Intensivvård är en vårdnivå som innebär tillgång till avancerad behandling och noggrann övervakning av svårt sjuka patienter. Att vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) kan upplevas som en traumatisk livshändelse, då hot för att förlora livet föreligger. Tidigare forskning visar att den nära relation som skapats till personalen är betydelsefull för patientens känsla av säkerhet och trygghet. När behovet av intensivvård inte längre bedöms föreligga förflyttas patienten till annan lägre vårdnivå, dvs. till vårdavdelning.

Den h?r uppsatsen fokuserar p? de sociala praktiker och processer som g?r kvinnor som pekas ut som "missbrukare" till de andra och har som ?vergripande syfte att bidra med kunskap om andrefiering. Mer specifikt unders?ks framst?llningar av kvinnor som pekas ut som "missbrukare" i LVM-domar och hur domarna bidrar till andrefiering av "missbrukare". Genom att unders?ka hur kvinnor som anses vara i behov av tv?ngsv?rd enligt LVM beskrivs och hur deras situationer representeras diskursivt blir det m?jligt att kritiskt unders?ka vilka sociala konsekvenser andrefieringen kan f?.

SAMMANFATTNING?Ju fler som äger  frågan, desto bättre kommer resultatet att bli?Förskolechefers syn på att utbildningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhetAntal sidor: 28Från och med den 1 juli 2011 lyder förskolan under skollagen. Förskolan ses som första steget i utbildningsväsendet och utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studien syftar till att undersöka hur förskolechefer beskriver vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de tänker att begreppen ska implementeras i verksamheten.Våra frågeställningar är:Hur uppfattar förskolecheferna   innebörden av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess innebörd för den pedagogiska verksamheten?  På vilket sätt uppfattar de att dessa begrepp kan implementeras i verksamheten?För att få svar på våra frågor genomförde vi intervjuer med fyra förskolechefer.

Forskning visar att tillgången till rätt resurser, framförallt i form av kunskap och kontakter, är en förutsättning för en lyckad internationaliseringsprocess i företag. En förmedlande part, en så kallad ?broker? som kopplar ihop kontakter och affärsnätverk med varandra, kan bidra till denna process. Denna uppsats studerar en handelsfrämjande organisation mellan Finland och Sverige som här benämns som ?Handelsfrämjaren?.

Utifrån rapporter från bl.a. Riksidrottsförbundet (2007) går det att fastställa att aktivitetsytor som planeras för barn och unga idag inte används jämlikt. Dagens planering tenderar att gynna killar i högre utsträckning än tjejer. Examensarbetet Breaking the Habitual ? Ett gestaltningsförslag för Hagebys nya aktivitetscentrum ställer sig kritiskt till detta och strävar efter att bryta denna planeringsstruktur.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva vilken betydelse samverkan i arbetslaget har för lärares reflekterande. Efter en litteraturstudie utformades en enkät som delades ut till lärare verksamma på högstadieskolor i Luleå kommun. Resultatet kan ge en fingervisning om vilken betydelse yrkesverksamma lärare menar att samverkan i arbetslaget har för deras reflektion över sitt arbete. Under vår utbildning har vi lärt oss att utvärdera, analysera och kritiskt reflektera över det arbete vi gör, och fundera över vad vi kan göra för att främja elevernas utveckling och lärande på bästa sätt. Ofta har vi upplevt att det är lättare att få syn på sig själv och sitt arbete när man får ta del av andras presentationer och texter.

Vatten har alltid haft en stark dragningskraft på människan. De flesta uppfattar vatten som avkopplande och rogivande. I alla tider har dammar, fontäner och vattendrag utgjort en väsentlig del av landskapsarkitekturen. I våra dagar utgör dagvattendammarna ett tillskott i vår miljö, där syftet i första hand är att fördröja dagvatten. Denna funktion kombineras i många fall av önskan om att skapa rekreativa våtmarksområden som kan utgöra ett positivt inslag, särskilt i urban eller halvurban miljö, där tillgången till naturen saknas.

Kommunikatören är en yrkesroll som påstås befinna sig under en förändring. Yrket ska gå ifrån den producerande rollen till vara en alltmer strategisk roll på ledningsnivå. Den moderna kommunikatören ska, enligt litteratur kring ämnet, arbeta med strategisk kommunikation utifrån ett reflexivt förhållningssätt. Detta är en studie som behandlar och undersöker kommunikatörsyrket i en organisation. Syftet är att analysera hur en modern kommunikatör arbetar med strategisk kommunikation ur ett reflexiv perspektiv, för att se hur väl det stämmer överens med litteraturen och undersökningars moderna bild av yrket. Det är relevant att undersöka den moderna kommunikatören både på grund av att yrket påstås vara under en förändring där det tar allt mer plats i organisationer, och eftersom samhällsförändringar även ställer nya krav på informations- och kommunikationsansvariga.

Syfte: Syftet är att inom en given grupp individer undersöka hur olika former av belöningar och arbetsplatsrelaterade faktorer upplevs som motiverande på en arbetsplats. Studien kommer att genomföras inom ett tillverkande industriföretag som tillämpar ett osedvanligt omfattande belöningssystem, vilket möjliggör att inom en och samma population studera hur ett flertal former av belöningar samt arbetsplatsrelaterade faktorer upplevs som motiverande. Med dessa förutsättningar till stöd för vårt syfte vill vi dels komplettera tidigare kunskaper kring motivation inom organisationer och hur effektiva belöningssystem bör utformas, men även bidra med ny kunskap kring hur upplevelsen av studerade belöningar samt arbetsplatsrelaterade faktorer förhåller sig till varandra. Metod: Denna studie bygger på en enkätundersökning genomförd bland samtliga 158 anställda inom ett företag med ett omfattande belöningssystem i södra Sverige. En intervju med koncernens vice VD och HR-chef har genomförts för att få en förståelse kring det aktuella belöningssystemet och eventuellt finna förklaringar eller delförklaringar till enkätundersökningens resultat.

