Sök:

Sökresultat:

1396 Uppsatser om Kritiska händelser - Sida 35 av 94

Framtagning av framgÄngsfaktorer för införandet av standardiserat stödsystem i en organisation.

Informationsteknologi spelar en allt viktigare roll i dagens organisationer. Trots detta har lite forskning genomförts kring hur en organisation resonerar vid utvÀrdering av nya system och hur de förs in i organisationen. För att införandet av ny teknologi skall ske med bÀsta möjliga resultat i en organisation krÀvs en ökad kunskap om vad som kan vara kritiskt avgörande för framgÄng. DÄ införandeprocessen Àr en komplex process kan det för att uppnÄ framgÄng vara klokt att identifiera vilka faktorer som kan vara viktiga att behandla för den specifika organisationen. I denna studie kartlÀggs hur utvÀrderingen av en IT-produkt genomförs i en specifik kontext pÄ ett sÄdant sÀtt att den slutgiltiga produkten skall motsvara det specifika organisatoriska behovet.

Religionens roll i den sekulÀra förskoleverksamheten - LÀrandet om religion i förskolan

I detta arbete Àr syftet att undersöka förhÄllningssÀtt kring lÀrandet om religion i förskolan. Förskolan Àr en arena för möten och mÄnga aktörer kring barnet möts pÄ förskolan. Förskolepedagoger möter inte bara barnen utan Àven deras förÀldrar och de önskemÄl som de har. Förskolepedagoger möter Àven de krav som samhÀllet stÀller. För att kunna ringa in förhÄllningssÀtt kring dessa möten har jag tillÀmpat ett praxisnÀra samarbete med ett arbetslag pÄ en förskola.

FuktkvalitetssÀkring vid byggande av smÄhus : Framtagande av checklistor

För att skapa en bra och hÄllbar byggnad Àr det viktigt att under hela byggprocessen arbeta pÄett fuktsÀkert sÀtt. Skador som kan uppkomma vad gÀller fukt Àr ofta mycket kostsamma, menibland Àven sÄ pass hÀlsofarliga att byggnaden inte bör anvÀndas. En del av dessa skadorberor pÄ felaktigt hanterade material eller felaktigt utförande. Detta arbete Àr framtagettillsammans med Derome Hus AB, avdelning Varbergshus vilka efterfrÄgade enklare riktlinjergÀllande fuktsÀkerhet vid deras produktion samt en översyn av deras sÀtt att arbeta. För attkunna framstÀlla dessa har littereraturstudier och arbetsplatsbesök genomförts.Litteraturstudier för att fÄ en teoretisk bakgrund om material och dess egenskaper samtarbetsplatsbesök för att fÄ en inblick av hur arbetet utförs i praktiken.

"Sveriges bÀsta lÀrarutbildning" : Estetiska lÀrprocesser i lÀrarutbildningen vid Högskolan i Halmstad

Denna kritiska studie visar att inom lÀrarutbildningen vid högskolan i Halmstad hÀrskar en metod över andra att förpacka, distribuera, erhÄlla och bedöma kunskap. Det Àr framför allt textmediet och den akademiska ideologin som tillsammans med den förra reproducerar lÀrkulturer och lÀrstrategier vilka Àr troliga att ge Äterverkan pÄ hur blivande lÀrare iscensÀtter sin praktik. Detta sker trots en uttalad argumentation hos företrÀdare för lÀrarutbildningen som slÄr fast vikten av att kunna erbjuda ett rikt lÀrande som harmonierar med olikheter vilket fÄr stöd av skolans uppdrag som Àr att erbjuda en skola för alla dÀr alla ska erbjudas likvÀrdig utbildning efter sina egna förutsÀttningar, förmÄgor och kvaliteter.Studien identifierar en dikotomi som bestÄr av motpolerna estetiska lÀrprocesser ? akademisk ideologi som fÄr en Äterverkan för estetikens position i lÀrarutbildningen dÄ motsatsparet ses ha en relation dÀr den ena utesluter den andra. LikasÄ medvetandegörs den akademiska ideologin och i studien diskuteras ocksÄ i vilken grad den verkar som dold och/eller synlig.

