroppsuppfattning och stärkt självkänsla..

Ordet stress används ofta fritt om alla möjliga påfrestningar. Den strikta definitionen på beteckningen stress är Kroppens fysiologiska reaktion vid påfrestning, som är av både fysisk och psykisk natur. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av stress under deras vårdtid på intensivvårdsavdelning. Sexton vetenskapliga artiklar som svarade för syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att det var fasansfullt och skrämmande, att vara beroende av andra, att inte kunna göra sig förstådd och inte förstå och att ständigt bli störd.

This essay examines Finnish artist Iiu Susiraja?s self-portraits in relation to Western traditions and tropes of the genre from the 20th century until today. I use an iconological/iconographic model to describe and to further interpret the images. The purpose is to find out which norms and conventions, within the art sphere and society as a whole, that Susiraja?s images reproduce or revolt against.

Personer som saknar förmåga att uppleva emotioner tar sämre livsbeslut trots en hög IQ. Somatiska markörer är förändringar i Kroppens inre tillstånd som uppträder då vi ställs inför ett emotionellt laddat stimuli och deras funktion är att stödja beslutsfattandet. Genom erfarenhet lär vi oss tolka de emotioner som ett visst stimuli genererar som någonting positivt eller negativt för oss. Syftet med studien är att undersöka hur medvetna positiva och negativa somatiska markörer upplevs vid stora livsbeslut. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tolv personer.

Att leva med en synlig sjukdom som psoriasis påverkar det dagliga livet på flera olika sätt. Psoriasis är en kronisk och ärftlig sjukdom som medför förtjockad, röd och fjällande hud. Eftersom huden är Kroppens största organ blir sjukdomen mycket synlig för utomstående. Det dagliga livet kan påverkas av långa och tidskrävande behandlingar, men även påverkas ekonomiskt i form dyra behandlingar. Även det sociala livet påverkas då den drabbade lätt känner skam för sitt utseende.

SammanfattningBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebär en kronisk förträngning av luftrören, vilket medför att andnöd är det mest uttalade symtomet. Det är en progressiv och dödlig folksjukdom i Sverige, som ökar globalt och beräknas vara den tredje största dödsorsaken i världen år 2030. Sjukdomen orsakas främst av rökning och den medicinska behandlingen är begränsad främst till symtomlindrande och profylaktiska åtgärder. Sjukdomen påverkar en persons fysiska, psykiska och sociala dimensioner av livet. Panik och rädsla är vanliga känslor som förknippas med andnöden.

Inspirerad av den metod Åsa Dahlin använder för arkitekturanalys i "On Architecture, Aesthetic Experience and the Embodied Mind, Seven Essays" vill jag i min uppsats försöka mig på en analys av Lunds Stadshall, ritad av Klas Anshelm.Jag vill studera arkitekturen delvis ur det fenomenologiska perspektiv Maurice Merleau-Ponty presenterar i sin bok "Kroppens Fenomenologi" och lägga tyngdpunkten på själva upplevelsen av byggnaden snarare än den rent visuella aspekten av den.Jag söker även finna svar på hur modernismen i stort och Klas Anshelm specifikt förhåller sig till de fenomenologiska tankegångarna..

Hälsa och ohälsa är angelägenheter för både den enskilda människan och hela samhället. Hälsopedagogiska programmet är en treårig utbildning vid Högskolan i Gävle, studenterna som tar examen därifrån kan kalla sig hälsovetare. Syftet med studien är att undersöka uppfattningar av hälsosamhet bland hälsopedagogstuderande. Studiens ansats är fenomenografiskt inspirerad. Hur formas dessa hälsopedagoger in i yrkesrollen att göra människor mer hälsosamma? Vad anser dessa studenter vara hälsosamt? Fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts med studenter som går termin fyra och fem på hälsopedagogiska programmet vid Högskolan i Gävle.

Ett adekvat kostintag är nödvändigt för uppbyggnad och underhåll av Kroppens celler och det är därför en förutsättning för att en person skall kunna hålla sig frisk. Vid trauman och operativa ingrepp krävs ett allmänt ökat näringsintag under rehabiliteringen. Detta för en minskad risk för komplikationer och för ett snabbare tillfrisknande. Patientinformation är ett viktigt verktyg vid utbildning om nutritionens betydelse för läkningsprocessen. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna patienter, som genomgått ett ortopediskt ingrepp informeras av sjuksköterskan om nutritionens betydelse för läkningsprocessen.

