Befolkningen blir äldre och därmed ökar frekvensen av hjärtsvikt. Våra egna upplevelser är att vården för patienter i livets slutskede är ojämlik och beroende av vilken sjukdom patienten har. Tidigare studier visar också att olika yrkesgrupper ser på vården på olika sätt. För distriktssköterskans/sjuksköterskans del bör vården baseras på vårdrelationen med patienten. Det finns få studier av hur distriktssköterskan/sjuksköterskan i hemsjukvård upplever det att vårda patienter med svår kronisk hjärtsvikt och därför vill vi undersöka detta.

Människor som drabbas av kronisk/långvarig njursvikt i Sverige kan erbjudas olika behandlingsmöjligheter. Behandlingen innefattar många olika delar såsom diet, vätskeföreskrifter, medicinering och dialysbehandlingar. Med egenvård avses de aktiviteter som krävs för att optimalt kunna leva med en sjukdom i vardagen och egenvårdsförmåga som kunskaper, kompetens och aktiviteter relaterade till hälsa. Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse för egenvården hos patienter med kronisk/långvarig njursvikt från ett patientperspektiv. Studien är utförd som en litteraturstudie av sju kvalitativa artiklar.

The aim of this study is to investigate what psyhosocial problems that occur among congestive heart failure patients and what needs for patient education related to self-care that exists within this group. The method is a literature review. The result identifies psyhosocial problems that arise in the daily life of congestive heart failure patients and how these affect their life sitation..

Vid kronisk sjukdom förändras livet ofta på ett dramatiskt sätt. Fati-gue är ett av de vanligaste symtomen som personer med kroniska sjukdomar upplever. Fatigue kan beskrivas som ett subjektivt obe-hagligt symtom som kan innefatta total kroppslig upplevelse med allt från trötthet till utmattning, detta skapar ett opålitligt tillstånd som påverkar individens förmåga till normal kapacitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med fatigue vid kronisk sjukdom. Nio kvalitativa artiklar analysera-des med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fyra ka-tegorier: tröttheten påverkar hela kroppen, det sociala livet begrän-sas, beroendet ökar men hoppet finns kvar och fatigue uppstår av oli-ka anledningar och fluktuerar så egenvården måste skräddarsys.

Vid kronisk sjukdom förändras livet ofta på ett dramatiskt sätt. Fati-gue är ett av de vanligaste symtomen som personer med kroniska sjukdomar upplever. Fatigue kan beskrivas som ett subjektivt obe-hagligt symtom som kan innefatta total kroppslig upplevelse med allt från trötthet till utmattning, detta skapar ett opålitligt tillstånd som påverkar individens förmåga till normal kapacitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med fatigue vid kronisk sjukdom. Nio kvalitativa artiklar analysera-des med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fyra ka-tegorier: tröttheten påverkar hela kroppen, det sociala livet begrän-sas, beroendet ökar men hoppet finns kvar och fatigue uppstår av oli-ka anledningar och fluktuerar så egenvården måste skräddarsys.

Kronisk njursvikt är ett sjukdomstillstånd som innebär att njurarnas funktion går förlorad. Vanliga orsaker till kronisk njursvikt är inflammationer i njuren, ärftliga njursjukdomar och diabetes. När njurarna inte längre kan rena kroppen från slaggprodukter krävs behandling med dialys eller njurtransplantation för att patienten ska överleva. Hemodialys innebär att kroppen renas från slaggprodukter och befrias från överskott av vatten och elektrolyter via blodet. Det är en kontinuerlig och tidskrävande behandling med flera behandlingstillfällen i veckan.

Syfte: Att belysa faktorer i bemötandet från vårdpersonal som är gynnsamma i vården av patienter med kronisk smärta.Teoretisk referensram: Smärta är en subjektiv upplevelse påverkad av patientens kontext. Maslows behovsteori har använts som referens till vilka behov patienter måste få tillgodosedda för att kunna uppnå välbefinnande, uppleva hälsa och livskvalitet. Erikssons omvårdnadsteori om lidande har använts för att ge en djupare bild av smärtans komplexitet. Metod: Denna studie är utformad som en systematisk litteraturstudie. Urvalet inkluderade alla patienter med kronisk smärtproblematik utan hänsyn till bakomliggande orsaker. Resultat: Patienter med kronisk smärta uppger fem områden; kunskap skapar trygghet, smärtbekräftelse, vikten av en fungerande vårdkedja, patientens ställföreträdare, subjektiva upplevelser som utgångspunkt för smärtbehandling som betydelsefulla i deras vårdkontakter. Patienter upplever att det centrala är att få sin smärta accepterad för en fungerande vård.Slutsats: Resultatet påvisar vikten av att patienten känner sig bekräftad och trodd på av vårdpersonalen i sin smärtredogörelse.

