Den här uppsatsen analyserar informationssajten om depression Depressionslinjen, som ges ut av läkemedelsföretaget Pfizer. Analysen görs enligt Fairclough (2001a; 2001b; 2002). Analysen visar att läsaren/patienten konstitueras som passiv medan SSRI och läkaren konstitueras som aktiva och handlande. Terapi och andra alternativ till läkemedel nämns, men olika diskursiva grepp används som ger intrycket av att dessa kommer i andra hand. Lågt Serotonin framstår som orsak till depression.

In this essay there will be four text books from grade 1 studied, the first one are from the year 1976 and it will be going forward to the year 2012. The aim of this study is to see how the genders are depicted and represented, as well as what roles the genders are given. I do also want to see if there is a notable change in this over time. I will be doing a study based on the quantity of the contents, and I will also be doing a critical discourse analysis.The result of the study showed that there were more gender-based constructions that referred to women in all of the four books, which indicates that women are represented more often in these reading books. It is most common to portray the genders in their stereotypical roles, which again are present in society, but sometimes these roles are depart from what?s present in society.

Föreliggande studie undersöker i vad mån elever på sfi:ns nivå d kan identifiera vilket syfte ett par texter har. Dessa texter är exempel på fem vanliga texttyper i svensk offentlighet (horoskop, tidningsnotis, information från myndighet, lagtext och insändare). Undersökningen har fyra olika teoretiska perspektiv som teoretisk ram: forskning om ordförråd; läsförståelse och literacy; stil och genre samt sfi-praktiken som en normerande institution i svenskt samhälle. De tre senare av dessa perspektiv knyts samman av synen på genrer som att de riktar sig till en diskursgemenskap som förstår dem.Resultatet av min undersökning är att deltagare som har ett modersmål som talas i Europa har en kraftig fördel framför utomeuropeiska deltagare, som har svårt att identifiera texterna, oavsett skolbakgrund. Den främsta svårighet deltagarna anger är ordförråd, men resultatet antyder att graden av genresocialisation också är en viktig förklaring..

Under studier på universitetsnivå läggs grunden till studenternas framtida yrkesidentitet. Då universitetsutbildningar i Sverige ser olika ut finns risken att studenterna tillgodogör sig olika mycket yrkesidentitet under sin studietid och på grund av detta är olika väl förberedda för yrkeslivet när de tar examen. Med en kvantitativ ansats syftar denna studie till att undersöka förekomsten av yrkesidentitet hos studenter vid olika typer av akademiska utbildningar i Sverige, för att se vilka bestämningsfaktorer yrkesidentiteten har. Studien behandlar identitetsbegreppet med den symboliska interaktionismen som teoretisk referensram och har med utgångspunkt i denna samlat in data genom enkäter. Analysen genomfördes med multipel regressionsanalys.

I och med det enorma användningsområdet av datorsystem i dagens samhälle finns många typer av användare och uppgifter att designa för. Genom designriktlinjer kan utvecklare få referenser och guidning för att skapa användbara applikationer från början. På så vis kan tid sparas i utvecklingsprocessen. Från och med puberteten då människan kan anses vara vuxen ändras förmåga till andraspråksinlärning, trots detta finns det människor som lär sig andraspråk i vuxen ålder. Kunskap kring vad dessa skillnader beror på måste användas i designen av en andraspråksinlärningsapplikation för att tillgodose människans kognitiva förmågor.

?Arabiska våren ? framställningen av revolutionen i Mellanöstern/Nordafrika i mainstreammedia? är titeln på denna studie som har syftet att studera hur mainstreamkanalerna Al Jazeera och BBC rapporterat kring revolutionerna i Tunisien och Syrien för att på så sätt kunna uttala om den ?Arabiska vårens? framställning. Syftet har också varit att jämföra mediekanalernas konstruktion av revolutionerna med varandra för att belysa eventuella likheter och skillnader i rapporteringarna.Med utgångspunkt av tidigare forskning kring identitetsteori, diskursanalys som teori, andrafiering och postkolonialism har mediekanalernas rapporteringar analyserat med hjälp av den kritisk diskursanalytiska metoden.Resultaten och slutsatserna som kan tas i denna studie är kortfattat att Al Jazeera konstruerar diskursen om revolutionen genom att underminera postkoloniala strukturer. Al Jazeera tar en ställning mot väst och dess intressen, samt aktörer förknippade med väst där de västallierade andrafieras som ?De onda Andra?.

