Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra skattning av känslan av sammanhang och tilltro till sin egen förmåga hos patienter med stroke respektive kronisk njursvikt.Metod: Frågeformulären GSE och SOC användes för att mäta tilltro till sin egen förmåga samt känsla av sammanhang hos patienter med stroke (n=63) och patienter med kronisk njursvikt (n=54). Deltagarna valdes ut från diagnosregistret ICD 10 från ett landsting i Mellansverige.Resultat: Båda patientgrupperna skattade högst på delskalan SOC-begriplighet och lägst på delskalan SOC-meningsfullhet. Det fanns signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med stroke gällande skattning av delskalan begriplighet. Det fanns dock inga signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med kronisk njursvikt. Båda patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga ungefär lika högt.Slutsats: Resultatet av denna studie visar att äldre strokepatienter upplever sig ha större begriplighet än yngre patientervilket kan bero på livserfarenhet vilket stämmer överens med tidigare studier.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka möjligheter arbetsterapeuten har att främja förmågan till fortsatt arbete för personer med MS och RA.Sökord: arbete, arbetsterapi, kronisk sjukdom, multipel skleros, reumatoid artritBakgrund: MS och RA är kroniska sjukdomar som främst drabbar personer i arbetsför ålder. Symtomen från dessa sjukdomar påverkar personernas arbetsförmåga i olika stor utsträckning. Arbetsterapeutens roll är att möjliggöra för personer att utföra aktiviteter i det dagliga livet som anses vara meningsfulla för dem. Med sina bedömningar och insatser kan arbetsterapeuten bidra till att möjligöra detta för personer som har förlorat förmågor p.g.a. t.ex.

Bakgrund: Kroniska smärta är ett vanligt problem som inte enbart drabbar äldre människor. Sjuksköterskans kunskap om smärtbehandling och smärtlindring är inte helt tillfredsställt, vilket medför att patienter med kronisk smärta inte kan uppleva önskad livskvalitet. En god relation mellan patient och sjuksköterska är en förutsättning för en fungerande vård. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med kronisk smärta upplever sjuksköterskans bemötande. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att kartlägga skador hos tävlingsaktiva tennisspelare.·        Vilka är de vanligaste tennisskadorna?·        Får kvinnor och män olika typer av skador?·        Hur varierar skadelokalisation och skaderisk mellan olika spelunderlag?·        Hur stor andel av skadorna är kroniska kontra akuta?MetodEn kvantitativ undersökning genomfördes där enkäter skickades till 160 licensierade tävlingsaktiva tennisspelande män och kvinnor i division 1-3, i åldrarna 18-54 år. Enkätfrågorna berörde tennisspelarnas eventuella skador som uppkommit från tennisen. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS och signifikansnivån sattes till p?0,05.ResultatSPSS- bearbetningen av enkätsvaren från tennisspelarna visade att knäskador, armbågsskador samt axelskador var främst förekommande.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att kartlägga skador hos tävlingsaktiva tennisspelare.·        Vilka är de vanligaste tennisskadorna?·        Får kvinnor och män olika typer av skador?·        Hur varierar skadelokalisation och skaderisk mellan olika spelunderlag?·        Hur stor andel av skadorna är kroniska kontra akuta?MetodEn kvantitativ undersökning genomfördes där enkäter skickades till 160 licensierade tävlingsaktiva tennisspelande män och kvinnor i division 1-3, i åldrarna 18-54 år. Enkätfrågorna berörde tennisspelarnas eventuella skador som uppkommit från tennisen. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS och signifikansnivån sattes till p?0,05.ResultatSPSS- bearbetningen av enkätsvaren från tennisspelarna visade att knäskador, armbågsskador samt axelskador var främst förekommande.

Det normala åldrandet samt kroniska sjukdomar påverkar individens näringstillstån, förmågan att inta mat och kan leda till malnutrition. Malnutritionstillstånd har samband med ökad risk för funktionsnedsättning och död. Syftet med denna studie var att beskriva åtgärder för att förebygga och behandla malnutrition hos äldre. Metoden var systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Studien innefattade 15 kvantitativa studier genomförda på personer över 65 år.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att kartlägga skador hos tävlingsaktiva tennisspelare.·        Vilka är de vanligaste tennisskadorna?·        Får kvinnor och män olika typer av skador?·        Hur varierar skadelokalisation och skaderisk mellan olika spelunderlag?·        Hur stor andel av skadorna är kroniska kontra akuta?MetodEn kvantitativ undersökning genomfördes där enkäter skickades till 160 licensierade tävlingsaktiva tennisspelande män och kvinnor i division 1-3, i åldrarna 18-54 år. Enkätfrågorna berörde tennisspelarnas eventuella skador som uppkommit från tennisen. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS och signifikansnivån sattes till p?0,05.ResultatSPSS- bearbetningen av enkätsvaren från tennisspelarna visade att knäskador, armbågsskador samt axelskador var främst förekommande.

