Syftet med uppsatsen a?r att beskriva och diskutera ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, en metod inom analytiskt orienterad musikterapi da?r kropp och ro?relse anva?nds som terapeutiska redskap, fo?r att stimulera till o?kad kunskap om psykodynamiskt ro?relsearbete i musikterapi. Metoden ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, har Kroppen som medium fo?r ro?relseimprovisation och kroppsuppfattning i musikterapi. Anva?ndandet av Kroppen i ro?relse anses stimulera till o?kad kontakt med inre ro?relse sa?som sinnesfo?rnimmelser, ka?nslor och blockerad psykisk energi, som i sin tur anses underla?tta uttryck och erfarenhet av dessa inre processer.

Studiens syfte var att beskriva hemodialyssjuksköterskors kunskaper om fosfater, livsmedel med ett högt fosfatinnehåll samt förmågan att omsätta den kunskapen till ett dagsintag. Metod: Designen var deskriptiv med komparativa och korrelerande inslag. En egenkonstruerad enkät användes med kunskapsfrågor som var indelad i tre teman; Kroppen, livsmedel och dagsintag. Totalt 19 hemodialysenheter besvarade enkäten vilket gav en undersökningsgrupp med 181 respondenter. Statistiska uträkningar gjordes för sammanställande av antal poäng per tema och korrelation mellan kön, ålder, antal år som sjuksköterska och antal år inom dialys.

Enligt psykodynamiska och kognitiva utvecklingsteorier är det, på grund av de stora psykologiska och fysiologiska förändringar som sker under denna period i livet, vanligt att flickor i tonåren oroar sig över sin egen vikt och kropp. Tidigare forskning påvisar att den ständiga exponeringen av smala idealkroppar, som existerar i mode- och mediavärlden, förvärrar missnöjet över den egna Kroppen. Syftet med denna studie var att ge en beskrivning av hur fjortonåriga flickor tänker kring vikt med fokus på Kroppen och dagens ideal. Åtta enskilda intervjuer samt en gruppintervju med fyra flickor genomfördes, tolkades och bearbetades enligt en reflexiv intervjumetodik. Resultatet av flickornas tankar kring vikt och ideal samt upplevelser kring den egna Kroppen sammanställdes i analysen till fyra kategorier; oro över sin vikt, rädsla för att gå upp i vikt, osäkerhet kring den egna Kroppen samt idealbildens medförda press.

Det ha?r a?r en studie med utga?ngspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds sja?lvbiografiska bloggbera?ttelse i Kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-a?rs dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner la?sare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I Kroppen min: resan mot livets slut och alltings bo?rjan under va?ren 2013.Studien ansluter till ett Netnografiskt fa?lt som syftar till att underso?ka social samvaro pa? internet, da? jag underso?ker bloggen i Kroppen min som ba?rare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifra?n ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad underso?ker jag bloggen som en erfarenhetsva?rld mellan en subjektiv och objektiv livsva?rld, da?r subjektet fa?r utrymme att kontrollera sin livsbera?ttelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid..

Bakgrund- Att få beskedet bröstcancer kan för många kvinnor innebära svårigheter med olika emotionella känslor. Därmed är det viktigt att operationssjuksköterskan inom sjukvården ser människan som något större än bara en sjuk kropp. Att Kroppen inte bara är fysisk, utan den bär även på människans livshistoria, känslor, självbild och mening.Syfte- Att beskriva kvinnans upplevelse av sin kropp före och efter bröstcancerkirurgi.Metod- En litteraturstudie med systematisk ansats där 19 vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats.Resultat- Studiens resultat visar kvinnans upplevelser före och efter bröstcancerkirurgi och omfattar två huvudteman: Uppfattningar och tankar kring Kroppen och Förändringar av Kroppen. Dessa delas in i subteman: Kvinnors kroppsbild, Strävan efter att bevara sin enhet, Tillfreds med sin kropp, Att bli svken av sin kropp och Förlust av sin kvinnlighet.Slutsats- Varierande upplevelser av den egna Kroppen förekom och det framkom att dessa kunde vara både positiva och negativa. De negativa upplevelserna bestod främst av att kvinnorna upplevde sina kroppar som förändrade.

Diabetes typ 2 är en kronisk ämnesomsättningssjukdom som innebär insulinresistens i Kroppen. Orsaker till varför patienter drabbas av sjukdomen ligger ofta i patientens livsstil. Detta innebär att den drabbade måste göra livsstilsförändringar för att få en bättre hälsa. Livsstilsförändringar som förbättrar tillståndet är till exempel förändring av kosten och ökad fysisk aktivitet, vilka leder till att Kroppen lättare kan hålla blodsockret på jämn nivå. Livsstilsförändringarna, hälsa, välbefinnande och lidande uttrycks och upplevs på olika sätt.

Syftet: Syftet med studien var att belysa kvinors upplevelser av Kroppen efter en cancerrelaterad mastektmoi. Bakgrund: Allt fler kvinnor drabbas av bröstcancer i dagsläget. Detta har gjort att behandlingen har utvecklats och fler kvinnor överlever sin bröstcancer. Den kirurgiska metoden mastektomi är ett alternativ till att avlägsna bröstcancern vilket kan påverka kvinnans upplevelse av Kroppen både fysiskt och psykiskt.Sjuksköterskan har en betydande roll kring kvinnorna. Metod: Detta är en litteraturstudie som bygger på artiklar med kvantitativa samt kvalitativa metoder.

