Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en vanligt förekommande funktionell tarmsjukdom och det finns studier som visar på att 25 procent av befolkningen lider av den. IBS är en kronisk sjukdom som inte går att diagnostisera med hjälp av undersökningar utan bygger på patientens anamnes och att utesluta andra sjukdomar. Forskning visar att det inom sjukvården saknas förståelse och empati för patienter med IBS och hur sjukdomen påverkar deras livsvärld. Därför känns det väsentligt att ta reda på mer om hur patienter med IBS erfar sin vardag och vilka problem som kan uppstå på grund av sjukdomen. Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av att leva med en funktionell tarmsjukdom som IBS.

Denna litteraturstudie syftar till att ge en överblick i vad cannabis är för drog samt en överblick över fysiologisk påverkan samt orala följder och risker vid bruk av cannabis. Det kan konstateras att patienter som brukar eller missbrukar cannabis placeras i en riskgrupp för inflammationer och infektioner i munhålan. Exempel på sjukdomstillstånd som cannabisbrukare är utsatta för är gingivit, parodontit, xerostomi, karies, oral cancer, cannabis stomatit och candida albicans. Cannabis påverkar nästintill alla system i kroppen, speciellt det kardiovaskulära- och respiratoriska systemet samt immunsystemet. En direkt påverkan av den aktiva substansen delta-9-tetrahydrocannabinol (THC) på det kardiovaskulära systemet kan leda till en hjärtrusning på grund av en förhöjd puls. Den aktiva substansen har även en direkt påverkan på immuncellernas aktivitet genom att ha en immunosuppressiv effekt på makrofager, T- och B-lymfocyter. Rökning av cannabis kan bidra till en kronisk inflammation av den orala mukosan.

Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom karaktäriserad av episoder med mani och depression. Symtom på mani kan vara ökad energi och förhöjd sinnesstämning och depression kännetecknas av sänkt sinnesstämning och minskad aktivitet. Sjukdomen behandlas oftast farmakologiskt men det är även betydelsefullt med psykologiskt inriktade åtgärder. Då bipolär sjukdom är en relativt vanligt förekommande sjukdom är sannolikheten stor att sjuksköterskan kommer i kontakt med dessa patienter. Svårigheter kan finnas för sjuksköterskan att leva sig in i livsvärlden hos patienter med bipolär sjukdom och förstå att sjukdomen genomsyrar stora delar av det dagliga livet.

Patienter med diagnosen hjärtsvikt ökar i samhället, årligen beräknas ca 30 000 nya fall tillkomma. Egenvård är viktig för denna patientgrupp men för att bedriva egenvård krävs att patienten har tillräklig fysisk och psykisk kapacitet, kunskap och motivation. Råder brist på egenvårdsresurser är det ofta personalen på äldreboendet som måste stödja eller helt ta över egenvården. För detta krävs kunskap att se signaler och symtom vid en försämring. Syftet med denna studie var att kartlägga hur personalen i kommunens äldreboende uppfattar signaler och symtom hos patienten med hjärtsvikt samt vilka åtgärder som vidtas när patienten själv saknar egenvårdsförmåga.

AbstraktBakgrund: Diagnosen borderline (instabil personlighetsstörning) kan orsakas av kronisk stress och utsatthet i barndomen som sedan leder till nedsatta funktioner i form av bristande impulskontroll, overkliga själv-uppfattningar och ökad risk för grava depressioner. Dessa patienter har stora behov av vård samt det krävs professionell personal som har en god erfarenhet av diagnosen samt god attityd gentemot dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans erfarenhet och attityd i omvårdnad av bordelinediagnostiserade patienter samt patientens upplevelse av personalens attityd. Metod: Systematiska litteraturstudier användes genom att söka i databasen Cinahl, PubMed och PsycInfo. I studien användes 12 artiklar samt det gjordes innehållsanalys som ledde till tre teman som presenteras i reslutatet.

Multipel Skleros (MS) är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Vanliga symptom är optikusneurit, svaghet i extremiteter, fatigue, spasticitet, balansnedsättningar och smärtproblematik. Fatigue är ett av de vanligaste symptomen som finns hos 78-95 % av personer med MS. Behandling för fatigue sker oftast farmakologiskt men kan även behandlas med exempelvis träning. Flertalet studier visar på att träning kan minska fatigue.

Astma är en kronisk sjukdom som påverkar luftrören och drabbar människor över hela världen. Att vara ung och leva med astma innebär utmaningar i vardagen och kan påverka hur individen ser på sin subjektiva kropp och sin livsvärld. Det är i ungdomsåren som en identitetsutveckling och mognadsprocess sker, vilket kan påverkas av de känslor ungdomar kan uppleva relaterat till sin astma. För att vårdpersonal ska förstå ungdomar och ha möjlighet att stötta dem i deras behandling, krävs det ökad kunskap om hur det är att leva med astma. Syftet var att belysa hur ungdomar med astma upplever att sjukdomen påverkar deras livsvärld.

