Bakgrund: Kronisk smärta är idag vanligt förekommande hos befolkningen. Det innebär att det ställs höga krav på vårdpersonalens förmåga att hantera dessa möten så att individen känner tilltro till vården. Kommunikation är en förutsättning för en relation och att få personen att känna sig delaktig i sin vård. Syfte: Studien gjordes för att belysa hur patienter med kronisk smärta upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ litteraturstudie.

Åtta tusen personer är drabbade av njursjsukdom i Sverige, det är därför troligt att den svenska sjuksköterskan träffar på dessa patienter i sitt dagliga arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet och copingstrategier hos människor som lever med kronisk njursvikt, detta genom att granska och sammanställa vetenskaplig litteratur. Tre frågeställningar användes. Den första var vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt. Den andra frågeställningen var om patientens livskvalitet skiljer sig åt beroende på vilken behandling som ges och den tredje var vilka copingstrategier dessa patienter använder.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva människans upplevelse av tröst vid kronisk sjukdom. Tjugo vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterades i fyra kategorier: att få hjälp genom tron på Gud eller genom inre styrka, att det finns någon som lyssnar och förstår, att det finns andra som är sjuka på samma sätt, att göra en resa i minnen av ett bra liv. Omvårdnadsinterventioner som kan hjälpa människan att uppleva tröst bör skapas av sjuksköterskan för att ge möjlighet för människan att utöva sin andliga tro och stödja hennes inre styrka, lyssna och finnas till hands för människan, ge möjlighet till gemenskap samt att summera sin livsvärld. Kunskap, respekt och förståelse för människan som har en kronisk sjukdom ansågs vara en bas för omvårdnadsinterventioner..

Att plötsligt drabbas av bröstcancer och uppleva att kroppen sviker en, kan medföra en identitetsförlust. Cancersituationen som kvinnor dagligen lever i kan ge upphov till kronisk sorg. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kronisk sorg upplevs av kvinnor med bröstcancer under diagnostisering, behandling och åren efter. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Att plötsligt få ett raderat tidigare jag, att inte ha någon garanti och ihärdigt slåss för livet och att med olika strategier hantera påfrestningar och krav.

För en person i kronisk sjukdom präglas livet av flera förändringar. På många sätt innebar kronisk sjukdom ett livslångt tillstånd med psykiska och fysiska hinder för personen. Det är inte alltid kronisk sjukdom syns från utsidan, detta innebar ofta att personerna blev bemötta med lite förståelse från omvärlden. Ensamhet var något som tydligt förekom hos dessa personer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av ensamhet vid kronisk sjukdom.

Att vara närstående till en kronisk sjuk person kan upplevas påfrestande när den sjuke är beroende av dem och det kan leda till utmattning både mentalt och fysiskt. Därför behöver närstående finna sätt för att kunna hantera sin vardag. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av hanterbarhet av vardagen hos närstående till personer med kronisk sjukdom. En litteratursökning gjordes och det framkom femton artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att kämpa för ett normalt liv, Att göra allt för den sjuke, Att träffa andra och få kunskap och information, Att relationerna till familjen fördjupades och Att klara av utmaningar.

Bakgrund: Kronisk smärta är idag vanligt förekommande hos befolkningen. Det innebär att det ställs höga krav på vårdpersonalens förmåga att hantera dessa möten så att individen känner tilltro till vården. Kommunikation är en förutsättning för en relation och att få personen att känna sig delaktig i sin vård. Syfte: Studien gjordes för att belysa hur patienter med kronisk smärta upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ litteraturstudie.

Huvudvärk är ett samlingsnamn för olika smärttillstånd i huvudet som kan uppstå av många olika anledningar och är den vanligast förekom-mande formen av smärta. Syftet med denna studie var att beskriva människors upplevelser av att leva med kronisk huvudvärk. Elva ve-tenskapliga artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kate-gorier: att smärta ger både kroppsliga och känslomässiga effekter, att inte få förväntad hjälp av vården, att få konsekvenser i familjelivet och i det sociala livet samt att använda sig av strategier och få stöd. Att le-va med kronisk huvudvärk är ett liv fullt av smärta och funktionella begränsningar.