Stress har funnits förekomma i läraryrket. Stress kan samvariera med konflikter i den psykosociala arbetsmiljön. Studiens syfte var därför att undersöka om konflikthanteringsstilar hade något samband med upplevelsen av stress. Ett annat syfte var att undersöka vilken konflikthanteringsstil som var mest och minst förekommande, samt att belysa universitetslärares upplevda stressnivå. Ytterligare syfte var att undersöka om stress och konflikthanteringsstilar hade något samband med kön och ålder.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur arbetet med att hantera nyhetsbilder som kommer från externa källor fungerar på svenska tidningars webbredaktioner. Även hur mycket tid och möjlighet det finns för kritiskt granskande av dessa nyhetsbilder.Vi lever i medielögnernas tid. I och med digitaliseringen har det blivit lättare att både skapa och skicka bilder. Via Internet har redaktioner i hela världen en direkt anslutning till bildbyråer, fotografer och andra källor. Förfalskningar av fotografier har blivit allt svårare att upptäcka med tiden och det är allt lättare att göra ändringar i både text och bild utan att det lämnar några märkbara spår efter sig.Vår undersökning grundar sig på samtalsintervjuer och en frågeundersökning som riktar sig till ett totalurval av alla dagstidningar som finns på TidningsUtgivarnas lista över dagstidningar på webben.Hos webbredaktionerna i undersökningen ligger arbetet med att hantera nyhetsbilder somkommer från externa källor till största delen hos webbredaktörerna.

Bakgrund: Acceptance & Comittment Therapy (ACT) används i de flesta smärtkliniker i Sverige. Trots att ACT har bra evidens, är det oklart vilka behandlingsprotokoll som används. Syfte: Syftet var att undersöka hur ACT implementeras kliniskt för personer med långvarig smärta. Metod: En databassökning genomfördes med sökorden: "acceptance and commitment therapy" AND "chronic pain" OR "persistent pain" i : Portal proquest, CINAHL, PubMED och Scopus. De inkluderade studietyperna var RCT-studier, fallstudier, kvalitativa fallstudier, en studie som var både kvantitativ och kvalitativ och en reviewartikel med inkluderad kvalitativ fallstudie.

Sammanfattning Titel: Förskollärares syn på små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektiv Författare: Therese Månsson Bengtsson På senare år har arbetsverktyget pedagogisk dokumentation blivit ett allt populärare arbetsverktyg i förskolan. Det problematiseras dock att verktyget blivit så pass utspritt som det har i svenska förskolor, då det av personalen kräver ett kritiskt reflekterande förhållningssätt, för att användas på det etiska sätt som det åsyftar. Synliggörandet av barn och deras lärande kan ge en maktutövande effekt inom förskolan som institution. Syftet med studien är att framhäva fyra förskollärares syn på och åsikter om små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation. Syftet är också att undersöka hur både förskollärarnas syn och arbetsverktyget kan tolkas ur ett maktperspektiv.

Undersökningen söker efter dramapedagogiska metoder som kan användas i en allmän estetisk fostran. Först undersöks begreppet estetisk fostran med fokusgrupper som metod. Fokussamtalen tolkas med hjälp av Reads (1956) tankar om estetik indelad i tre olika aktiviteter: Självuttryckets aktivitet, Iakttagandets aktivitet och Uppskattningens aktivitet. Undersökningens framåtsyftande syfte bygger på flera forskares (Lindgren 2006 m.fl.) uppfattningar om estetikbegreppets glidning från ett mediespecifikt perspektiv, det vill säga en estetik som har med konstnärlig aktivitet att göra, till ett medieneutralt perspektiv, alltså en estetik som inte har med konstnärlig aktivitet att göra. Resultatet tolkas och analyseras alltså utifrån ett medieneutralt perspektiv.

Akademiseringen av officersyrket i Sverige fick sitt genombrott när Försvarshögskolan fick examensrätt 2007. Föreliggande uppsats syftar till att undersöka akademiseringsprocessen inom Försvarsmakten och, om görligt, beskriva vilka konsekvenser och möjligheter akademiseringen gav. Ett vidare syfte är att beskriva vilka bevekelsegrunder som förelåg beslutet att akademisera officersutbildningen.Frågeställningarna är följande: Hur kan, utifrån valda huvuddokument och handlingar, akademiseringen av officersprofessionen i Sverige beskrivas? Vilka jämförelser gjordes med andra nationer och vilka effekter, vilken påverkan, fick detta för framtagandet av strukturen för Försvarshögskolans nuvarande militära utbildningar? Om vi betraktar officersutbildningen som en akademisk yrkesexamen, hur skulle då en alternativ utbildning med en civil akademisk examen och en kortare militär yrkesutbildning kunna vara uppbyggd?Arbetsmetoden är att kritiskt undersöka innehållet i källmaterialet och som mätinstrument används statsvetaren Nils Andréns teoretiska modell för säkerhetspolitisk analys. Arbetet utgår från hypotesen att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten grundas på objektivitet och rationalitet.Undersökningen visar att akademiseringsprocessen löpt i två parallella spår med sinsemellan skilda motiv och tidsrymder.