Alla djur behöver mineraler, de kan inte bilda dem själva. Vanligtvis tillsätts mineraler till fodret i form av oorganiska salter. Mineraler som förekommer naturligt i växter och djur är bundna till antingen aminosyror eller polysackarider och tas upp av Kroppen med hjälp av protein- och kolhydratmetabolismen. Vissa mineraler och spårämnen verkar vara lättare för Kroppen att absorbera och tillgodogöra sig i naturlig, organisk form eftersom det är en liknande form som förekommer i Kroppen. Det gäller framför allt spårämnena Cu, Zn och Se.

Arbetets syfte är att ta reda på elevers föreställningar om matens väg genom Kroppen samt matspjälkningsorganens funktion. 46 elever från årskurs 3 och 9 fick genomgå en papper- och pennauppgift varav 19 av dessa därefter intervjuades personligen. Elevernas föreställningar sammanställdes och kategoriserades sedan i fyra olika kategorier. Dessa kategorier sträcker sig från A: en ofullständig beskrivning av matspjälkningssystemet till D: god förståelse för matspjälkningssystemet.Resultatet visade på att merparten av eleverna inte uttryckte god förståelse för matspjälkningssystemets funktion. Vi har jämfört klassernas resultat och funnit små skillnader.

Syftet med min uppsats är att undersöka förhållandet mellan fyra av den kanadensiske regissören David Cronenbergs filmer och den gotiska traditionen. De filmer jag valt att behandla är Shivers (1974), Rabid (1976), The Brood (1979) och Dead Ringers (1988). Den gotiska traditionen utmärks bland annat av en fokusering på kroppsligt baserad skräck. Skräck med utgångspunkt i Kroppen återfinns även i Cronenbergs filmer. Vid en närmare studie av dessa filmer har jag dock funnit att de även innehåller element av det som feministiskt inriktade forskare kallat familjegotik ? gotiska representationer av familjen..

Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer bland kvinnor i Sverige och varje år avlider cirka 1500 kvinnor till följd av att sjukdomen har spridit sig till andra delar av Kroppen. Sjukdomen och de behandlingar som medföljer i den palliativa fasen bidrar till många kroppsliga förändringar och symtom hos den drabbade. De senaste åren har användningen av sociala medier, bland annat i form av bloggar, i samband med sjukdom ökat. Detta samband, i kombination med obotligt bröstcancersjuka kvinnors upplevelser, fann vi som sjuksköterskestudenter intressant och ville därför studera detta närmre. Syftet med studien är att studera hur fyra bloggande kvinnor med spridd bröstcancer upplevde sina kroppar under de två sista månaderna i livet.

Syftet med föreliggande uppsats är att uppnå förståelse för den kroppslighet som konstrueras i en gymmiljö. För att uppnå svaret på syftet har jag intervjuat ett antal personer som i stor utsträckning ägnar sig åt kroppsligt arbete i form av gymträning. Det empiriska materialet utgår från tio kvalitativa intervjuer och informanterna består av fem män och fem kvinnor i åldrarna 23 till 31 år. De teorier som ligger till grund för analysen av empirin är bland annat Foucaults teorier om hur Kroppen kan ses ur ett makroperspektiv och Goffmans analyser om kroppsliga relationer ur ett mikroperspektiv. Giddens teori har använts för att analysera relationen mellan kropp och identitet. De genusbaserade teorierna innefattar bland annat Butlers analyser om hur genus kan ses som något performativt.De slutsatser som kan dras från uppsatsen är att informanterna tränar på gym av flera olika anledningar, men strävan efter att förändra Kroppen fungerar som en stark drivkraft.

Introduktion: Efter en förvärvad hjärnskada kan det inte tas för givet att Kroppen upplevs som självklar i vardagslivet. Många har både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar.Syfte: Studiens syfte var att få en fördjupad förståelse för hur personer med förvärvad hjärnskada upplever sin kropp och fysisk aktivitet i det dagliga livet.Metod: Intervjuer genomfördes med 15 strategiskt utvalda personer som hade utretts för förvärvad hjärnskada. De intervjuades vid ett tillfälle 1-5 år efter debuten. Personerna var i yrkesverksam ålder och hade lättare motorisk och/eller lätt/måttlig kognitiv, emotionell eller personlighetsmässig funktionsnedsättning. Intervjuerna transkriberades och analyserades med the Empirical Phenomenological Psychological Method (EPP-metoden).Resultat: Ett övergripande tema och sex huvudteman identifierades.

Acceptans till förlorad kroppsdel samt påbörjad protesanvändning kan upplevas som en svårighet. Omställningen påverkar individen kroppsligt, socialt och psykiskt. Den kroppsliga förändringen står i ständig fokus eftersom den upplevda känslan av Kroppen förändras. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att bära arm- och benprotes efter amputation. Studien är en systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar med kvalitativ design granskats och analyserats.

Syftet med min undersökning är att studera ungdomars identitetsskapande med fokus på skolidrotten, med hjälp av teorier om gymnastikens uppkomst, utvecklingen och synen på Kroppen samt sex intervjuer med ungdomar i tredje året på gymnasiet. I början av 1900- talet var den stela och mekaniska Linggymnastiken som gällde i Sverige och som dessutom var utformad för män. Med kvinnornas inträde förändrades rörelserna till att anpassas efter Kroppen med mjukhet och estetik. I och med namnbytet till idrott och hälsa skrevs det in i läroplanen att fokuset för att främja hälsa skulle lyftas fram och inte bara handla om fysisk aktivitet. Inom skolans värld är idrotten något som berör alla, antingen på ett bra eller dåligt sätt.