Samhället och dess maktstruktur utgör navet i den ?sociala Kropp? vars normaliseringsprocesser med lagar, kontroll och överförmyndande ? pulserar likt näring för överlevnad genom befolkningen. Ett gigantiskt, finslipat maskineri som producerar ?fogliga Kroppar? vars levnadsvillkor här sätts och påverkar det Kroppsliga livsbetingelserna som fysisk- och mental hälsa..

Kroppsmissnöje är mer utbrett hos kvinnor än hos män visar tidigare studier (Feingold & Mazzella, 1998) men även män börjar bli Kroppsmissnöjda (Cash, Morrow, Hrabosky & Perry, 2004). Detta undersöktes tillsammans med självkänsla och Kroppsjämförelse hos män och kvinnor och även de som har partner eller är singlar i ljuset av Social Comparison Theory och Cognitive Dissonance Theory. 133 personer testades med Body-Esteem scale, Figure Drawing Rating Scale, Self-esteem Scale och Universalistic Social Comparison Scale. Resultatet indikerar att båda könen är relativt nöjda men kvinnorna är något mindre nöjda med utseendet med sin Kropp. Studien visar även att kvinnors idealbild är en smalare Kropp medan männens idealbild är en muskulösare Kropp.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att studera hälso- och Kroppsideal som framställs i fem läromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för ämnet idrott och hälsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka Kroppsideal finns i läromedlen?Vilka hälsosamma Kroppsideal och ohälsosamma Kroppar framställs i läromedlen?Skiljer sig idealen beroende på kön?MetodFem läroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hälsa har använts för att analysera förekomsten av Kropps- och hälsoideal. Text- och bildanalys har använts för att studera materialet och genom en variant av innehållsanalys har materialet studerats och analyserats där text och bild som kunnat kopplas till Kroppsideal och hälsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hälsosam kvinnlig Kropp, ohälsosam kvinnlig Kropp, hälsosam manlig Kropp, ohälsosam manlig Kropp, hälsosam Kropp obestämt kön och ohälsosam Kropp obestämt kön. Efter en sammanställning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvägning gjorts som visar mönster i läroböckerna kring hälso- och Kroppsideal för respektive kön men också gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hälsosamma Kroppar gestaltas på bilderna som smala, vältränade och unga.

Cancer är en vanligt förekommande sjukdom som beräknas drabba var tredje svensk person. Den som drabbas av svår sjukdom ställs inför utmaningar såväl Kroppsliga och existentiella som etiska. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kvinnor upplever sin Kropp vid cancersjukdom. Litteratursökningen skedde i CINAHL och PubMed och genererade totalt 14 studier. Analysmetoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med ett inifrånperspektiv Analysen resulterade i fem kategorier; att känna att Kroppens inre förändras, att leva med en främmande Kropp, att förlora en del av sig själv, att inte kunna kontrollera eller lita på Kroppen och att vara positiv till Kroppen trots sjukdom.

Bakgrund: Den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige är bröstcancer. Varje dag insjuknar 15 ? 20 kvinnor. För bröstcancer finns olika behandlingsprinciper: Kirurgi, strålbehandling, hormonell- samt cytostatikabehandling. Bröstcancerbehandling för kvinnor innebär såväl fysiska och psykiska svårigheter som resulterar i en förändrad Kroppsuppfattning.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att studera hälso- och Kroppsideal som framställs i fem läromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för ämnet idrott och hälsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka Kroppsideal finns i läromedlen?Vilka hälsosamma Kroppsideal och ohälsosamma Kroppar framställs i läromedlen?Skiljer sig idealen beroende på kön?MetodFem läroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hälsa har använts för att analysera förekomsten av Kropps- och hälsoideal. Text- och bildanalys har använts för att studera materialet och genom en variant av innehållsanalys har materialet studerats och analyserats där text och bild som kunnat kopplas till Kroppsideal och hälsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hälsosam kvinnlig Kropp, ohälsosam kvinnlig Kropp, hälsosam manlig Kropp, ohälsosam manlig Kropp, hälsosam Kropp obestämt kön och ohälsosam Kropp obestämt kön. Efter en sammanställning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvägning gjorts som visar mönster i läroböckerna kring hälso- och Kroppsideal för respektive kön men också gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hälsosamma Kroppar gestaltas på bilderna som smala, vältränade och unga.

Jag har genomfört en kvalitativ studie med fenomenografisk metod som handlar om att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar av rörelse. Vad för uppfattningar förskolepedagogerna har om av varför man ska ha rörelse samt hur pedagogerna uppfattar att de planerar in rörelse i förskolans verksamhet. Jag har valt att intervjua åtta pedagoger från två olika förskolor som finns i två olika delar av en kommun. Resultatet visar att pedagogernas uppfattningar av rörelse gav två olika kategorier där den ena handlar om att rörelse är allt som ett barn gör med sin Kropp medan de andra kategorier handlar om att rörelse som barn mer handlar och att bygga upp sin Kropp och för att barnen ska få kontroll över sin Kropp. Pedagogernas uppfattning av varför man ska ha rörelse i förskolan gav också två kategorier där den första handla om att de är för att barnen ska lära känna sin Kropp och för att barnen ska lära sig och behärska sin Kropp. Den andra kategorin handlar om att man har rörelse för att det är hälsofrämjande alltså att det är viktigt och nyttigt samt att man lär bättre.