Bakgrund: HIV är ett retrovirus som lagras i Kroppens arvsmassa. Utan behandling angriper HIV-viruset Kroppens vita blodkroppar och detta resulterar i att immunförsvaret kollapsar. Slutstadiet för sjukdomen är när den smittade har ett så dåligt fungerande immunförsvar att det inte kan skydda kroppen längre, vanliga infektioner blir mycket allvarliga. Slutstadiet kallas AIDS. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att studera de specifika läkemedlen och hur behandlingen av HIV-1 smittade i Sverige har förändrats från 1980-talet jämfört med idag, 2009.

I spåren av de globala klimatförändringarna förväntas värmeböljor öka i både frekvens och intensitet, inte bara på sydliga breddgrader utan även på de norra vilket kommer att leda till en ökad incidens av sjukliga tillstånd relaterade till överhettning. Omedelbar och snabb nedkylning av överhettade personer är av största vikt för att minimera morbiditet och mortalitet. Inom svensk sjukvård finns inga riktlinjer för det initiala omhändertagandet av personer drabbade av överhettning. Syftet med studien var att erhålla fördjupad inblick i människans termoreglering med fokus på: hudens cirkulatoriska respons vid nedkylning, effekter av olika metoder för kylning och identifiera när det föreligger ökad risk för överhettning. Metoder som användes var litteraturstudie, värmebalansberäkning och enkät.

Intresset för den terapeutiska relationen har varit stort ända sedan psykoanalysen utvecklades och har ökat under de senaste decennierna. Begreppet diskuteras fortfarande inom psykoanalytisk teoribildning och har även blivit ett viktigt område för den akademiska psykoterapiforskningen. En forskningstradition som syftar till att förstå olika psykologiska begrepp är fenomenologin. Syftet med denna studie är att förstå begreppet terapeutisk relation som psykologiskt fenomen. Psykodynamiska psykoterapeuters upplevelse av den terapeutiska relationen förmedlad genom en intervju analyserades med hjälp av fenomenologisk metod.

Sammanfattning/abstractBakgrund: En transsexuell person upplever sig tillhöra det motsatta könet och vill oftast korrigera sin kropp genom hormonbehandling och kirurgi så att den stämmer överens med det kön som personen identifierar sig med. Enligt den vårdvetenskapliga livsvärldsteorin är en människas kropp inte bara säte för hennes upplevelser utan också för hennes identitet. Genom Kroppens sinnen skapar man en bild av sig själv och sin omvärld. Detta medför att om kroppen förändras, förändras även identiteten och tillgången till världen. Kunskapen om transsexuella personer hos personal inom hälso- och sjukvården är mycket bristfällig.

Uppsatsen behandlar hur man som psykoterapeut praktiskt kan använda sig av kroppen i terapirummet, som ett komplement till det språkliga i det terapeutiska arbetet. Syftet med studien är att ta reda på hur psykodynamiska psykoterapeuter som också är sjukgymnaster använder sig av sin yrkesbakgrund i terapisituationen. Den använda metoden är kvalitativ.  Fyra legitimerade psykoterapeuter med bakgrund som sjukgymnaster intervjuades och resultatet visar: De upplever kroppen som en tillgång. Den skapar möjligheter till kontakt med känslor som tidigare har varit svåra att både känna och verbalisera. Genom att jobba med kroppen skapas en här- och nu-upplevelse som man kan utforska och reflektera över.

Bakgrund: En god sömn är viktig för Kroppens välbefinnande. Sömnlöshet (insomni) och sömnsvårigheter har en stor inverkan på livskvalitet och är ett allmänt bekymmer. Sömnstörningar yttrar sig främst som, när det gäller äldre, lång insomningstid, upprepade uppvaknande under natten och svårigheter att då somna om eller att man vaknar tidigare än vanligt på morgonen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ickefarmakologiska åtgärder för att främja sömn hos äldre. Metod: Studien har gjorts som en litteraturstudie.