Sök:

Sökresultat:

1050 Uppsatser om Kritiskt förhćllningssätt. - Sida 18 av 70

Axess och feminism : En kritisk granskning blir kritiskt granskad

This essay is about a debate concerning the magazine Axess, feminism and antifeminism - in relation to a issue of Axess called To a new feminism. The theoretical foundation of this essay is Pierre Bourdieu and his field theories. The battles taking place in this particular field concerns the positioning of feminism and antifeminism in the way we culturally interpret these in our society. The essay shows that the magazine Axess (at least in the first edition of 2012) links feminism with a very prominent symbolic capital in a culture context. This discussion can at times seem confusing, and this is probably due to the fact that Bourdieus symbolic capital can be a very abstract concept. The journalist and author Maria Sveland writes about the development of a culture moving towards accepting antifeminism (and also xenophobia). She expresses the opinion that this, to a high degree, is due to actors in the culture domain with a big amount of trust in the public eye has moved towards expressing anti-feministic (and xenophobic) views.

Utomhusundervisning: möjligheter och hinder enligt lÀrare

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka vilka möjligheter och hinder lÀrare ser med utomhusundervisning och vilka aktiviteter de gör. Vi har inriktat oss pÄ lÀrare i Ärkurs 1-3, eftersom att vi har den inriktningen pÄ vÄr utbildning. Dessutom Àr det relevant eftersom vi har upptÀckt att det finns en lucka i den forskning, som vi har tagit del av, dÄ dessa Ärskurser endast finns representerade i ett fÄtal studier. I tidigare forskning har vi kunnat utlÀsa att det finns bÄde möjligheter och hinder för utomhuspedagogik. Det framkom bland annat att det kan leda till en ökad förmÄga att tÀnka kreativt och kritiskt hos eleverna men Àven att lÀrare Àr rÀdda för att förlora kontrollen dÄ de ska undervisa utomhus.

DomÀner i dialog - En studie av det balanserade styrkortets kommunikativa potential i en sjukvÄrdsorganisation

Denna studie undersöker vilken potential det Balanserade Styrkortet har att förbÀttra kommunikationen mellan olika domÀner inom sjukvÄrden. VÄr utgÄngspunkt Àr Kouzes & Micos teori som beskriver sjukvÄrdsorganisationen som svÄrstyrd och uppsplittrad i tre domÀner: en professionell, en administrativ och en politisk. Det huvudsakliga materialet bestÄr av sex kvalitativa samtalsintervjuer. Fyra vid Paramedicinska avdelningen pÄ Ljungby Lasarett och tvÄ i ledningen för Landstinget Kronoberg.VÄrt resultat pekar pÄ att det Balanserade Styrkortet har en potential att öka informations- och kunskapsspridningen mellan olika nivÄer i sjukhusorganisationen, förbÀttra helhetssynen samt förbÀttra dialogen kring vision, strategi och mÄl. För att potentialen ska kunna realiseras krÀvs emellertid ett ihÄllande engagemang och kunskap om det Balanserade Styrkortet.

Normalitet och avvikelse i förskolans vÀrld

Syftet med mitt arbete var att belysa hur pedagogerna definierar avvikelse och normalitet i förskolan, samt vilken syn förskollÀrarna har pÄ det enskilda barnet och hur det kommer till uttryck i utvecklingssamtalet. Metoden som jag har valt och anvÀnde i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare frÄn fem olika förskolor i södra SkÄne. Jag har spelat in intervjuerna och dÀr-efter transkriberat dem. Det insamlade materialet har jag analyserat utifrÄn ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk- och specialpedagogisk forskning. Resultaten i denna studie visar att förskollÀrarna betraktade barn som avvikande om deras emotionella och sociala kompetens Àr bristande. Barn med sprÄklig avvikelse var ocksÄ betraktade som avvikande. De flesta intervjuade förskollÀrare har svÄrt att ge definition för begreppet normalt förskolebarn och ifrÄgasatte ordet normalt.

Attribution : framgÄng och misslyckande vid skolprestationer

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Konsekvenser av vinstmarginalbeskattning : för begagnathandeln

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Revisorns oberoende : den nya revisorslagen och analysmodellen

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Produktplaceringar : kommunikationsverktyg eller smygreklam ?

