Syftet med studien är att analysera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras; i en lärardiskurs, i diskursen i skriftliga omdömen samt historiskt i styrdokumenten Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. För att studera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras har kritisk diskursanalys använts. Datainsamling har skett med hjälp av en fokusgruppsintervju med lärare. Även skriftliga omdömen och styrdokument har studerats. I en fokusgruppsintervju får en grupp diskutera ett på förhand givet ämne; i denna studie har ämnet varit omdömen och bedömning.

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Uppsatsens syfte är att kritiskt granska och analysera debatten om införande av sprutbyte i Göteborg med kritisk diskursanalys. Genom att använda kritisk diskursanalys var ambitionen att granska hur olika aktörer i media debatten talar om sprututbytesprogram och hur dessa konstruktioner kan öka förståelsen av fenomenet sprututbytesprogram.Uppsatsens delfrågor var: Vilka aktörer deltar i debatten, hur framställs sprututbytesverksamheten och dess användare? Vilka argument används? Vilka övergripande diskurser kring SBP kan vi identifiera i argumentationen? Hur förs den diskursiva kampen i debatten om sprutbyte?Det empiriska materialet utgjordes huvudsakligen av artiklar i lokal dags- och kvällspress samt intervjuer.Som teori och metod har kritisk diskursanalys använts. Utgångspunkten var Faircloughs tredimensionella modell, bestående av text, diskursiv praktik och social praktik. Analysverktyg som användes var interdiskursivitet, intertextualitet, genre, transivitet och modalitet.Studiens resultat visar dels att politiker och läkare är de huvudsakliga aktörerna i debatten.

Syfte: Det övergripande syftet med detta arbete är att granska Lgr11 och Skollagen 2010:800 med hjälp av kritisk diskurs analys, för att försöka utröna huruvida dessa nya utbildningspolitiska reformer gynnar elevernas lärande eller om det är en ideologiskt producerad text som används för att få fram ett budskap som mer passar in i den samtid vi lever i idag. Med teori och forskningsgenomgången som en bakgrund har det utkristalliserats tre aspekter som studien kommer att ha fokus på; 1) Att undersöka de eventuella motsägelser som kan föreligga i dokumenten, och på vilket sätt de i så fall eventuellt utgör en bristande trovärdighet i dessa dokument. 2) Dokumentens innehåll kopplat till tidigare forskning. D.v.s. om det går att påvisa kopplingar till den vetenskapliga forskning som har bedrivits inom skolväsendet, och då främst den nationella forskningen.

Denna C-uppsats är ett resultat av ett examensarbete som fokuserat på design som är kritisk till industrins agenda för att producera en produkt. Den är kritiskt till produktdesignerns roll som bunden till att leverera vad marknaden säger sig önska. Den är också kritisk till produktdesignerns modus operandi, att om designfältstudier utförs, finns redan beslutet att något ska produceras ? inte tvärt om. Uppsatsen korrelerar en marknad i överflöd med ökad stress på arbetsplatsen.

Det övergripande syftet för denna studie är att problematisera GIS som ett positivistiskt instrumentför samhällsplanering och geografiforskning samt praktiskt anamma en kritisk, queerteoretisk ochkvalitativ tillämpning på GIS-baserade analyser. För att detta ska vara genomförbart kräver det enkvalitativ analys av hur människor utanför det härskande narrativet faktiskt använder och uppleverstadsrum och vilka konsekvenser de normativa strukturerna har genom att analysera hurhomosexuella män i Stockholm upplever och använder stadsrum. Genom en seriefokusgruppssamtal med homosexuella män bosatta i Stockholm har studien visat hur kvalitativadata kan inkorporeras och vara underlag för kvalitativa analyser i GIS. Studien har visat hur enepistemologisk och praktiskt integration av kritisk geografi och GIS kan bidra till en mer nyanseradbild av GIS. Vidare visar studien hur ett GIS kan användas för att visualisera maktförhållanden ochkritiskt utmana det härskande narrativet.

Håller den offentliga sektorn på att förändras i en mer ekonomistisk riktning? Har new public management tagit över den offentliga verksamheten? Håller de offentliga värdena på att försvinna från dagordningen? Det är frågor som vi i vår uppsats söker svar på. Vårt studieobjekt är kvalitetsmässan, ett forum för debatt kring den offentliga sektorns verksamhet. Genom en kritisk diskursanalys undersöker vi hur debatten ser ut, vilka diskurser som finns representerade samt hur detta kan kopplas till större samhällstrender. Det vi har funnit är att mässan präglas av en effektivitetsdiskurs hämtad från new public management men att även mer traditionella offentliga värden tas upp.