Patienter som insjuknat i kronisk njurinsufficiens och ska påbörja dialysbehandling står inför ett val som ska komma att påverka hela deras livssituation. Majoriteten av dem som har dialysbehandling har dialys på dialysmottagning där behandlingarna sköts av sjuksköterskor. Vi ville med föreliggande uppsats få mer kunskap om hem hemodialys (hemHD) och syftet var att beskriva patientens upplevelse av hemHD och hur denna behandling påverkar patientens hälsorelaterade livskvalitet i det dagliga livet. Arbetet är en litteraturstudie och resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar från år 1998 till år 2011. Resultatet redovisas i två huvudteman som delats in i vardera fyra subteman relaterade till hälsorelaterad livskvalitet.

Syftet med den föreliggande litteraturstudien var att beskriva kvinnors respektive mäns livskvalitet efter insjuknande i hjärtinfarkt och de copingstrategier som användes i hanteringen av vardagen. En deskriptiv litteraturstudie genomfördes utifrån sex kvalitativa samt åtta kvantitativa studier med övervägande delen hög kvalitet. Publikationsåren för de inkluderade artiklarna var mellan 2000 och 2010. Artikelsökningen genomfördes i databaserna MedLine (PubMed) samt Cinahl med följande sökord: Hjärtinfarkt, anpassning, psykologisk, livskvalitet och coping. Sammanfattningsvis var vanligt förekommande problem under den första tiden efter insjuknande i hjärtinfarkt fysiska symtom och emotionell utmattning där tillfredsställande behandling och god sjukdomsinsikt kunde leda till välbefinnande.

För människor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av problem men även möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen byggde på tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan år 1989 till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehålls analys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att begränsas och inte ha kontroll över kroppen.

För människor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av problem men även möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen byggde på tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan år 1989 till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehålls analys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att begränsas och inte ha kontroll över kroppen.

Syftet med studien var att utifrån ett vårdtagarperspektiv nå ökad kunskap om och förståelse för hur äldre personer uppfattar och upplever sjukgymnastik inom kommunal verksamhet. Studien baseras på åtta intervjuer med äldre vårdtagare mellan 67 och 89 år, fyra män och fyra kvinnor, med olika grader av erfarenhet av sjukgymnastisk behandling utförd på olika enheter i kommunal verksamhet.Under analysen framkom tre kategorier;?Den äldre som individ - förutsättningar och förväntningar?Yttre påverkande faktorer ? rehaborganisation, miljö och bemötande?Sjukgymnastinsatsernas innehåll och karaktärResultatet visar att de intervjuade med en övergående funktionsnedsättning, t.ex. efter höft-fraktur, som fått sjukgymnastik under en kort, intensiv behandlingsperiod på en rehabenhet eller i ett hemrehabteam, väsentligen var nöjda med den behandling de fått. Däremot beskri-ver de intervjuade med en kronisk funktionsnedsättning, t.ex.

Introduktion/bakgrund: Artros är en kronisk ledsjukdom som drabbar en eller flera leder i kroppen. Vanliga symptom är smärta, stelhet, svullnad, muskelsvaghet och ledinstabilitet. Träning, viktnedgång och patientinformation är de tre viktigaste behandlingsrekommendationerna. Behandling bör påbörjas så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet för att ha bäst effekt. På flertalet hälsovårdscentraler i landet genomförs artrosbehandling i form av en artrosskola där träning och patientinformation står i fokus, dock är det inte infört på samtliga hälsocentraler.

SAMMANFATTNINGBakgrund Traumatisk skallskada drabbar relativt många och leder till personligt lidande och finansiell belastning för individ och samhälle då majoriteten får en svår till medelsvår funktionsnedsättning efter vårdtiden. På 1970-talet påvisades ett signifikant samband mellan högt ICP och sekundära hjärnskador. I studier där ICP >20 mmHg har förekommit kunde signifikant sämre utfall ses.Syfte Syftet med studien var att med hjälp av omvårdnadsprocessen observera intensivvårdssjuksköterskans identifiering och vidtagande av omvårdnadsåtgärder vid ett högt ICP samt utvärdera de utförda omvårdnadsåtgärderna. Metod Prospektiv tvärsnittsundersökning, där sju intensivvårdssjuksköterskor och fem patienter observerades med hjälp av ett observationsformulär.Resultat 51(73 %) av de höga ICP normaliserades inom en minut och intensivvårdssjuksköterskan uppskattades ha observerat högt ICP i 50(71 %) av tillfällena inom en minut. 19(27 %) tillfällen observerades inte och 11(65 %) av omvårdnadsåtgärderna skedde inom en minut. Omvårdnadsåtgärder som utfördes var administrering av bolusdos med läkemedel (35 %) eller dränera likvor (35 %).

Kronisk njursvikt är en sjukdom som påverkar hela individens liv, både fysiologiskt och psykologiskt. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om hur det dagliga livet påverkas hos personer som genomgår peritonealdialys. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades och analysen resulterade i sex kategorier: Behov av information inför behandling; beroende av behandling, vårdpersonal och anhöriga; möjligheter och begränsningar i det aktiva livet; förändringar i hemmiljön; motiverande faktorer till fortsatt behandling samt rädsla för döden. I resultatet framkom det att personer som genomgick peritonealdialys hade en känsla av att vara beroende. Detta kan härröras till att behandlingen är essentiell för överlevnaden, livet är inte förenligt utan dialys.