Betydelsen av en god lÀrare-elev-relation

DÄ derivata Àr ett viktigt begrepp inom avancerad matematik Àr det viktigt att eleverna pÄ gymnasiet ges goda möjligheter att lÀra sig detta. Detta faktum, liksom att olika lÀroböcker ofta intar en central plats i den svenska matematikundervisningen, har lett fram till Àmnesvalet för denna studie, vilken utgörs av en analys av hur derivata introduceras i tre olika lÀroböcker i matematik. Analysen har gjorts utifrÄn ett variationsteoretiskt perspektiv, vilket innebÀr att man betraktar de egenskaper som Àr viktiga för förstÄelsen av ett begrepp och skapar variation kring dessa sÄ kallade kritiska aspekter. Ett mÄl med studien var Àven att försöka utröna om det finns en överensstÀmmelse mellan vad som anses kritiskt för lÀrande av derivata i de tre böckerna, vilka dessa i sÄ fall Àr och om det Àr nÄgon skillnad i hur tydligt de olika lÀroböckerna lyckas presentera dessa aspekter. Resultatet visar att alla tre böckerna fokuserar pÄ i stort sett samma aspekter, men att det finns skillnader i hur detta görs.

Ungdomar pÄ institution : en studie om ungdomars syn pÄ behandlingshemmet och dess vÄrd

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn tidigare institutionsplacerade ungdomars erfarenheter ta reda pÄ hur de upplever tiden pÄ behandlingshemmet, om behandlingen upplevts varit till hjÀlp och vad den enligt ungdomarna sjÀlva haft för inverkan i deras liv efter utskrivning. För att besvara syftet och frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt av oss kvalitativ metod och genomfört fyra kvalitativa intervjuer med ungdomar som varit placerade pÄ nÄgon form av institution. Vi har utifrÄn tidigare forskning i Àmnet analyserat intervjuerna. Ungdomarna hade generellt en positiv syn pÄ placeringen, behandlingshemmet och dess personal. De stÀllde sig dock kritiska till uppföljningen frÄn socialtjÀnsten och eftervÄrden efter utskrivning.

Den Äldersintegrerade undervisningens uppgÄng och fall

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur en övergÄng, frÄn Äldersintegrerad till Äldershomogen verksamhet, pÄverkar undervisningen utifrÄn pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den Äldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. DÀrefter gÄr vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förstÄelse för vÄr undersökning.Vi har intervjuat fyra pedagoger som Àr verksamma i Ärskurs 1-4 för att besvara vÄr forskningsfrÄga: PÄ vilket sÀtt pÄverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat Äldersintegrerat av att nu arbeta Älderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av bÄde Äldersintegrerad sÄvÀl som Äldershomogen undervisning.Resultatet visar att Äsikterna gick isÀr angÄende om Äldersblandade klasser Àr pedagogik eller organisationsform. TvÄ av pedagogerna var positivt instÀllda till den Äldersintegrerade undervisning och de andra tvÄ var kritiska.

MÀtning av utrustningseffektivitet : En fallstudie utförd pÄ Gnutti Powertrain AB

Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur utrustningseffektiviteten kan mÀtas i ett producerande företag. VÄr studie utförs pÄ ett företag i Alvesta som heter Gnutti Powertrain AB som bland annat tillverkar precisionskomponenter till motorer.Genom att vi skapar en analysmodell utifrÄn studerade teorier beskrivs ett systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt som slutligen ska leda till att syftet uppnÄs. UtifrÄn analysmodellen studeras och beskrivs först Gnutti Powertrain ABŽs nuvarande tillvÀgagÄngssÀtt för att sedan jÀmföras och analyseras gentemot de studerade teorierna. Med hjÀlp av analysmodellen struktureras ocksÄ vÄr studie pÄ företaget och vÄrt utförande och resultat utifrÄn detta kommer sedan att presenteras.Analysmodellen nÀmner att en processkartlÀggning först ska göras. I processkartlÀggningen vÀljs först en specifik process ut, vilken i vÄrt fall blev produktionsprocessen för en rulle av stÄl.

VÀlkommen till Sverige : En studie om mottagandet av Àldre invandrare i en medelstor svensk kommun

Denna studie syftade till att öka förstÄelsen för hur mottagandet av Àldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. FrÄgestÀllningarna rörde hur företrÀdare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. FöretrÀdare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjÀnstemÀn har deltagit i en fokusgruppsintervju i Àmnet. Med hjÀlp av Aaron Antonovskys individteori kÀnsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

PBL ur ett studentperspektiv : En kvantitativ studie vid Ha?lsouniversitetet, Linko?pings universitet

Underso?kningens syfte har varit att beskriva, analysera samt kritiskt granska hur PBL upplevs bland la?karstudenter pa? termin 4 och 9 vid Ha?lsouniversitetet i Linko?ping samt att go?ra en ja?mfo?relse mellan terminerna. Studien har en kvantitativ ansats da?r en gruppenka?t delades ut till studenterna pa? respektive termin. Resultaten baseras pa? faktoranalys kombinerat med deskriptiv statistik kvalitativ meningskoncentrering samt T- test fo?r ja?mfo?relse.

