AbstraktSyfte:Syftet med studien var att undersöka vilken behandlingsstrategi sjukgymnaster inom Stockholms läns landsting väljer vid diagnosen kronisk tendinos i akillessenans mellanportion.Metod:En webenkät utformades och skickades ut till totalt 2267 legitimerade sjukgymnaster inom Stockholms läns landsting, som sökts upp via Elektroniska katalogen, till. Enkäten är inte validitets- eller reliabilitetstestad. Frågorna i enkäten var egenkonstruerade och baserade på studiens syfte. För att stärka studiens interna validitet gjordes en pilotstudie. Enkätundersökningen genomfördes från 14-02-05 till 14-02-19.

Munhälsan är en viktig del av allmänhälsan som kan påverka livskvaliteten. Plack har betydelse för munhälsan och kan vara en bidragande faktor till utveckling av parodontala sjukdomar och karies. Syftet med litteraturstudien var att jämföra den plackavlägsnande effekten med användning av manuell och elektrisk tandborste.Studien utfördes som en allmän litteraturstudie och materialet samlades in genom sökning av vetenskapliga artiklar i databasen Pub Med. Sökorden var ?dental plaque?, ?plaque?, ?dental biofilm?, ?electric toothbrush?, ?power toothbrush? och ?manual toothbrush?.Resultatet baserades på en sammanställning av 15 vetenskapliga artiklar.

Kronisk stress hos hästar är ett stort problem både för hästen och för dess ägare. Stress kan uttryckas på olika sätt och många gånger är orsaken att hästen känner frustration på grund av att den inte kan utföra sina naturliga beteenden. Oavsett hur stressen uttrycks så tyder det på bristande välfärd. Fysiologiska kännetecken som rapporterats för kronisk stress hos hästar är förlust av dygnsrytmen hos kortisol, minskning av corticosteroid binding globulin (CBG) och därmed en ökning av fritt kortisol i blodet, samt reducerad frisättning av adrenocorticotropic hormone (ACTH) och minskad kortisolrespons. Stress kan även uttryckas beteendemässigt, bland annat genom stereotypier, som är oföränderliga, repetitiva beteendemönster som inte verkar ha någon funktion.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar människan både fysiskt och psykiskt. Hela dennes livsvärld förändras. Att acceptera sin sjukdom och leva med den och allt vad detta innebär kräver stora förändringar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med multiple skleros. Artikelurvalet baserades på och utfördes via databaserna Medline, Cinahl och Academic search.

Bakgrund: Hepatit C är en leverinflammation som orsakas av ett virus. HCV räknas som blodburen smitta. Den största riskgruppen för att få smittan är sprutnarkomaner, vårdpersonal och patienter som fick smittan i vårdsammanhang, innan blod som användes inom sjukvården testades på viruset.Syftet: Att beskriva hur människor med kronisk hepatit C upplever att leva med sin sjukdom och hur bemötandet från sjukvården och omgivningen upplevs.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Sju vetenskapliga, kvalitativa artiklar användes och en manifest innehållsanalys genomfördes.Resultat: Informanterna upplevde en förlorad tro på den egna kroppsförmågan och en sämre livssituation på grund av de fysiska sjukdomssymtomen. Att leva med hepatit C gjorde att framtiden kändes osäker och oförutsägbar.

Parkinson's disease is a progressive degenerative neurological disorder. In Sweden there are 15 000-20 000 individuals affected by the disease.The aim of this study was to investigate the prevalence of oral diseases in individuals with Parkinson's disease. The material for the literature review was gathered in the medical database PubMed. Keywords used for the data research were ?Parkinson?s disease?, ?oral diseases?, ?dry mouth?, ?gingivitis?, ?caries? and ?periodontitis?.

Syfte: Syftet med studien var att, utifrån vetenskaplig litteratur, beskriva hur patienter med KOL upplever att livskvaliteten påverkas av sjukdomen och hur sjuksköterskor kan bidra till att bibehålla livskvaliteten hos dessa patienter samt att beskriva artiklarnas kvalitet gällande deltagare och bortfall i undersökningsgruppen.Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Artiklarna har sökts i databasen Medline och via manuella sökningar vilket resulterade i 13 artiklar.Resultat: Patienter med KOL beskriver att oro och ångest över de fysiska begränsningarna som kommer med sjukdomen kan ha en negativ inverkan på livskvaliteten. Genom att delta i fritidsaktiviteter samt att umgås med familj och vänner höjdes välmående och livskvaliteten. Trots att de flesta patienterna var påverkade av symtom, sjukdom och oförmåga att delta i aktiviteter ansåg sig de flesta ha en god livskvalitet. För sjuksköterskan är det viktigt att inge hopp, ge stöd och stärka patienternas hanteringsförmåga.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan socioekonomiska faktorer, oral hälsa och oral hälsorelaterad livskvalitet. Material och metod: Det gjordes en systematisk litteratursökning som gav totalt 454 träffar varav 24 artiklar var relevanta. Artiklarna granskades efter relevans och kvalitet och inkluderades därefter i studien. Resultat: Socioekonomiska faktorerna inkomst, utbildning, yrke, social status, kön och etnicitet var associerade med oral hälsa, dock var inkomst och utbildning det som var mest korrelerat med oral hälsa. Sämre oral status kunde verifieras med klinisk undersökning som oftast undersökte antal tänder, karies och parodontit, vilket antogs kunna påverka oral hälsorelaterad livskvalitet.

