Syftet med studien är att undersöka och synliggöra faktorer som kan påverka  dansmatteundervisnings relevans för elevers lärande i matematikämnet, detta i grundskolans tidigare år. Två kvalitativa insamlingsmetoder, i form av semistrukturerade intervjuer och observationer, har använts i undersökningen. Resultatet antyder att dansmatteundervisning kan vara relevant i och med att arbetssättet innebär en förståelseinriktad undervisning, där ett reflekterande arbetssätt med gemensamma samtal om matematiskt innehåll genomsyrar undervisningen. Att kommunikationen ökar, genom att både verbal och kinestetisk kommunikation samspelar i dansmatteundervisning, kan också bidra till att arbetssättet kan vara relevant. Pedagogens möjlighet till direkt återkoppling till elever anses som en styrka i dansmatteundervisning.

BAKGRUND: För att utveckla en skapande verkstadsverksamhet där barnet står i centrum, i egenskap av en kompetent individ, måste ledarskap och grupprocesser kritiskt granskas. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs problemområden att förändra och utveckla. Reggio Emilia-filosofin bidrar med den pedagogiska grunden och synen på barnets rätt till sin egen kreativa process.SYFTE: Att ta reda på hur en verkstadsverksamhet för barn, där samma barngrupper sällan återkommer, kan utvecklas med hjälp av pedagogisk dokumentation.METOD: Studien baseras på aktionslärande som metod, då uppstart och utveckling av verksamheten är i fokus.RESULTAT: Resultatet visar att miljön i vilken barnen vistas antingen kan skapa förutsättningar eller hinder för dem. Genom ett kritiskt förhållningssätt gentemot miljön och genom att välja att förändra den har vi även möjlighet att förändra barnens agerande i miljön. Genom att använda oss av deltagande observationer i konstverkstaden har vi fått kunskap om vår egen verksamhet och vårt pedagogiska ledarskap..

Syftet med detta examensarbete var att beskriva vilken betydelse samverkan i arbetslaget har för lärares reflekterande. Efter en litteraturstudie utformades en enkät som delades ut till lärare verksamma på högstadieskolor i Luleå kommun. Resultatet kan ge en fingervisning om vilken betydelse yrkesverksamma lärare menar att samverkan i arbetslaget har för deras reflektion över sitt arbete. Under vår utbildning har vi lärt oss att utvärdera, analysera och kritiskt reflektera över det arbete vi gör, och fundera över vad vi kan göra för att främja elevernas utveckling och lärande på bästa sätt. Ofta har vi upplevt att det är lättare att få syn på sig själv och sitt arbete när man får ta del av andras presentationer och texter.

Syftet med studien var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att vårda kritiskt sjuka personer inom flygmedicinsk transport. Totalt intervjuades sju intensivvårdssjuksköterskor vid två sjukhus med helikopterverksamhet knutna till sig. En kvalitativ tematisk innehållsanalys utfördes på intervjuerna och resulterade i ett tema och sex kategorier. Temat som framkom var Säker intensivvård under flygmedicinsk transport. Kategorierna som framkom var Att egen erfarenhet och teamsamarbete behövs i svåra situationer, Att ställas inför dilemmat om närstående kan närvara eller ej, Att känna patientens och egen rädsla, Att uppleva vårdmiljön som en intensivvårdsplats med begränsat utrymme, Att en högljudd miljö försvårar kommunikationen under pågående flygtransport, Att planera och kontrollera för att minimera risker.

Sammanfattning Titel: Förskollärares syn på små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektiv Författare: Therese Månsson Bengtsson På senare år har arbetsverktyget pedagogisk dokumentation blivit ett allt populärare arbetsverktyg i förskolan. Det problematiseras dock att verktyget blivit så pass utspritt som det har i svenska förskolor, då det av personalen kräver ett Kritiskt reflekterande förhållningssätt, för att användas på det etiska sätt som det åsyftar. Synliggörandet av barn och deras lärande kan ge en maktutövande effekt inom förskolan som institution. Syftet med studien är att framhäva fyra förskollärares syn på och åsikter om små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation. Syftet är också att undersöka hur både förskollärarnas syn och arbetsverktyget kan tolkas ur ett maktperspektiv.

Studien syftar till att undersöka hur reflektion över konstnärlig praktik kan formuleras och utvecklas. Uppmärksamheten vänds mot elevens konstnärliga arbetsprocess där det reflekterande förhållningsättet blir en del av arbetsprocessen. Att införa reflektion som obligatorisk i elevernas konstnärliga arbetsprocess betyder att skapa teoretisk medvetenhet om processen och att använda sig av olika färdigheter, metoder och samarbetsförmågor. Utifrån frågeställningen ? Hur kan metoder för reflektion utvecklas i bildundervisningen för att medvetandegöra och få kunskap om den konstnärliga arbetsprocessen?? har en workshop genomförts på en gymnasieskola i Stockholm.Undersökningen presenterar och prövar olika metoder för reflektion (det reflekterande och associativa skrivandet) och en undervisningsideologi Problem baserat lärande, (PBL) vilket baseras på både individuellt och gruppbaserat arbete.Min empiri består av elevintervjuer, egen dokumentation med observationer av workshopen, fotografier, samt elevarbeten.