Fatigue är vanligt förekommande hos personer med kronisk sjukdom. Det kan definieras som ett subjektivt, obehagligt symtom som omfattar hela kroppen och sträcker sig från trötthet till utmattning. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av fatigue hos personer med kronisk sjukdom. Femton kvalitativa artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Det resulterade i fyra slutkategorier: att känna sig tömd på energi, att känna kroppsliga förändringar och rädsla, en osynlig känsla som begränsar det dagliga livet samt att söka vägar att klara av vardagen.

Idag lever cirka 40-65% av Sveriges befolkning med kronisk smärta. Påverkan av kronisk smärta på en persons livsstil varierar, en del ser smärtan som en olägenhet i vardagen medan andra upplever att smärtan påverkar varje aspekt av livet. Det är inte lätt att behandla kronisk smärta då variationer på smärtan är många och diagnosen ofta är osäker. Alternativa metoder för att behandla smärta blir allt vanligare och en sådan metod är mindfulness. Syftet med studien var att beskriva den samlade kunskapen kring mindfulness verkan hos personer med kronisk smärta.

Lidande är en individuell, subjektiv och komplex upplevelse med en negativ mening som en person tilldelar en situation eller ett hot. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av lidande hos personer med kronisk sjukdom. 10 vetenskapliga artiklar har analyserats med en manifest innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att leva i hopplöshet: Att tvingas till förändringar i livet: Att känna brist på kontroll: Att inte blisedd. Resultatet visade att personer med kronisk sjukdom upplevde livet som hopplöst och kaotiskt. De tvingades förändra det dagliga livet, framtidsplanerna och kände att kroppen svek.

Närstående till en person med allvarlig kronisk sjukdom lever med känslor av rädsla, ilska, ångest, maktlöshet och skuld. Även deras närståendes relationer påverkas och vardagen förändras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med allvarlig kronisk sjukdom. Det gjordes en litteratursökning där tio studier valdes ut, som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier; att måste ta ett större ansvar i vardagen, att hitta sätt att hantera den nya situationen, att behöva stöd för att förstå och hantera sjukdomen och den sjuke, att känna sig otillräcklig, att sakna de relationer som har varit, att vara rädd och orolig inför döden och framtiden.

Denna studies syfte var att undersöka de komplementära behandlingsmetoderna som finns att tillgå vid behandling av kronisk ländryggssmärta, deras effektivitet samt vilken roll sjuksköterskan har. Studien utfördes genom en litteratursökning. Tio vetenskapliga artiklar granskades enligt kriterier av Polit och Beck (2006) samt Willman m fl (2006). Vid analysen kunde resultaten sedan delas in i fyra huvudkategorier; psykologiska behandlingsmetoder, behandling genom fysisk aktivitet, behandling med hjälpmedel och behandling med händerna. Som teoretisk referensram användes Carnevalis omvårdnadsmodell.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom och en av våra största och snabbast ökande folksjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Diabetes typ 2. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna svårigheter med att ändra livsstil, att känna rädsla och oro inför framtiden, att inte känna sig sjuk, att kämpa för att bli oberoende. Det framkom tydligt hur svårt det var att förändra livsstil och att rädslan över vad som kunde hända i framtiden oroade de flesta kvinnor.

Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a chronic lung disease. The disease is the fourth leading cause of death and more than 5 percent of the adult population worldwide is affected.The aim of this study was to investigate the association between periodontitis and COPD.Search for material for the literature review was done in the medical database PubMed where the keywords were: "Chronic obstructive pulmonary disease" and "Periodontal health or periodontal disease". The result is based on twelve studies that were extracted and analyzed. The studies have investigated pocket depth, attachment loss, plaque index, bleeding on probing and bone loss. Ten studies compared a COPD group with a healthy control group, one study compared two COPD groups and one study examined a COPD group and a group with other lung diseases.Most studies found that people with COPD had a higher incidence of pocket depth, attachment loss, plaque index, bleeding on probing and bone loss.