Att leva med kronisk sjukdom innebär stora påfrestningar på livet. För att hantera dessa är det avgörande att personen känner hopp, som inte kopplas till bot och bättring utan till att njuta av livet trots begränsningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av hopp hos personer med kronisk sjukdom.Tretton studier analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att känna livsglädje och framtidstro, att känna samhörighet och få stöd i nära relationer, att känna självtillit och trygghet, att känna förtröstan i sin gudstro och att aktivt förhålla sig till en förändrad livssituation. Resultatet visade att personer upplevde hopp då de kände livskraft, energi och livsglädje samt då de hade stark självtillit och bevarad självuppfattning. De kände även hopp genom relationer som gav samhörighet och mening, och många upplevde att deras gudstro gav kraft och trygghet.

Döden är oundviklig. Alla kommer vi att dö och alla omkring oss kommer också att dö. Flera gånger varje dag förlorar något barn en förälder. Ett barn som blir kvar att överleva och leva i sorg. Eftersom det händer så plötsligt anser vi att ett ?krispaket om arbete med döden? vore en självklarhet på alla förskolor som komplement till krisplanen.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar personen och dennes liv på många olika sätt. Vardagen kan upplevas oförutsägbar och aktiviteter kan behöva anpassas efter tillståndet. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en irreversibel och progressiv sjukdom som förutspås vara den tredje största dödsorsaken i världen år 2030. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hur det sociala livet påverkas hos personer med KOL. Arton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.

Kronisk hjärtsvikt är ett permanent tillstånd där hjärtat har svårigheter att upprätthålla en tillräcklig slagvolym. I Sverige är det ungefär 250 000 personer som lever med sjukdomen och antalet personer med sjukdomen förmodas öka i framtiden. Målsättningen för behandlingen är att lindra symtom, reducera symtomens bakomliggande orsaker och förbättra livskvaliteten. Om sjuksköterskan ger patienten en god patientutbildning får denne goda förutsättningar för att kunna utföra en bra egenvård. En bra egenvård kan resultera i reducerad risk för en försämring av sjukdomen samt ökad livskvalitet.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra skattning av känslan av sammanhang och tilltro till sin egen förmåga hos patienter med stroke respektive kronisk njursvikt.Metod: Frågeformulären GSE och SOC användes för att mäta tilltro till sin egen förmåga samt känsla av sammanhang hos patienter med stroke (n=63) och patienter med kronisk njursvikt (n=54). Deltagarna valdes ut från diagnosregistret ICD 10 från ett landsting i Mellansverige.Resultat: Båda patientgrupperna skattade högst på delskalan SOC-begriplighet och lägst på delskalan SOC-meningsfullhet. Det fanns signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med stroke gällande skattning av delskalan begriplighet. Det fanns dock inga signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med kronisk njursvikt. Båda patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga ungefär lika högt.Slutsats: Resultatet av denna studie visar att äldre strokepatienter upplever sig ha större begriplighet än yngre patientervilket kan bero på livserfarenhet vilket stämmer överens med tidigare studier.

Syftet med studien är att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid föräldrars plötsliga och oväntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och oväntat dödsfall hos en förälder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tänkas gå igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka känsloreaktioner på olika sätt efter föräldrarnas plötsliga och oväntade dödsfall, i form av overklighetskänslor och misstro, rädsla, ansvarstagande, skuldkänslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet inträffat. Gemensamt för barn som förlorat en förälder är att sorgen efter den döde är en gemensam angelägenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande föräldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att låta barnet uttrycka sin sorg är det av vikt för barnet att få träffa utomstående professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det inträffade.

Sammanfattning Den genomförda studien har granskat hur barn upplever sorg och hur de blir bemötta av skolan för att bearbeta detta. Undersökningen har baserats på litteraturläsning i ämnet samt genomförda intervjuer med dels elever som slumpmässigt valts i en niondeklass, dels med barn som upplevt djup sorg då en av deras föräldrar avlidit och dels slutligen också föräldrar till de sistnämnda barnen. Den kvalitativa intervjumetoden användes då målet var att få fram så spontana och omfattande svar som möjligt. Samtidigt fanns då möjligheten att betrakta de intervjuade och deras reaktioner. Klassföreståndaren har enligt såväl forskare som de intervjuade en viktig yrkesroll. Tyvärr visade studien att det finns stora brister hos lärare. Föräldrar och forskare är också av uppfattningen att hjälp ska komma med automatik och omedelbart vid en djup sorg, vilket inte heller alltid sker enligt studiens resultat.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom som karaktäriseras av nedsatt lungfunktion. Det finns olika orsaker till sjukdomen, varav rökning är den dominerande. KOL påverkar inte bara patienters fysiska hälsa, utan även deras psykiska och sociala välbefinnande. Kunskapen kring patienters erfarenheter av KOL är otillräcklig, för att sjukvårdspersonal skall kunna bemöta patienter på ett professionellt sätt krävs en ökad kunskap. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.

AbstraktBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en sjukdom som drabbar lungorna. Lungorna tappar sin elastiska förmåga och det minskar deras ventilationsyta. Till följd av detta får patienten svårt att tömma lungorna vid utandning. KOL drabbar framförallt rökare och väntas att bli tredje vanligaste dödsorsaken före år 2020 enligt WHO, Världshälsoorganisationen.Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).Metod: 8 stycken kvalitativa empiriska studier har analyserats med hjälp av kvalitativ metod för att få fram patienters upplevelser. Valda artiklar har granskats och delats in i hög, medel och låg kvalitet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att vara närstående till person med Parkinson sjukdom och att ta reda på hur sjukdomens karaktär påverkar närstående. När någon i familjen drabbas av en kronisk sjukdom drabbas inte bara den sjuke utan hela familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan får bättre förståelse och försöker uppmärksamma de närståendes upplevelser och behov. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorierier: Att vara närstående, Copingstrategier som närstående använder i samband med vård av person med Parkinsons sjukdom samt Stöd till närstående/ underlättande faktorer. Resultatet synliggör närståendes svåra situation präglat av sorg, ekonomisk förlust, oro, depression, fysisk trötthet samt aktivitetsbegränsning. Behovet av stöd och information var påtagligt och ansågs som en viktig del av sjuksköterskans roll..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Livskvalitet definieras av WHO som upplevelsen av livssituationen samt förmågan att påverka denna i förhållande till egna mål. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebära en förändrad livssituation. För patienter med kronisk njursvikt, anpassas tillvaron till livsnödvändig och tidskrävande dialysbehandling vilket kan påverka livskvaliteten. Syfte: Syftet var att belysa patienters livskvalitet vid dialysbehandlad kronisk njursvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningen resulterade i fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie har varit att jämföra användbarheten av de tre diagnostiska metoderna smärtprotokoll, tryckmätningsmatta samt klinisk ortopedisk undersökning för att upptäcka kronisk ledsmärta hos katt. Av 23 medverkande katter hade 11 tidigare diagnosticerats med kronisk ledsjukdom vid Skara Djursjukhus och 12 var friska kontroller. Vid undersökningstillfället fick djurägarna först fylla i tre smärtprotokoll. Katterna fick sedan gå över en tryckmätningsmatta som registrerar hur mycket vikt som läggs på varje tass, och även hoppa från 1 meters höjd ned på tryckmätningsmattan. Katterna genomgick också en klinisk ortopedisk undersökning. I studien kunde samtliga tre diagnostiska metoderna smärtprotokoll, tryckmätningsmatta och klinisk ortopedisk undersökning skilja mellan friska katter och katter med kronisk ledsjukdom.

Ett akut stressvar är nödvändigt för överlevnad, men när stress blir kronisk kan problem uppstå. Kronisk stress leder till en mängd fysiologiska och känslomässiga effekter som är negativa för djuret och dess omgivning. Feromoner är kroppsegna doftsignaler som används av de flesta däggdjur för kommunikation och revirmarkering. Dessa kan tillverkas syntetiskt och användas för att behandla stressrelaterade problem hos bland annat katter. Fem olika ansiktsferomoner från katt har isolerats. Två av dessa ? fraktion F3 och F4 ? har kända användningsområden inom veterinärmedicin. F3 används av katten för ansiktsmarkeringar i det egna reviret och kan nyttjas för att skapa en tryggare miljö för katten i olika situationer där risk för stress föreligger.

Diabetes är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Det är en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Än så länge är sjukdomen den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar årligen stort lidande, sjukhusvistelse och nedsatt funktionsförmåga hos den drabbade människan.

Bakgrund: Venös insufficiens är en kronisk sjukdom som kan orsaka venösa bensår. Livssituationen för patienter med venösa bensår förändras när de tvingas förhålla sig till symtom från såret såsom smärta, klåda, sårvätska och odör, samt till en långvarig läkeprocess med besvärande kompressionsbehandling. Av kliniska riktlinjer framgår att sjuksköterskan skall omhänderta patienten ur ett helhetsperspektiv, men sjuksköterskor har i tidigare studier uppgivit att de saknar nödvändiga kunskaper för att möta personen bakom såret. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: Studien utformades som en kvalitativ litteraturstudie.