Bakgrund: Endometrios är en godartad Kronisk sjukdom som kan drabba kvinnor i alla åldrar. Symptomen är både av fysisk och mental karaktär och upplevs väldigt individuellt. Fysiska symptom i form av svår smärta uppstår före menstruationen och ökar sedan i intensitet. Mentala symptom kan vara förändringar i stämningsläge. Sjukdomen endometrios kan lindras genom hormonbehandling och kirurgi.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av människor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hälsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist på förståelse och acceptans från sin omgivning när det gäller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar också att personer med psykisk sjukdom värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; den psykiska strukturens förutsättningar, sociala relationers karaktär - avseende emotionerna skam och stolthet, människan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen på förståelse och acceptans påverkar intervjupersonerna självbild på ett negativt sätt. Konsekvensen blir en bristande tillit både till sig själv och andra och resulterar i försvårandet av att upprätthålla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förståelse och acceptans blir speglade på ett sätt som stärker det sanna självet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrån att intervjupersonerna med hjälp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten värdet av ett autentiskt själv.

BakgrundPsykisk ohälsa är vanligt förekommande och kan uppvisas genom symtom som exempelvis ångest, oro, sömnproblem, stress och självmordstankar. Psykisk ohälsa kan tillsammans med ärftliga faktorer och livshändelser leda till att psykisk sjukdom utvecklas. Det finns fortfarande mycket fördomar och negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom i samhället vilket bidrar till att många inte vågar tala om sin sjukdom. En förklaring till varför det finns negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom är att människor ofta har en dålig kunskap om fenomenet och därför blir rädda för det som är främmande. Sjuksköterskestudenter delar ofta denna allmänna uppfattning gentemot personer med psykisk sjukdom.SyfteSyftet var att beskriva attityder till psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård före, under och efter den kliniska utbildningen inom psykiatrin hos sjuksköterskestudenter i Sverige.MetodFör att kunna besvara syftet valdes metoden kvalitativ forskningsintervju med deskriptiv design.

Bakgrund: ALS är en förkortning av amyotrofisk lateralskleros och är en obotlig neurologisk sjukdom. Sjukdomen orsakas av att bindväv ersätter den laterala delen av ryggmärgen vilket leder till impulsbrist och förlamning genom muskelförtvining. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS upplever sitt dagliga liv. Metod: En studie av självbiografier gjordes och gav en helhetsbild av individens upplevelse av sjukdomen. Resultat: Personer med ALS påverkades av sin sjukdom både psykiskt och fysiskt.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga människors upplevelser av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), samt att beskriva hur sjukdomen påverkar livskvaliteten. Vidare var syftet att beskriva artiklarnas kvalitet utifrån den metodologiska aspekten urval.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar, som söktes i databaserna Cinahl och PubMed via Högskolan i Gävle. Sökorden som användes var: Inflammatory bowel disease, Quality of life, Chronic disease, Experience och Adolescents. Sökningarna var begränsade inom publiceringsåren 2009 - 2013.Huvudresultat: De unga människorna upplevde många olika besvärande symtom som sågs som ett hinder till ett ?normalt? liv, och symtomen visade sig ha ett samband med ungdomarnas sömnkvalitet samt ångest och depression.

Varje år drabbas cirka tio pojkar i Sverige av en sjukdom vid namn Duchennes muskeldystrofi. Duchennes muskeldystrofi är en genetisk obotlig, progressiv neuromuskulär sjukdom som orsakar att ett barn blir funktionsförhindrat och dör tidig. Att ha ett handikappat barn som lider av en obotlig sjukdom medför till ett stort ansvar som innebär en stor förändring i familjens liv. Syftet med denna studie var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med Duchennes muskeldystrofi. Metoden var en litteraturöversikt som bygger på åtta kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar som är granskade och analyserade.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en Kronisk sjukdom som blir allt vanligare i västvärlden, underliggande hjärt- och kärlsjukdomar är ofta bidragande orsaker till att hjärtsvikt uppstår. Sjukdomen har en allvarlig påverkan på kroppen och gör att personers hälsa sätts ur balans. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med diagnostiserad hjärtsvikt med minst NYHA II. Metod: En litteraturstudie har gjorts och baserats på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Personer med hjärtsvikt upplever fysisk, social och psykisk påverkan på livet på grund av sjukdomen.