Uppsatsen undersöker förändringar i SVTs utbud av barnprogram samt förändringen i bilder, tilltal och vilka som får komma till tals i nyhetsprogrammet Lilla Aktuellt. Uppsatsen undersöker vecka 37 mellan åren 2000 och 2012 med nedslag vartannat år (2000, 2002 etc.). Uppsatsen består två analyser, varav den ena är en kvantitativ analys. Den fokuserar på SVTs utbud av barnprogram. Fokus ligger på programtyp, genre, utseende och ursprungsland.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att ge en ökad förståelse om hur man kan kommunicera genom profilkläder på ett effektivt sätt. Metod: I vår uppsats har vi ett hermeneutiskt förhållningssätt och ett deduktivt tillvägagångssätt. Vilket har lett till en kvalitativ studie med ett antal djupintervjuer. Teoretiska perspektiv: Vi har skapat en teoretisk referensram utifrån teorier inom områdena kommunikation, kläder och profilering. Empiri: Vi har ställt frågor kring påverkan och kommunikation till ett antal respondenter.

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

We live in a world where the resources are not equally divided and that is why charity work is needed. The United Nations Children?s Fund, UNICEF, is a global organization that works for children?s human rights around the world. But perhaps even charity work, which´s often glorified in the society, need to be looked at from different directions. Research about intercultural education, globalization and charity shows that even good deeds can end up reproducing the problem that was supposed to be solved in the first place.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

Den här uppsatsen handlar om hur film marknadsförs via trailrar, exemplet är filmen Lejonkungen från 1994 och dess uppföljare samt en nyutgåva. Syftet är att undersöka vad det är som hamnar i fokus i filmernas trailrar, vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt, samt hur berättelsen förnyas. Uppsatsen tar upp forskning om high concept, trailrar och Disney för att få en teoretisk grund till analysen av vad som hamnar i huvudsakligt fokus i trailrarna och vad det fyller för funktion. Med hjälp av tidigare forskning och analys av trailrarna undersöker uppsatsen vilka strategier filmskapare använder för att locka en publik att gå och se deras filmer..

Vårt syfte med detta examensarbete är att utveckla bättre förståelse för vilken bild av svenskhet NSU förmedlar samt problematisera användandet av varumärkesteorier på kulturella och politiska fenomen som länder och nationer. Vid val av tillvägagångssätt har vi utgått ifrån en abduktiv ansats, där vår primära källa har varit en kvalitativ dokumentstudie över offentligt material publicerat av NSU samt material relaterat till detta. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån kritisk teori genom negationer. Inledningsvis förklaras teorin om Nation branding vilken ger en förståelse för hur varumärkesteorier kan appliceras på nationer. Därefter förklarar vi de två varumärkesidentitetsteorierna Identitetsprisma och Identitetsstruktur, vilka senare i arbetet integreras med varandra.

Detta examensarbetes syfte är att analysera språksynerna som framkommer dels i kursplanen för svenskämnet i Lgr11 och dels i några aktiva lärares skriftliga respons på autentiska elevtexter. Detta för att kunna göra en jämförelse dem emellan och således kunna föra en diskussion om i vilken utsträckning dessa kongruerar samt hur dessa förhåller sig till teorier kring språkutveckling. Därtill diskuteras den politiska kontextens påverkan i lärares arbete. För att kunna analysera dessa olika typer av texter har två olika analysteorier använts. Metoden som används är en textanalytisk studie där ena delen utgörs av en brukstextanalys och den andra av en kritisk närläsning.

Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka och ja?mfo?ra hur kvinnor framsta?lls som hja?ltar i tva? samtida actionfilmer.Metod: I denna studie har vi pa? ett komparativ sa?tt analyserat tva? samtida actionfilmer. Vi har anva?nt oss av av kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Fairclough?s modell och a?ven Van Dijks analys pa? mikro­ och makroniva?. Dessa metoder a?r tilla?mpbara pa? studien da? de bero?r a?mnen som analys av text i relation till sociala och kulturella aspekter, samt hur representationer kan forma strukturer och praktiker av en social natur. Semiotik har a?ven anva?nts som ett verktyg i analysen av symboler och tecken i materialet.