Många av de skador som inträffar inom ridsport är ofta orsakat av ett trauma (Havlik, 2010) vilket för det mesta resulterar i allvarliga skador. De psykologiska reaktionerna som uppkommer hos skadade ryttare är mångfacetterade och rehabiliteringsprocessen och resultatet är ofta en följd av ryttarens kognitiva värdering av sin skada (Wiese-Bjornstal, Smith, Shaffer & Morrey, 1998). Syftet med studien var att ur ett holistiskt perspektiv (1) skapa en förståelse över vilka psykologiska reaktioner ryttare upplever efter att ha råkat ut för en allvarlig idrottsskada, (2) förstå hur deras upplevelse av rehabiliteringsprocessen påverkade deras kognitiva värdering samt (3) förstå vilka faktorer som underlättade eller försvårade vägen tillbaka till aktiv ridsport igen. En kvalitativ metod i form av narrativa intervjuer användes och analysmetoden var holistiskt-innehåll (II), holistiskt-form (III) och kritisk narrativ analys (VI). Antalet deltagare var två ryttare som har tagit sig tillbaka till ridsporten efter en allvarlig skada.

Diagnosen hjärntumör påverkar inte bara patienten utan hela familjen. Stort fokus läggs på patienten, vilket leder till att anhöriga ibland blir osynliga i vården. Genom att se anhöriga kan sjuksköterskor indirekt bidra till en bättre vård av patienter med hjärntumör, eftersom det kan leda till en ökad trygghet inom familjen. Syftet var att belysa upplevelsen av att vara anhörig till en patient som drabbats av hjärntumör. Uppsatsen är en litteraturstudie, som bygger på tio kvalitativa artiklar, vilka beskriver upplevelsen av att vara anhörig till en patient, som drabbats av hjärntumör.

The purpose of this thesis is to examine how power structures concerning gender and sexuality emerge through the use of language in the Swedish reality show Paradise Hotel. Of particular interest is the representation of heterosexual relations in the show. Because of its interest in the relationship between power, gender and sexuality, the thesis is based on theories from gender and discourse studies. The specific theories referred to are Michel Foucault?s understanding of power, stereotypes according to Stuart Hall, Yvonne Hirdman?s gender system and contract theory, Judith Butler?s heterosexual matrix and R.W.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur gymnasieskolors webbtexter kan förstås i förhållande till diskurs. För att undersöka detta utgår jag från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Jag undersöker fyra webbtexter som beskriver fyra olika gymnasieskolor ? två privata och två kommunala skolor.Uppsatsens ansats är språkvetenskaplig. Stor vikt läggs därför vid den systemisk-funktionella grammatiken.

Hiphopen har i alla dess tider varit en mansdominerad musikgenre och bransch men detta har under de senaste åren kommit att förändras, inte minst inom den svenska kontexten. Svensk hiphop karakteriseras idag av en utpräglad feminism, då till exempel det kvinnliga kollektivet Femtastic har växt fram. Att kvinnor idag har en minst lika stor roll som män inom den svenska hiphopen och att denna har en stark relation till feminism, visar på att den sexism vänd emot kvinnor som har präglat många raptexter skrivna av män här har kommit att förlora sin popularitet. Vi har genom att använda Edleys kritiska diskurspsykologi undersökt hur svenska kvinnliga rappare uttrycker sig och positionerar sig själva och andra i sina låttexter utifrån aspekterna kön och sexualitet, aspekter som manliga rappare ofta har använt vid beskrivning av kvinnor. Vi har med hjälp av tolkningsrepertoarer, subjektspositioner, ideologiska dilemman och Judith Butlers begrepp subversivitet kunnat urskilja olika mönster i konstruktioner av kön och sexualitet och funnit att artisterna i fråga många gånger agerar på ett sätt som bryter eller frångår köns- och sexualitetsbundna normer.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera innehållet i Belinda Olssons tv-serie Fittstim ? min kamp som sändes i SVT under början av år 2014. Uppsatsen har undersökt vilka relationer och identiteter programmet innehåller för att komma fram till vilken bild av feminismen det är som representeras.Uppsatsen består av en övergripande forskningsfråga: hur representeras feminismen i programmet? Samt underfrågorna: hur ser identiteter, relationer och representationer ut i programmet? Hur går serien tillväga för att svara på programmets huvudfråga ?är feminismen på rätt väg? För att besvara frågeställningarna har en del ur lingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys används.Den teoretiska ramen uppsatsen bygger på består av teorier kring programgenrer, representation, definition av begreppet feminism, ett postfeministiskt medieinnehåll samt teorier gällande makt och ideologi hämtade från bland annat Fairclough.Tidigare forskning berör medias konstruktion av feminism och representationen av kvinnor i media.Uppsatsens slutsats och diskussion kommer fram till att den feminism som representeras är den som förekommit i mediebruset ? någonting som kan kopplas till Belinda Olsson själv som kallar sig ?media-feminist?. Även det postfeministiska perspektivet är centralt i uppsatsens slutdiskussion eftersom Belinda Olsson som feminist ifrågasätter feminismen i ett program som i sin tur anser sig kartlägga feminismen. Framgår det vad som är subjektiva åsikter och vad som är allmängiltig fakta? Detta är frågor som funnits med under uppsatsens gång.