Syftet med uppsatsen är att göra en kritisk diskursanalys av begreppet brottsoffer i internationella, nationella och vetenskapliga dokument. Utgångspunkten i analysen är Norman Faircloughs tredimensionella modell. Analysen leder till en redovisning av brottsofferdiskursen och dess konsekvenser för samhället. De huvudsakliga slutsatserna är att brottsofferdiskursen är en del av en större diskursordning och underordnas en diskurs i vardera typen av text, internationell, nationell och vetenskaplig typ av text. Synen på brottsoffer och brottsofferdiskursen är avgörande för hur brottsoffer bemöts och vilket stöd de får.

Syfte Att med hjalp av kritisk diskursanalys undersoka den politiska bloggenTeoriKritisk diskursanalysMetodKritisk diskursanalysResultatGenom vara analyser lyckas vi identifiera likheter och skillnader mellan EUkommissionaren Cecilia Malmstrom och komikern Magnus Betners bloggar. Ett liberalt forhallningssatt och ett gemensamt intresse i migrationsfragor ar vad de har gemensamt medan deras kommunikation i ovrigt skiljer sig pa alla plan. Analyserna visar hur politiska budskap kan kommuniceras pa olika satt..

Uppsatsen är baserad på kritisk diskursanalys och syftar till att undersöka hur maskulinitet och femininitet representeras inom media. Det empiriska materialet består av två artikelserier från Insidan i Dagens Nyheter och behandlar ämnena boendets roll samt föräldrars sexualitet. Uppsatsen granskar hur skribenters språkbruk kan uppmuntra till nytolkningar av genus samtidigt som det även kan återskapa föreställningen om det traditionella könet. Målet med uppsatsen är att påvisa språkets makt över människors beteenden och tankesätt..

Denna studie är en kritisk diskursanalys av den debatt som pågår i svensk dagspress om förslaget att införa en mer eller helt kvoterad föräldraförsäkring. Jag har främst fokuserat på hur orden ?jämställdhet? kontra ?valfrihet? konstrueras och ges mening i debatten samt vilka konsekvenser detta får. Studien bygger på ett socialkonstruktionistiskt antagande som ligger till grund för hur det skrivna språket konstrueras och skapar mening hos människor. Som metod har jag använt mig av kritisk diskursanalys där jag utgått från Faircloughts tredimensionella modell vid tolkandet av materialet.

Uppsatsen ?Det skyldiga offret och den oskyldiga förövaren? är en kritisk diskursanalys som syftar till att undersöka om våldtäktsmyter finns närvarande vid Aftonbladets rapportering kring två gruppvåldtäkter som skedde i Tumba 2003 och Tensta 2013. Tidigare forskning inom området visar att våldtäktsmyter är vanligt förekommande globalt, därför är syftet att se om dessa även finns i svensk kriminaljournalistik. Resultaten diskuteras utifrån tre teoretiska utgångspunkter, vilka är genus, kriminaljournalistik samt våldtäktsmyter. De våldtäktsmyter som uppsatsen kommer att undersöka utgår ifrån Helen Benedicts (1992) elva våldtäktsmyter som sägs vara vanligt förekommande i medier.

Studien behandlar ämnet fri programvara utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. Texter och tal av Richard M.Stallman, grundaren av Free Software Foundation (FSF), ligger i fokus för studien. FSF är en rörelse som har isyfte att göra och kämpa för fri programvara. Detta innebär uttryckligen en kritik mot programvara som är ofrieller proprietär. Studien visar på tre olika diskurser som är betydelsefulla för fri programvara; frihetsdiskursen,maktdiskursen och etikdiskursen.

Syfte: Undersöka om opinionsbildande språkanvändning som förekommer i tidningarnas ledare även tar plats i nyhetsartiklarna.Material: Åtta utvalda publikationer från www.flamman.se och www.dn.se Metod: Kritisk diskursanalysSlutsatser: Språkanvändning och åsikter som förekommer i ledare för att skapa opinion, återfinns i de nyhetsartiklar som har analyserats..

?Yrkeskvalitet Mellan Raderna? syftar till att kartlägga hur den svenska lärarkåren porträtteras i två stora dagstidningar, Sydsvenskan och DN. Analysen utförs i två steg genom en lättare innehållsanalys och en huvudanalys bestående av kritisk diskursanalys på makro- och mikrostrukturell nivå. Omgärdar gör också en komparativ ansats. De metodologiska vägvalen har sin grund i tre teorier; andra nivåns agenda-setting, sociologisk karaktärsteori och ideologikritik/kritisk diskursanalys. Jag drar slutsatsen att det finns en radikal skillnad i de båda dagstidningarnas porträttering av den svenska läraren.