Det normala åldrandet samt kroniska sjukdomar påverkar individens näringstillstån, förmågan att inta mat och kan leda till malnutrition. Malnutritionstillstånd har samband med ökad risk för funktionsnedsättning och död. Syftet med denna studie var att beskriva åtgärder för att förebygga och behandla malnutrition hos äldre. Metoden var systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Studien innefattade 15 kvantitativa studier genomförda på personer över 65 år.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskan kan upptäcka och stötta ungdomar med typ 1 diabetes och ätstörningsbeteenden. Metod: Artiklar söktes på databaserna Pubmed och Cinahl. Totalt 15 artiklar hittades, granskades och inkluderades i studien. Huvudresultatet: visade att för att upptäcka ätstörningar kunde man ta hjälp av fysiologiska och psykologiska faktorer som karakteriserade ungdomarnas beteenden och attityder. De typiska tecken och signaler som utmärkte dessa faktorer och som man bör vara observant på är bland annat unga tjejer, BMI, HbA1c och dålig självkänsla.

Bakgrund: Kroniska smärta är ett vanligt problem som inte enbart drabbar äldre människor. Sjuksköterskans kunskap om smärtbehandling och smärtlindring är inte helt tillfredsställt, vilket medför att patienter med kronisk smärta inte kan uppleva önskad livskvalitet. En god relation mellan patient och sjuksköterska är en förutsättning för en fungerande vård. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med kronisk smärta upplever sjuksköterskans bemötande. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie.

Bakgrund: Ryggsmärta är ett vanligt förekommande problem i dagens samhälle. Den lumbala segmentella instabiliteten anses vara en signifikant orsak till kroniska ländryggssmärtor. Instabilitet innebär ofta hypermobilitet i någon rörelseriktning, men inte nödvändigtvis i alla plan. I kombination med dysfunktion och den onormala belastning själva leden och dess omgivande strukturer utsätts för, orsakar instabiliteten ofta smärta på grund av störd proprioception. Det är väl känt att svaghet och nedsatt muskulär kontroll i den djupa ryggmuskulaturen är vanligt hos patienter med ländryggssmärta.

Depression är en vanlig psykisk sjukdom som karakteriseras av nedstämdhet, förlust av intresse, skuldkänslor, störd sömn, låg energi och dålig koncentration. Dessa problem kan bli kroniska eller återkommande och försämrar individens förmåga att klara det dagliga livet. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet. I det här arbetet valdes en kvalitativ ansats och narrativ analys eftersom den belyser upplevelser då människor själva beskriver sina erfarenheter av sin sjukdom. Genom denna analys kan kunskap om kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet ökas.

Stress är ett växande problem i dagens samhälle.                                                        Människor som har en hög stressnivå kan få stressrelaterade symtom som t.ex. depression, kroniska smärttillstånd och sömnstörningar. Det ingår i distriktssköterskors arbete att hjälpa människor att genomföra olika typer av livsstils-förändringar, där en förändring är att minska stressnivån. Behovet av komplementära behandlingar till den traditionella medicinska behandlingen ökar.

Det finns ett klart samband mellan komplex traumatisering och psykisk och fysik ohälsa. Många människor har stora problem med det dagliga livet och relationer. Förutom det personliga lidandet är effekterna av komplex traumatisering av stor samhällsekonomisk betydelse. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeutisk behandling av traumatiserade patienter inom icke specialiserade enheter. Frågeställningarna i studien är: Vad innebär effekterna av komplex traumatisering för individen? Vilka är terapeuters upplevelse av att arbeta med komplext traumatiserade individer? Får individer med diagnosen komplex PTSD den hjälp de behöver? Den metod som använts är en kvalitativ studie där sex legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuas.

BAKGRUND: Övervikt är ett folkhälsoproblem som påverkar människors hälsa och ger även en ökad risk för kroniska sjukdomar som exempelvis diabetes. Andelen överviktiga ungdomar har ökat de senaste 20 åren och övervikt i unga år är ofta ett ihållande problem som fortgår upp i vuxen ålder. Därför behöver föräldrarna involveras i barnets vård eftersom de ska tillgodose grundläggande behov. SYFTE: Syftet är att beskriva begreppet motivera för att se hur sjuksköterskan kan främja hälsa och motivera barn och ungdomar med övervikt till livsstilsförändringar. METOD: En begreppsanalys där datamaterial inhämtats från ordböcker, vetenskapliga artiklar och fack- och läroböcker.