En vetenskapsjournalists främsta källa är forskare. Relationen mellan en journalist och forskare kan utstå en rad olika prövningar vad gäller språkliga, metodologiska och sociala kulturskillnader. Relationen mellan dessa två grupper har studerats för att ta reda på vilka de främsta svårigheterna är och vilka åtgärder som kan vidtas för att främja den. Den här uppsatsen är en jämförande studie mellan hur svenska och amerikanska vetenskapsjourn-alister ser på och hanterar relationen till forskare. Syftet är att ta reda på vilka förutsätt-ningarna är för en god relation mellan vetenskapsjournalister och forskare så att det journalistiska uppdraget kan genomföras.

Syftet med studien är att ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv analysera hur fenomenet mobbning, även kallat kränkningar, mellan lärare och elever konstrueras diskursivt på tre arenor. Dessa arenor är forskning om mobbning, läroplaner och skollagen samt fokusgruppssamtal mellan lärarvikarier. Studien utgår ifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där man menar att språket konstruerar vår bild av världen och inte endast ?avbildar den som den är?. Så fort vi använder språket tolkar vi även vår omvärld.

Mot bakgrund av den hätska debatt som har förts angående substitutionsbehandling, var syftet med vår uppsats att undersöka och beskriva de professionellas inställning till substitutionsbehandling av heroin-missbrukare ur ett etiskt perspektiv. Vi ville även undersöka de professionellas syn på socialstyrelsens riktlin-jer och kriterier beträffande substitutionsbehandling. Vidare ville vi få en uppfattning om de yrkesverksam-mas åsikter gällande en heroinmissbrukares möjligheter till vård, och detta i jämförelse med andra patient-grupper.Vi kan utläsa att det finns tre inställningar från de intervjuade beträffande substitutionsbehandling. Socialsek-reterarna på substitutionsmottagningen uttrycker att det är den överlägset bästa behandlingsmetoden för hero-inmissbrukare. Socialsekreterare från socialtjänsten är även de positivt inställda men ser inte substitutionsbe-handling som en universal behandling.

Syftet med studien är att undersöka samt förstå hur ungdomar i 15-årsåldern diskuterar och formulerar sina uppfattningar om sig själva och den egna kroppen vid bildexponering som sker i sociala medier. Syftet är även att förstå hur ungdomarna diskuterar konstruktionen i relation till begreppen norm, symbolisk interaktionism, självreflexivitet och självkänsla. Vi vill även undersöka om det föreligger könsskillnader vad gäller reaktionsmönstret vid exponeringen. I studien medverkar 23 ungdomar, varav 12 flickor och 11 pojkar. För att besvara syftet användes kvalitativ metod bestående av tre stycken strukturerade fokusgrupper som vardera varade en timme. Tolkningsramen som användes för att analysera det empiriska materialet var de socialpsykologiska begreppen media, norm, symbolisk interaktionism och självreflexivitet samt det psykologiska begreppet självkänsla.Studiens resultat visar att medelvärdet för internetanvändande bland ungdomarna är 2,95 timmar per dag och mest förekommande medieformerna är Facebook och Instagram.

Platsmarknadsföring är ett växande fenomen internationellt och i Sverige, då det påstås att ?städer tävlar mot andra städer? om besöksnäringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika värden, genom att paketera och ?sälja? in staden, har blivit mer av en regel än ett undantag, där man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?Många kritiska forskare menar att risken är att befolkningen i staden inte känner igen bilden av sin stad och då känner sig åsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar då sin styrka. Därför blir också intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumärke °Karlstad med tillhörande platsvarumärkesmaterial.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret på vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund väljer jag att titta på kunskap och lärande. Utgångspunkt för analysen är Europarådets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, där ett underlag gavs i form av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (EU 2006a). Jag tittar på digital kompetens, som är en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar också dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

I februari 2007 redovisade ansvarskommittén sitt slutbetänkande för regeringen. I sitt slutbetänkande föreslår ansvarskommittén en omstrukturering där 6-9 regionkommuner kommer att ersätta dagens 21 landsting, samtidigt kommer 6-9 län, sammanfallande med de föreslagna regionkommunerna, att ersätta dagens 21 län. Den föreslagna omstruktureringen har fått regionaliseringsdebatten att åter blossa upp i Sverige. I debatten är det tydligt att känslorna för den egna regionen varierar mellan olika regioner, då vissa regioner vurmar mer och andra mindre för den egna regionen. Vad beror detta på? Handlar det om regional identitet eller avsaknaden av densamma? Dessa frågor ligger till grund för denna uppsats med syfte att undersöka hur region och regional identitet konstrueras och rekonstrueras i tidningsmedia.

I Sverige gäller generellt strandskydd. Det är förbjudet att uppföra byggnad inom 100 meter från strandlinjen. Historiskt har syftet med strandskyddet främst varit att trygga det allmänna friluftslivet men på senare år har även skydd för djur- och växtliv tagits in i lagtexten.2009/2010 ändrades strandskyddsbestämmelserna och en av ändringarna var att strandskyddet delvis blev differentierat. Kommuner kan i översiktsplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen där lättnader ska gälla.Det första syftet med examensarbetet är att undersöka hur strandskyddsfrågan har sett ut historiskt och hur resonemangen var som ledde fram till senaste lagändringen. Det andra syftet är att utreda hur kommuner har arbetat med utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen sedan lagändringen.