Jag har genomfört en kvalitativ studie med fenomenografisk metod som handlar om att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar av rörelse. Vad för uppfattningar förskolepedagogerna har om av varför man ska ha rörelse samt hur pedagogerna uppfattar att de planerar in rörelse i förskolans verksamhet. Jag har valt att intervjua åtta pedagoger från två olika förskolor som finns i två olika delar av en kommun. Resultatet visar att pedagogernas uppfattningar av rörelse gav två olika kategorier där den ena handlar om att rörelse är allt som ett barn gör med sin Kropp medan de andra kategorier handlar om att rörelse som barn mer handlar och att bygga upp sin Kropp och för att barnen ska få kontroll över sin Kropp. Pedagogernas uppfattning av varför man ska ha rörelse i förskolan gav också två kategorier där den första handla om att de är för att barnen ska lära känna sin Kropp och för att barnen ska lära sig och behärska sin Kropp. Den andra kategorin handlar om att man har rörelse för att det är hälsofrämjande alltså att det är viktigt och nyttigt samt att man lär bättre.

Bakgrund- Att få beskedet bröstcancer kan för många kvinnor innebära svårigheter med olika emotionella känslor. Därmed är det viktigt att operationssjuksköterskan inom sjukvården ser människan som något större än bara en sjuk Kropp. Att Kroppen inte bara är fysisk, utan den bär även på människans livshistoria, känslor, självbild och mening.Syfte- Att beskriva kvinnans upplevelse av sin Kropp före och efter bröstcancerkirurgi.Metod- En litteraturstudie med systematisk ansats där 19 vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats.Resultat- Studiens resultat visar kvinnans upplevelser före och efter bröstcancerkirurgi och omfattar två huvudteman: Uppfattningar och tankar kring Kroppen och Förändringar av Kroppen. Dessa delas in i subteman: Kvinnors Kroppsbild, Strävan efter att bevara sin enhet, Tillfreds med sin Kropp, Att bli svken av sin Kropp och Förlust av sin kvinnlighet.Slutsats- Varierande upplevelser av den egna Kroppen förekom och det framkom att dessa kunde vara både positiva och negativa. De negativa upplevelserna bestod främst av att kvinnorna upplevde sina Kroppar som förändrade.

Denna uppsats tar utgångspunkt i frågan om det på ett fruktbart sätt går att kombinera natur- och samhällsvetenskapliga discipliner. Bakgrunden utgörs av en avsaknad av ett teoretiserande kring Kroppens materialitet under utbildningen. Som avgränsning har jag valt att fokusera på genusforskare inom medicin och dess förhållningssätt till begrepp som Kropp, kön, genus, biologi och social konstruktion. På vilket sätt talar de om dessa begrepp? Mitt resultat åskådliggör att det inom den genusvetenskapliga medicinska forskningen finns en vitalitet och bredd samtidigt som det även visar på de svårigheter som uppstår vad det gäller överskridande av disciplingränser.

Mitt syfte med detta arbete var att ta reda på vad barn har för uppfattning om människoKroppen när de är fyra och sex år gamla. Sex barn har blivit intervjuade genom kvalitativa intervjuer. Barnens uppfattning om Kroppen är olika beroende på deras ålder. Sexåringen har större kunskap om Kroppen än vad fyra åringar har. Barnens spontana uppfattning om vad som finns i vår Kropp var att vi har; hjärta, hjärna, blod, hjärnceller, muskler och skelett..

Inom transvården finns idéer om att kön, Kropp och identitet är stabila och binära. Transvården eftersträvar att upprätthålla denna illusion med följden att transpersoner som inte ser en identitet/könsuttryck inom denna idé som nödvändig, exkluderas transvården. Jag lyfter i den här uppsatsen fram några transpersoners berättelser vilka i dagsläget är exkluderade transvården. Dessa personers resonemang gällande kön, Kropp och identitet går på diagonalen med transvården och samhällets förgivettagande om att dessa komponenter ska följa en specifik ordning. Uppsatsens material visar på att transvården i hänsyn till mänskliga rättigheter, mina deltagares självbestämmande över den egna Kroppen och identiteten samt mental hälsa, måste transvården ta större hänsyn till klienters behov istället för att fokusera på ett reproducerande och befästande utav socialt konstruerad idealisk maskulinitet/femininitet, Kropp och identitet.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och Kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? Kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra Kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Många kvinnor som får diagnosen bröstcancer, blir ofta tvungna att göra ingrepp på sitt ena bröst, som resulterar i att hela eller delar av bröstet måste avlägsnas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst utifrån kvinnlig Kropp och identitet, sexualitet och relationen med partnern. 12 kvalitativa internationella publicerade artiklar har analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre stycken kategorier med tillhörande subkategorier: Förlust av en förändrad Kropp och att få en ny identitet, Saknad i det sexuella livet, Att få stöd och känna rädsla i sin relation.

Uppsatsen består av nio flickors berättelser om hur det är att vara flicka idag. Flickorna ingår i ett pågående transnationellt EU-projekt om flickors särskilda utsatthet på grund av särskolediagnos. Fyra av flickorna har etniskt svenskt ursprung och fem av flickorna har annat etniskt ursprung. Flickorna är mellan 18-20 år gamla och det som flickorna har gemensamt är att de är intellektuellt funktionshindrade.Frågor som besvaras i studien är dels vad flickorna anser att det innebär att vara en normal flicka när det gäller Kropp, själ, sexualitet och sätt att vara på. Dels hur flickorna konstruerar femininitet och normalitet i relation till kön, etnicitet, utsatthet och intellektuellt funktionshinder.