Denna uppsats behandlar Sveriges kulturbistånd ur ett kritiskt perspektiv. Teorin baserar sig på kritisk utvecklingsteori och postkolonial teori. Vi tar avstamp i de skillnader som finns i världen idag och analyserar kulturbiståndets roll i det som kallas moderniserings- eller utvecklingsteori. Denna menar att utveckling sker linjärt och att Väst har kommit längre än tredje världen. Frågeställningen behandlar huruvida Sida i sitt kulturbistånd reproducerar moderniseringsteorin.

AbstraktMed ett socialpsykologiskt perspektiv och hermeneutisk ansats är syftet med denna studie att undersöka hur en skolas organisationskultur påverkar ett lärarlags pedagogiska arbete och bemötande av elever. Vi intervjuade tio pedagoger inom ett lärarlag på Hagaskolan i Varberg. Vi utförde dessutom en informationsintervju med Mats Oljelund, en av de två verksamma rektorerna på skolan. Detta för att få information dels om skolan men också om dess involvering i utvecklings- och arbetsprojektet OUR. Resultatet har vi analyserat med hjälp av Mats Alvessons bok ?Organisationskultur och ledning? (2009), John Gastils teori om grupprocesser och ledarskap, Moira von Wrights (2000) begrepp relationellt respektive punktuellt perspektiv samt Hannah Arendts begrepp, Vad eller Vem (von Wright 2000).

Det här är slutreflektionen för ett examensarbetet Recúrrens, skapat av Mikael Berglund och Johan Cederholm från Medieteknik och Joel Arwidson och Charlie Persson från digital ljudproduktion. Recúrrens är en novellfilm vi gjorde från idé till färdig film och vi kommer beskriva hela vår arbetsgången i den här slutreflektionen. I den andra, reflekterande delen, diskuterar vi hur arbetet gick, motgångar, framgångar och slutresutlatet. Bifogat finns även manuset och bildmanuset..

I den här rapporten beskrivs hur elever mellan åtta och tolv år upplever användningen av datorn och Internet i skolan. Genom att studera användningen av Internet med hjälp av intervjuer, deltagande observationer och informella samtal har författaren i den här rapporten valt att utifrån elevernas perspektiv beskriva deras situation. Utifrån den etnografiska studie och de konstruktionistiska teorier författaren gjort utnyttjas sedan erfarenheter från utbildningstiden för att försökta skapa ett koncept om hur ett framtida klassrum skulle kunna komma att se ut. Undersökningar har gjorts om hur information, kunskaper och erfarenheter utbyts i klassrummet och vilken betydelse det har för användningen av Internet. Men även hur elevernas själva utvecklas och skapar sig ett kritiskt tänkande och att lära sig sortera, för dem, relevant information.

Det uppfattas idag som en självklarhet att fortsätta lära och utvecklas genom hela livet. Årligen spenderas stora summor på ledarutveckling, vilket har väckt ett intresse att undersöka denna form av utbildningsaktiviteter. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga till grund för valet att delta i ledarutvecklingsaktiviteter utifrån en fallstudie hos Stelena, samt hur deltagarna uppfattar att dessa aktiviteter bidrar till lärande och praktisk användbarhet.Fyra frågeställningar formulerades; Vilka motiv framkommer för deltagande i dessa aktiviteter? På vilket sätt uppfattar deltagarna att kompetenser och verktyg genereras i aktiviteterna? På vilket sätt uppfattar deltagarna att ledarutvecklingsaktiviteterna influerat deltagarna och bidragit till ett lärande? Hur uppfattar deltagarna möjligheterna att kunna använda genererade kompetenser och verktyg i sitt dagliga arbete? För att få en ingång till våra frågeställningar tog vi inledningsvis del av tidigare forskning inom området ledarutveckling. För att insamla vårt empiriska material genomfördes sju intervjuer.

Mitt arbete handlar om redan från de att jag startade mitt eget band Ridge fram tills dess att vi släppte vår debutskiva Same Ground. Om att våga göra musik från sitt hjärta,att tveka,kämpa,repa,spela in och att släppa skiva på eget bolag. Det handlar också om min uppväxt och hur det påverkat mig. Jag skriver reflekterande om processen..

Jag har valt att som examensarbete kritiskt studera arkitektur och industridesign ur ett genusperspektiv för att därigenom hitta frågeställningar som skapar nya tolkningsprocesser och tankesätt i skapandet av byggnader och produkter..

Min essä handlar om de erfarenheter jag har som manlig pedagog i förskolan och hur de har påverkat mig som manlig pedagog inom förskolan och mina självupplevda händelser som påverkat mig i min yrkesroll. Den gemensamma nämnaren i mina upplevda händelser jag beskriver är att jag möter tankar om den manliga pedagogen som en förmedlare av värden som antingen ses som goda, eller som hot. Mitt dilemma handlar om att jag som manlig pedagog får förhålla mig till generaliseringar om män som potentiella pedofiler men också generaliseringar om mannen som normskapande och auktoritär aktör i en kvinnodominerad miljö. Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att problematisera och synliggöra olika perspektiv på manliga pedagoger inom förskolan. Min essä sträcker sig över en tidsperiod från slutet av 1990-talet fram till idag.Uppsatsen är skriven i en vetenskaplig essäform.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.