Rollen som ledare hos grupplevande djur har ifrågasatts inom den vetenskapliga litteraturen. Kronhjort och dovhjort är de två grupplevande arterna av hjortvilt som lever i Sverige. Större delar av året lever de i könsseparerade, matriarkala familjeflockar som enligt lekmannen sägs domineras av en ledarhind. I denna litteraturstudie har rollen som ledare i en flock analyserats ur ett etologiskt perspektiv. Vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur har jämförts med fokus på sociala beteenden hos framförallt ungulater (hovdjuren), dit bägge dessa arter hör.

The main aim was to investigate the provenance of Viking age antler material findings of moose and red deer from Sigtuna and from three sites on the island of Gotland in the Baltic sea. This was done by analysis of the stable isotopes of carbon, nitrogen and sulphur. Thre were never any living population of these mammals on Gotland during the Viking age.?34S-values of sulphur from this study was compared with earlier research and by studying maps of the Swedish bedrock. The ?34S-values were more like the ?34S-value for bedrock other than European granite.

Mul- och klövsjuka är en epizooti av stor betydelse. Viruset är relativt miljötåligt och kan transporteras långa sträckor i atmosfären vid gynnsamma väderleksförhållanden. I februari 1966 blåste Mul- och klövsjukeviruset 100 km över Öresund ifrån svinbesättningar på danska sidan och infekterade nötkreatur på den svenska sidan. Viruset kan även smitta via objekt som varit i kontakt med smittan och via livsmedel ifrån smittade djur. Nöt är vanligtvis det djurslag som är känsligast och som får mest allvarliga kliniska symptom. 1997 skedde dock ett utbrott av serotyp O i Taiwan som smittade svin men inte nöt.

I största delen av Europa är det jakt utförd av människan som är den huvudsakliga dödsorsaken för hjortdjur som till exempel dovhjort, Kronhjort och älg. Men jakt kan även ha andra negativa effekter på djur än de dödliga. Forskning har visat att jakt kan påverka hjortdjurs beteende och hur de använder sitt hemområde där man bland annat sett att hjortar ökar storleken på sitt hemområde, vistas mer i skogsområden än öppna områden samt lämnar och undviker områden där det förekommer mänsklig aktivitet. Varför detta kan vara negativt för hjortar är för att det är viktigt att de har god kunskap om området de vistas i då det gör det möjligt för dem att hitta bra föda samt skydd vid faror. Detta har de i sina normala hemområden och om de tvingas lämna dessa kan det leda till negativa konsekvenser. I detta arbete, som genomfördes genom ett samarbete med Grimsö forskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet, undersöktes huruvida dovhinden (Dama dama) påverkas av jakt.