Kronisk hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning bland personer över 65 år och i Sverige lever ungefär 200 000 individer med detta tillstånd. Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtats pumpförmåga är nedsatt vilket kan ha flera orsaker, till exempel klaffel eller hjärtinfarkt. Oavsett vad som utgör orsaken till hjärtsvikt är prognosen allvarlig och det har visat sig att livskvalitet skattas lågt hos patienter med hjärtsvikt. För att hjälpa och stödja patienterna är det betydelsefullt med god information och kommunikation mellan dem och hälso- och sjukvårdspersonalen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt upplever kommunikation och information med hälso- och sjukvårdspersonal.

SammanfattningBakgrund:Diabetes mellitus är en kronisk metabol sjukdom, i Sverige har cirka 350 000 människor sjukdomen och varje dag insjuknar två barn (0-18 år) i diabetes typ 1. Diabetes typ 1 drabbar främst barn och ungdomar där insjuknandet ofta sker ganska hastigt och kan upplevas som dramatiskt. När ett barn insjuknar berörs inte bara barnet utan också hela familjen. Den förändrade vardagen som sjukdomen för med sig lägger stort ansvar på föräldrarna, vilket kan leda till ett ökat känslomässigt lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med diabetes typ 1.

Reumatoid Artrit (RA) är en av de vanligaste folksjukdomarna, den är den mest kända av de olika reumatiska sjukdomarna. Det är en kronisk inflammatorisk autoimmun sjukdom. Att drabbas och få besked om en kronisk sjukdom som inte går att bota utan behandlas för att bromsa sjukdomen innebär en stor omställning i livet. Sjukdomen påverkar inte bara patientens livssituation utan påverkar även patienternas närstående. Vårdpersonal träffar många patienter och närstående både i öppen och i slutenvården.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom som är orsakad av en kraftig eller totalt nedsatt insulinproduktion. Insulinet reglerar blodsockernivån och vid obalans kan det medföra allvarliga tillstånd och komplikationer. En kronisk sjukdom medför en omställning av levnadsvanor och skapar ett beroende av hjälp.Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter av att ha barn med diabetes mellitus typ 1.Metod: Denna litteraturstudie gjordes utifrån en systematisk metod med en beskrivande design. Underlaget för resultatet utgjordes av nio artiklar där samtliga analyserades med inspiration av innehållsanalys. Målgruppen för studien var föräldrar till barn upp till 12 år med diabetes typ 1.Resultat: Många föräldrar var oförberedda på sitt barns diagnos och blev chockade i samband med diagnostillfället.

Studier visar att följsamhet till ordinerad behandling överlag är låg, framförallt hos patienter med en kronisk sjukdom. Sättet på vilket man följer sin behandling och tar sina läkemedel har inverkan på effekten och resultatet. Att för resten av livet vara beroende av en behandling som ständigt påminner om att man är sjuk och som kanske ger biverkningar, medför förändringar i det vardagliga livet. Syftet med studien är att utifrån ett patientperspektiv lyfta fram faktorer som påverkar följsamheten hos kroniskt sjuka. Det är en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa artiklar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med en kronisk, obstruktiv lungsjukdom, KOL. För att få en djupare förståelse av deras upplevelser har vi studerat 10 vetenskapliga artiklar som svarade mot syftet. Dessa analyserades enligt en metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultatet beskrivs i 5 kategorier: begränsad och rädd vid andnöd, ensam, orolig och missförstådd, nedstämdhet och beroende, glädje och kunskap medför accepterande, samt att det är betydelsefullt med tillhörighet och anpassning. Dessa kategorier visade att personer med KOL upplevde sin sjukdom som ett hinder för att kunna klara sitt dagliga liv.

Smärta är det obehag som individen upplever ligga utanför den nivå av smärta som han eller hon upplever tolererbar. Smärtan benämns vanligtvis som antingen kronisk eller akut. Akut smärta är den som benämns som kortvarig och övergående, den övergår till kronisk smärta då det pågått längre än tre månaders tid. Smärtan uppstår utav en direkt eller indirekt skada som registreras utav de nociceptiva smärtreceptorerna. I fall där smärtans ursprung är okänd benämns smärtan som idiopatisk.