Titel: ?Barns bästa vid vårdnadsöverflyttningar? ? En studie av domar från tingsrätten.Författare: Jenny OlssonSyfte: Syftet med studien är att undersöka konstruktionen av barns bästa i tingsrättens domar gällande vårdnadsöverflyttningar. En del av syftet handlar även om att belysa eventuella dilemman kopplat till begreppet barns bästa i domarna samt undersöka hur dessa dilemman hanteras.Frågeställningar: Hur konstrueras barns bästa i domarna? På vilket sätt kan man utläsa ett dilemma mellan kontinuitetsprincipen och återföreningsprincipen?Teoretiskt synsätt: Studien grundar sig på ett socialkonstruktionistiskt synsätt som präglar hela studien och även återfinns i studiens syfte och frågeställningar.Metod: Studien är en kvalitativ källanalys där domar från tingsrätten angående vårdnadsöverflyttningar är den gällande källan. De inhämtade domarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys.

Detta examensarbete har utförts på Sandvik Coromant i ett produktutvecklingsprojekt gällande ett av deras nya skär. Eftersom tillverkningen nyligen har påbörjats behöver rutiner för hur processerna i tillverkningen ska styras gällande geometrislipning av skären optimeras. Sandvik Coromant önskar därmed erhålla mer kunskap för hur de olika styrande parametrarna påverkar förädlingen av produkten i geometrislipningsprocessen. Fokus idag ligger på de kritiska mått som är relaterade till kastande skär. På grund av antalet påverkande variabler och de komplexa korrelationerna dem emellan har multivariat analys tillämpats i detta examensarbete, för att sedan också utvärderas som metod för att styra geometrislipningsprocessen.

Syftet med litteraturstudien vara att ta reda på om kvigans tillväxt och inkalvningsålder påverkar hennes framtida mjölkproduktion och produktiva livslängd. Kvigor i Sverige har länge haft en hög inkalvningsålder jämfört med den efterstävade inkalvningsåldern på 24 månader. Inkalvningsåldern är i genomsnitt 27-29 månader och även om det sedan länge har förespråkats att denna ålder bör sänkas, har lite hänt. Forkarna är oeniga om vilken som är den optimala inkalvningsåldern för kvigor, men är överrens om att den ligger mellan 22-25 månader. Att sänka inkalvningsåldern har flera fördelar, dels är det ekonomiskt lönsamt för lantbrukaren eftersom för varje extra månad som kvigan behöver födas upp kostar hon omkring 330 kronor. Det är även bra för kvigan eftersom hennes produktiva livslängd blir längre.

I uppsatsen analyseras hur kvinnorna framställs i de tre liknelserna i Lukasevangeliet med kvinnliga huvudkaraktärer: Lukas 13:20-21; 15:8-10; 18:1-8. Genom att analysera liknelsernas presentation av kvinnor är målet att nå fram till ett ställningstagande kring hur kvinnorna framställs i dessa. Förhoppningen är också att uppsatsen ska leda fram till insikter som kan bidra till den större diskussionen kring Lukasevangeliets övergripande kvinnobild. Analysen sker med en narrativ-kritisk metod. Med olika narrativ-kritiska verktyg analyseras textens berättarteknik, för att se vad som lyfts fram och tonas ned, samt hur detta påverkar framställningen av kvinnorna. I analysen används också ett feministiskt perspektiv.

Sammanfattning Vårt syfte i examensarbetet var att undersöka representationer av olika etniciteter i skolans läromedel samt hur pedagoger och elever resonerade, och vilka uppfattningar de hade, kring berört område. Vi ämnade mer specifikt undersöka i vilken utsträckning olika etniciteter representeras samt hur de framställs. För att uppnå dessa syften användes tre metoder: en kvantitativ innehållsanalys av bilder i läromedel besvarade frågan angående i vilken utsträckning olika etniciteter representeras, en kritisk diskursanalys behandlade hur dessa representationer ser ut samt strukturerade intervjuer som användes för att ge oss en förståelse för hur pedagoger och elever resonerade kring dessa frågor. Undersökningen visade att representationer, i form av bilder, på personer med västerländskt utseende är överrepresenterade i de läromedel vi har granskat. Även om undersökningen antydde att förekomsten av mångfacetterade bilder av olika etniciteter har ökat, indikerade den kritiska diskursanalysen att etniska stereotyper är vanligt förekommande i dagens läromedel, vilket är problematiskt. Under intervjuerna framkom pedagogers och elevers tankar och resonemang kring läromedel, etniciteter och identifikationsfaktorer. Pedagogerna ansåg att det var viktigt att olika etniciteter representeras i läromedel samt att det skulle kunna ske i större utsträckning än idag.

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlänkande funktion, både över tid och i rummet. Skönlitteraturläsning ska få eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om två slags läsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig läsning och estetisk vilket innebär en upplevelseläsning som i transaktion mellan text och läsare kan förändra läsaren i demokratisk riktning. Den efferenta läsningen är relativt lätt att åstadkomma och är därför vanlig i skolan, men hur kan man främja en estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda på detta, samt hur lärarens attityd till eleverna och läsningen påverkar hur skolläsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal.

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlänkande funktion, både över tid och i rummet. Skönlitteraturläsning ska få eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om två slags läsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig läsning och estetisk vilket innebär en upplevelseläsning som i transaktion mellan text och läsare kan förändra läsaren i demokratisk riktning. Den efferenta läsningen är relativt lätt att åstadkomma och är därför vanlig i skolan, men hur kan man främja en estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda på detta, samt hur lärarens attityd till eleverna och läsningen påverkar hur skolläsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal. Dessutom har jag fått ta del av två av klassernas läsloggar. Den danske litteraturvetaren Johan Fjord Jensen menar att i det postmoderna, fritidsinriktade samhället krävs en ny allmänhumanistisk kompetens.