Optimering av emballeringen hos Hellbergs Dörrar AB

Inom Radiostyrd Bilsport tÀvlas det med ett antal olika klasser som drivs av 2-taktsförbrÀnningsmotorer. Dessa blir mycket varma och mÄste kylas av. Det sker med hjÀlp av enkylflÀns som Àr monterad ovanpÄ förbrÀnningsrummet, och som kyls av fartvinden.HP Hobbyprodukter har frÄgat oss om vi kan hjÀlpa dem att ta fram en egen kylflÀns Ät dem.Eftersom det ofta förekommer ovarsam behandling i tÀvlingssammanhang, Àr det ett krav attkylflÀnsens ska tÄla detta. Den mÄste Àven avleda vÀrme frÄn förbrÀnningsrummet, motorblocketoch övriga motorkomponenter effektivt. Ett önskemÄl Àr att kylflÀnsen ska ha ett unikt utseende,sÄ att den Àr lÀtt att kÀnna igen ute pÄ banan.Arbetet har inriktat sig pÄ prototypnivÄ.

Inkludering i praktiken : Intervjustudie med specialpedagoger

Syftet Àr att undersöka vilka specialpedagogiska perspektiv som kan identifieras i gymnasieskolors arbete med att erbjuda sÀrskilt stöd. Materialet har samlats in genom kvalitativa forskningsintervjuer och urvalet Àr fem specialpedagoger. Kvalitativ forskningsintervju kan beskrivas som en möjlighet att förstÄ vÀrlden och det sammanhang de intervjuade personerna befinner sig i. Det ger ocksÄ en möjlighet att utveckla en mening och se ett mönster utifrÄn de intervjuades erfarenheter. Resultatet pÄminner om det Nilholm beskriver som dilemmaperspektivet vilket kan förklaras med att man mÄste vara medveten om den inbyggda konflikten mellan att ge individuell hjÀlp och att lÄta en grupp fÄ gemensamma kunskaper och utvecklas tillsammans.

Förslag till övervakningslösning med vÀrmekameror för MagnetgÀrdets transformatorstation

MagnetgÀrdets transformatorstation Àr belÀgen i Ludvika och Àgs av VÀsterbergslagens Energi AB. Transformatorstationen Àr nyligen ombyggd och nu mer placerad inomhus, vilket gör att pÄkÀnningar frÄn vÀder och vind minskar. För att minimera behovet av personlig tillsyn och öka tillgÀngligheten behövs dock nÄgon form av tillstÄndsövervakning.Syftet med examensarbetet har varit att undersöka om det med hjÀlp av vÀrmekameror Àr möjligt att tillstÄndsövervaka de kritiska punkterna i transformatorstationen. För att faststÀlla detta har teori kring tillstÄndsövervakning, termografering och vÀrmekameror sammanstÀllts tillsammans med utförda mÀtningar och tester. Resultaten har sedan diskuterats för att se om ett möjligt lösningsförslag kan presenteras.

Vad Àr det som förklarar generellt förtroende? : Det svenska förtroendet över tid mellan Ären 1996 till 2009

Diskussionsforumet Flashback Forum har med sin slogan ?Yttrandefrihet pÄ riktigt!? etablerat sig som det forum pÄ Internet dÀr kontroversiella Äsikter och provocerande material fÄr fritt spelrum. Detta gör forumet till en tacksam forskningskontext nÀr det gÀller förestÀllningar om nÄgot sÄ allmÀngiltigt som vÀlfÀrdsverksamhet. Studiens syfte Àr att synliggöra de förestÀllningar om socialtjÀnsten och socialarbetare som finns pÄ Flashback Forum, bilda en diskurs av dessa och sedan jÀmföra diskursen med andra diskurser kring samma fenomen. Flashback Forumdiskursen genomsyras av fyra teman; Misstro mot socialtjÀnsten och socialarbetare, SocialtjÀnsten och socialarbetares verksamhet, SocialtjÀnsten, socialarbetare och kön samt Tilltro till socialtjÀnsten och socialarbetare.

Vem fÄr ordet? : En studie av genus och eliter i Debatts webb-program Eftersnack

Syftet med denna studie var att undersöka vilken grupp mÀnniskor som till största del fick komma till tals i webb-programmet Eftersnack. Deltagarna i programmet valde vi att dela in i fyra grupper, mÀn, kvinnor, elitpersoner och personer frÄn allmÀnheten. Vi undersökte ocksÄ vilka typer av frÄgor som reportern stÀllde till respektive grupp. Vi analyserade om det fanns likheter eller olikheter bland frÄgorna till de olika grupperna. Av de 15 avsnitt som vi tog med i vÄr analys fick vi ett resultat som visade att mÀnnen fick mer utrymme Àn kvinnorna i webb-programmet.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->