Diabetes typ 2 är en Kronisk sjukdom som innebär att livssituationen för berörda personer förändras. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med diabetes typ 2. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i följande fem kategorier: Att ändra kost- och motionsvanor, Att livet blir mer begränsat och krävande, Att information och stöd är viktigt, Att känna oro för behandling och komplikationer, Att ha kontroll över sin egen vård. Litteraturstudien visade att personer ändrade både kost och motion på grund av diabetes typ 2 och såg det som en utmaning och uppskattade livsstilsförändringarna som sjukdomen medförde. Sjukdomen sågs som en begränsning och brist på energi upplevdes.

År 2006 levde globalt 18 miljoner människor med Alzheimers sjukdom och på grund av den ökade medellivslängden kommer den siffran om 15 år nästintill ha fördubblats. Trots att sjukdomen har varit känd i över 100 år, är Alzheimer än idag något av ett mysterium för forskare och vetenskapsmän och sjukdomen går fortfarande inte att bota. Såväl i Sverige som i övriga världen är det de anhöriga som utgör navet i omsorgen av dessa patienter och omvårdnaden sker ofta inom hemmets fyra väggar. Syftet med den här studien var att undersöka hur anhörigas dagliga liv påverkas av att vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. En litteraturstudie baserad på kvalitativa samt kvantitativa artiklar genomfördes.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. För att få en fördjupad förståelse har tjugotvå vetenskapliga artiklar studerats, tio artiklar svarade mot syftet och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att leva i en främmande kropp som blivit trött och utmattad, att se framtiden som ett problem och känna oro och osäkerhet, att vara annorlunda, ensam och isolerad, att kämpa för varje andetag och vara rädd att kvävas samt att acceptera sjukdomen och leva ett förändrat liv. Resultatet visar att människor med KOL inte kunde lita på att kroppen skulle prestera som väntat eller önskat. Framtiden kändes oviss och var svår att planera.

Hopp finns med ända från livets början och är det sista som lämnar människan. Att leva med en långvarig sjukdom innebär för de flesta individer påfrestning som medför att drömmar och förhoppningar grusas. Människor som har hopp kan dock hantera dessa prövningar bättre. Därför kan hoppets närvaro anses som viktigt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hopp hos människor som lever med långvarig sjukdom.

Cystisk fibros är en genetisk sjukdom som leder till andningsbesvär, infektioner i lungorna och rubbat näringsupptag i tarmen, vilket resulterar i besvär i GI-kanalen samt dålig viktuppgång. CF orsakas av en mutation i CFTR (cystisk fibros transmembran regulator) genen vilket medför en minskad kloridutsöndring som orsakar en ökad natriumreabsorption i cellerna. Detta leder till en minskad förmåga för slemmet i luftvägarna att binda vatten, vilket gör att det blir segt. Det finns inget bot för sjukdomen och den rådande behandlingen är både tidskrävande och livslång. Syftet med den medicinska behandlingen är att göra det sega slemmet i luftvägarna mer lättflytande och förebygga infektioner.

Multipel skleros (MS) är en kronisk, autoimmun sjukdom där det centrala nervsystemet (CNS) angrips och skadas. Orsaken till MS är okänd och det finns ingen botande behandling. Fatigue är ett av de mest vanliga symtomen vid MS och än så länge finns det ingen säker förklaring till vad som ger upphov till fatigue. Syftet i följande litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av fatigue hos individer med sjukdomen multipel skleros. Tre databaser användes vid datainsamling och efter kvalitetsvärdering valdes tio artiklar till studien.

Multipel skleros är en Kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet och det lev´der ofta till förlamningssymtom. Det är fler kvinnor än män som drabbas och det finns en stor utbredning av sjukdomen i de tempererade klimatzonerna. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse som har olika betydelse för olika personer. Det innefattar personers fysiska och psykiska hälsa, personliga övertygelser, sociala relationeroch grad av självständighet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som påverkar personers upplevelse av livskvalitet vid multipel skleros.

Att drabbas av en långvarig sjukdom påverkar ofta personens dagliga liv i hög utsträckning. Parkinsons sjukdom (PS) är en långvarig progressiv sjukdom som ger en individuell symtombild av både motorisk och icke- motorisk karaktär. Att leva med PS påverkar personens livssituation. Vid sjukdom genomgår personen en transition, processen innebär att ny kunskap, upplevelser och erfarenheter integreras över tid och blir en naturlig del i dagligt liv. Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelser av transition från frisk till sjuk hos kvinnor med PS.