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

AnstÀllningsbarhet utifrÄn ett personalutvecklarperspektiv - En kvalitativ studie om anstÀllningsbarhet

Personalutvecklarna i dagens organisationer verkar inom den sÄ kallade Human Resource avdelningen. Deras arbetsuppgifter handlar om allt frÄn personalutveckling till arbetsrÀttsliga frÄgor och krÀver att man som personalutvecklare bÄde kan planera, genomföra organisations-, personal- och ledarskapsutveckling i olika former. Arbetet krÀver pÄ sÄ sÀtt att personalutvecklaren Àr en högutbildad proaktiv nyckelperson som ser till att medarbetarna finns pÄ plats, Àr nöjda, vidareutvecklas och Àr engagerade i sin arbetssituation. Denna insats, för medarbetaren, görs för att vidhÄlla medarbetarnas fortsatta anstÀllningsbarhet i arbetslivet. Samtidigt som personalutvecklaren arbetar efter att hÄlla andra anstÀllningsbara mÄste denne Àven alltid hÄlla sin egen anstÀllningsbarhet i fokus.

?FrÄn klassrum till badrumsskÄp och stÀdskÄp?: : En studie om hur lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar verklighetsanknytning i sin NO- undervisningen

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 5 uppfattar och beskriver verklighetsanknytning samt omsÀtter det i handling i sin NO- undervisning.  Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar undersöktes detta genom att intervjua fyra lÀrare och vidare observera deras NO-lektioner. Resultatet visade att lÀrarna hade intensioner att verklighetsanknyta sin NO- undervisning för att öka förstÄelsen. DÀremot ansÄg de att flertalet faktorer pÄverkar möjligheten, vilket Àven synliggörs vid observationerna. LÀrarna uppfattade sig verklighetsanknyta i nÄgon grad samt pÄ olika sÀtt. DÀremot synliggjordes det vid observationerna att lÀrarna mÄnga gÄnger vid anvÀndandet av verklighetsanknytningar inte nÄr Ànda fram eller sin fulla potential.

LÀromedel ? ur ett genusperspektiv : En analys av lÀromedel i svenska och matematik frÄn skolÄr 2 och 3

Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska och analysera lÀromedel i svenska och matematik för grundskolans lÀgre Äldrar ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt pÄ vilket sÀtt lÀromedlen presenterar och reproducerar kvinnligt och manligt; sociala kön. Avsikten har varit att synliggöra hur budskapen och maktförhÄllanden mellan mÀn och kvinnor förmedlas i de analyserade lÀromedlen och om de Àr förenliga med styrdokumenten. Analysen Àr baserad pÄ fyra lÀromedel, tvÄ i varje Àmne. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr grundade pÄ genusteorier; att kön konstrueras i samhÀllet.

Reflektion; En vÀg till yrket som sjuksköterska

Den kliniska utbildningen Àr en del i sjuksköterskeutbildningen vilken utförs genom övningar och examinationer pÄ lÀrosÀtena samt som verksamhetsförlagd utbildning (Vfu). För att kunna tillgodogöra sig de kunskaper som krÀvs vad det gÀller teori och praktik behövs reflekterande handledning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva studenternas erfarenheter av reflektion under sin Vfu. Studien bestÄr av tolv kvalitativa artiklar som analyserades, tre olika teman identifierades utifrÄn syftet med litteraturstudien. Dessa teman Àr; reflektion sammanlÀnkar teoretisk kunskap med praktisk kunskap, reflektion frÀmjar personlig utveckling och reflektion har betydelse för socialiseringen till sjuksköterskerollen.

VÄrdchefers uppfattningar av vÄrdvetenskaplig forskning.

I ambulansyrket hamnar sjukvÄrdspersonalen i situationer dÀr de möter kritiska patienter. DÄ Àr det Àr viktigt att de fattar snabba beslut. Den hÀr studien har undersökt i hur stor utstrÀckning ambulanspersonal fÄr intuitiva kÀnslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lÀgen. Studien har ocksÄ undersökt i vilken utstrÀckning ambulanspersonal förlitar sig pÄ magkÀnslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen.Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrÄn Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte dÀr patienten Àr i ett kritiskt tillstÄnd.

Verksamma socialpedagoger beskriver yrkeskunskap och metoder

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Individen i den entreprenöriella processen

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->