Det finns lite forskning om livskvalitet hos patienter med kronisk njursvikt som ännu inte startat i dialysbehandling och det är viktigt att ha kunskap om hur livskvaliteten påverkas hos dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa olika faktorers påverkan på livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt som inte startat i dialys. I studien har 16 vetenskapliga artiklar granskats och analyserats. I resultatet framkom att Hb-nivå, nutrition, sjukdomens svårighetsgrad och komorbiditet var faktorer som kunde påverka livskvaliteten. Även patienters upplevelser av antal och svårighetsgrad av symtom var påverkande faktorer.

För att förhindra eller kontrollera parodontit är det viktigt med en god och effektiv egenvård och då är speciellt approximal rengöring viktigt. En modell som beskriver olika förändringsstadier för hälsobeteenden är den transteoretiska modellen. Syftet med studien var att testa ett instrument för att fastställa olika förändringsstadier för approximal rengöring och att studera hur värdering av fördelar och nackdelar till att använda approximalt hjälpmedel samt självtillit är associerade med olika förändringsstadier. Etthundratretton individer (60 kvinnor och 53 män) med diagnosen moderat till grav parodontit som remitterats till specialistkliniken för parodontologi utgjorde urvalet. Studien var en beskrivande och jämförande studie med kvantitativ ansats.

När en person får en kronisk sjukdom påverkas de närstående, som också har behov av stöd för att hantera den nya situationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur närstående till personer med allvarlig kronisk sjukdom upplevde att få stöd. Studien är baserad på 16 vetenskapliga studier som är analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade slutligen i fem kategorier: att någon finns till hands när det behövs, att bli sedd och bekräftad, att växa i rollen som vårdare, att känna gemenskap med andra och att få veta för att kunna förstå. Det fanns ett stort behov av stöd både professionellt och stöd från familj och vänner hos närstående för att orka fortsätta vårda samt att kunna hantera sin situation.

Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som kan påverka hälsa och välbefinnande. Att leva med kronisk sjukdom innebär att livet förändras men upplevelsen skiljer sig mellan individer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar och analys genomfördes med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier; att känna en begränsning i livet, att känna misslyckande och att vara en börda, att relationer förändrats, att känna oro och osäkerhet samt att känna god livskvalité trots hjärtsvikt.

Att leva med kronisk sjukdom innebär stora påfrestningar på livet. För att hantera dessa är det avgörande att personen känner hopp, som inte kopplas till bot och bättring utan till att njuta av livet trots begränsningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av hopp hos personer med kronisk sjukdom.Tretton studier analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att känna livsglädje och framtidstro, att känna samhörighet och få stöd i nära relationer, att känna självtillit och trygghet, att känna förtröstan i sin gudstro och att aktivt förhålla sig till en förändrad livssituation. Resultatet visade att personer upplevde hopp då de kände livskraft, energi och livsglädje samt då de hade stark självtillit och bevarad självuppfattning. De kände även hopp genom relationer som gav samhörighet och mening, och många upplevde att deras gudstro gav kraft och trygghet.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar personen och dennes liv på många olika sätt. Vardagen kan upplevas oförutsägbar och aktiviteter kan behöva anpassas efter tillståndet. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en irreversibel och progressiv sjukdom som förutspås vara den tredje största dödsorsaken i världen år 2030. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hur det sociala livet påverkas hos personer med KOL. Arton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.

Kronisk hjärtsvikt är ett permanent tillstånd där hjärtat har svårigheter att upprätthålla en tillräcklig slagvolym. I Sverige är det ungefär 250 000 personer som lever med sjukdomen och antalet personer med sjukdomen förmodas öka i framtiden. Målsättningen för behandlingen är att lindra symtom, reducera symtomens bakomliggande orsaker och förbättra livskvaliteten. Om sjuksköterskan ger patienten en god patientutbildning får denne goda förutsättningar för att kunna utföra en bra egenvård. En bra egenvård kan resultera i reducerad risk för en försämring av sjukdomen samt ökad livskvalitet.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra skattning av känslan av sammanhang och tilltro till sin egen förmåga hos patienter med stroke respektive kronisk njursvikt.Metod: Frågeformulären GSE och SOC användes för att mäta tilltro till sin egen förmåga samt känsla av sammanhang hos patienter med stroke (n=63) och patienter med kronisk njursvikt (n=54). Deltagarna valdes ut från diagnosregistret ICD 10 från ett landsting i Mellansverige.Resultat: Båda patientgrupperna skattade högst på delskalan SOC-begriplighet och lägst på delskalan SOC-meningsfullhet. Det fanns signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med stroke gällande skattning av delskalan begriplighet. Det fanns dock inga signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med kronisk njursvikt. Båda patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga ungefär lika högt.Slutsats: Resultatet av denna studie visar att äldre strokepatienter upplever sig ha större begriplighet än yngre patientervilket kan bero på livserfarenhet vilket stämmer överens med tidigare studier.