Bakgrund: Fundamenten i vården grundar sig i ett värdefullt bemötande där patientens grundläggande behov tillgodoses. Ett fungerande team i vårdarbetet är en viktig del i att skapa en personcentrerad och patientsäker hälso- och sjukvård. Dessa faktorer är viktiga delar i ett gott omhändertagande av patienter på en akutmottagning.Syfte: Syftet med denna studie var att utforska vilka omvårdnadsbehov som blir tillgodosedda hos kritisk sjuka eller skadade patienter samt funktionen av teamsamverkan på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.Metodbeskrivning: En kvalitativ fältstudie inspirerad av principerna för praktisk etnografi. Med hjälp utav ett observationsprotokoll utfördes 50 observationer som sedan analyserades med deskriptiv statistik samt en innehållsanalys.Resultat: Resultaten från denna studie visar att personalen var skickliga på att kommunicera och skapa en relation med patienterna. Däremot var de inte lika bra på att göra patienterna delaktiga i vården.

Detta arbete handlar om hur man som lärare kan agera i en situation där en elev har förlorat en förälder eller då läraren har förlorat en kollega. Undersökningen bygger på en litteraturstudie och intervjuer med fyra lärare som har varit med om dödsfall i skolan. Lärarna i intervjuerna har berättat om sina egna erfarenheter, hur de har känt, tänkt och gått tillväga. Genom att ta reda på hur elever i olika åldrar reagerar på döden får man en viss beredskap för hur man som lärare kan bemöta dem. Litteraturgenomgången och intervjuerna ger bra exempel på hur man kan eller bör agera i en sorgesituation.

De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.

Syftet med studien är att ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv analysera hur fenomenet mobbning, även kallat kränkningar, mellan lärare och elever konstrueras diskursivt på tre arenor. Dessa arenor är forskning om mobbning, läroplaner och skollagen samt fokusgruppssamtal mellan lärarvikarier. Studien utgår ifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där man menar att språket konstruerar vår bild av världen och inte endast ?avbildar den som den är?. Så fort vi använder språket tolkar vi även vår omvärld.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 pOmvårdnad ? eget arbete.

Title:A study of ?Situational followership?.Level:Final assignment for Bachelor Degree in Business AdministrationAuthor:Lykke SilfwerbrandSupervisor:Jonas KågströmDate:2011 ? JanuaryAim:This study looks at the new concept: ?situational followership?. It discusses howfollowership and leadership are connected and takes the approach of the follower. The studymainly looks into the following questions:·How can situational followership can be described?·What is the most important parameter for a follower?·Does the choice of leader differ according to the situation?·How is situational leadership and situational followership connected?Method:This is a qualitative study with ten respondents.

An auditors? job is to review the company's figures and, as an independent part, give an accurate picture of its financial situation. Auditors have to relate to ISA where ISA 570 can be found and which deals with the going concern. The standard addresses a couple of factors that may be indications that a company can have problems with their continued operation. The problem is that ISA does not evaluate the events, which is more significant than others in the assessment, but it is up to the auditor to consider.The purpose of this paper is to describe the factors, which the auditor believes is more important than others in assessing the going concern and explain why it is so.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendes upplevelser vid plötslig död. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats har sju kvalitativa artiklar analyserats, analysen resulterade i fem kategorier: Att kämpa för att få svar och känna misstro för professionen, att känna skuld för det inträffade, att söka mening, vara förvirrad, oförberedd och ensam i sorgen, att få stöd och kunna stötta andra och att acceptera och värdera livet annorlunda. Resultatet visade på att anhöriga upplevde informationsbristen från vårdpersonal som mycket frustrerande och de litade inte på att omhändertagandet av den döde var rätt. De kände sig också ensamma i sorgen och att människor de kände undvek dem för att inte behöva möta de sörjande. Allteftersom att tiden gick började livet ta form igen, deltagarna hade accepterat sin situation och fått en ny syn på livet.

Bakgrund: Den prehospitala akutsjukvården är för många patienter det första mötet i vårdkedjan. I akuta skeden ligger fokus ofta på den medicinska behandlingen vilket kan medföra att patienterna känner sig som ett objekt för ambulanspersonalen att arbeta med. Det är därför viktigt att belysa hur patienter upplever den prehospitala vården. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av den prehospitala vården i en akut situation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie bestående av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.