Denna undersökning utgår ifrån sex olika läroböcker för svenska på gymnasieskolan. Böckerna blir undersökta utifrån retorikens grundtankar, med läroplanens mål om anpassning till situation och mottagare som en grundläggande bas. Syftet har varit att granska hur och i vilken utsträckning ämnet retorik behandlas i läroböcker för svenska på gymnasieskolan.De olika läroböckerna är riktade mot yrkesförberedande- och studieförberedandeprogram, men målen som finns i läroplanen är desamma för alla program. Eftersom läroplanen ställer krav på anpassning till situation och mottagare i tal och skrift krävs det att eleverna får lära sig metoder för att anpassa. Metoder att anpassa finns i retoriken, vilket bl.a.

Denna reflekterande text innehåller teorier och arbetsmetoder jag använt mig av för att kunna skriva en ironisk sångtext, att samarbeta med en extern musikkompositör och att göra en animerad musikvideo.Texten beskriver bakgrunden och mina mål samt förklarar begrepp och teorier som använts under arbetet. Teoridelen behandlar retorik (Hägg, 1998) (Hägg, 2002) och ironi (Booth, 1974) (Gustafsson, 2001), kontra- och synkroniseringspunkter (Chion, 1994) (Cook, 1981) och slutligen olika symbolers och ideograms betydelser (Liungman, 1974).Vidare presenteras problem som uppstått under arbetets gång och hur jag har valt att lösa dessa. Det ges även kortare beskrivningar av hur arbetsprocessen sett ut för att skriva en ironisk sångtext, att få en musikkompositör att förstå min vision utan att jag har kunskaper inom musikproduktion eller dess terminologi, och hur jag gått tillväga under modellering, animering och postproduktion.Texten avslutas med en diskussion där jag reflekterar över hur arbetet fungerat under projektets gång och vilka funderingar jag har över det slutliga resultatet. Slutsatsen är att ironi skapas med hjälp av att författaren lämnar ledtrådar i texten, känslan av konflikt kan skapas med hjälp av disharmoni och krockar mellan bildriktningar och att förberedelser och kommunikation är en av nycklarna till att delge utomstående en vision..

Samhället och förskolan utvecklas ständigt ? idag går allt fler flerspråkiga barn på förskolan och det blir därför av betydelse att uppmärksamma flerspråkiga barns språklärande. Syftet med den här studien är att undersöka vad som kännetecknar de språkliga handlingarna hos de flerspråkiga barnen i samspel med andra barn och förskollärare i leken. Frågeställningarna är:- Vilka språkliga handlingar tar de flerspråkiga barnen i bruk i leken?- Vilka av dessa handlingar kan härledas till språklärande?Vår studie tar sin ansats i det sociokulturella perspektivet.

Denna uppsats fokus ligger på den praktik inom socialt arbete där kategorier produceras, upprätthålls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom välfärdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsättningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillämpats för att analysera hur respondenterna framställt sina utsagor som trovärdiga och faktamässiga.Addiction Severity Index (ASI) manualen har använts som utgångspunkt för insamlandet av empiri, men även som ett sätt att försöka fånga in professionell hjälpverksamhets generella ambition att standardisera och säkra sitt arbetssätt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjälpare som aktivt använts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom även från en och samma institution.Analysresultatet visar att de professionella hjälparna beskriver två olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nämligen sexualbrottslingen och missbrukaren.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret på vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund väljer jag att titta på kunskap och lärande. Utgångspunkt för analysen är Europarådets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, där ett underlag gavs i form av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (EU 2006a). Jag tittar på digital kompetens, som är en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar också dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Denna uppsats sätter journalistikbegreppet i fokus. Syftet har varit att ta reda på om det går att identifiera några tydliga gränser för vilken typ av medieinnehåll som kan sägas vara journalistik. Vem har rätt att producera den och hur förhåller sig olika yrkesgrupper som producerar medieinnehåll till journalistiken som begrepp? Det har i sammanhanget även varit angeläget att söka kunskaper om hur journalistiken hänger ihop med dagens föränderliga mediesamhälle och samhällets utveckling i övrigt. Uppsatsen bygger på forskning och teorier om journalistikens och journalistrollens framväxt och utveckling.

Fritidssektorn har expanderat under 1960-talet. Forskare har konstaterat att fritid är ett mångtydigt begrepp (Lindström, 2001:46).I början av 1990- talet tvingades många kommuner till nedskärningar. Nya aktörer kom in på den kulturpolitiska arenan och hopslagning av kulturnämnder med fritdsnämnder blev en av följderna (Svensson & Lundberg, 1997). Genom att granska protokoll från en kultur- och fritidsnämnds möten år 2006 i en liten kommun, var syftet att kartlägga besluten för att ge en bild av prioriteringar och avgränsningar. Textanalys som metod och Habermas kritiska teori har stått som grund för granskningen.

Syftet med denna studie är att genom ett fokus på språkanvändning beskriva och få en djupare förståelse för hur bloggande tonårsmammor framställer sin identitet på bloggen. Tonårsmammor tillhör en grupp individer som förknippas med en hel del fördomar och därmed är det av stor socialpsykologisk relevans och intresse att undersöka hur de själva ställer sig till den stereotypa bild som ges av dem. Studien vägleds av frågeställningarna: hur framställer tonårsmamman sin identitet på bloggen, vilka subjektspositioner förekommer och antas av den bloggande tonårsmamman och hur förhåller sig den bloggande tonårsmamman till andra diskursiva uttryck idag. Dessa besvaras med hjälp av kritisk diskursanalys integrerad med subjektspositionsbegreppet som metodologisk ansats. Vid analys av den diskursiva praktiken, som införlivats med det teoretiska ramverket, har vi kommit fram till att tonårsmammorna både är med och reproducerar och förändrar den dominerande diskursordningen.

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

Problem/bakgrund: Simulering som teoretiskt begrepp, och det som finns i simuleringsbegreppets kontext - simulacrum, det hyperreella, symboler och bilder - framstår som abstrakt och svårfångat, på gränsen till ett skönlitterärt argumenterande. Vad innebär egentligen en simulering? Vad är simulacra? Och, framförallt, är simuleringsbegreppet värt att lägga värde i som ett teoretiskt begrepp? Det är min avsikt att, i denna uppsats, analysera detta begrepp. Att sätta det i sin teoretiska kontext och analysera begreppets förutsättningar.Syfte: Syftet med denna uppsats är att, med hjälp av en analysmodell hämtad från den kritiska realismen, analysera simuleringsbegreppets sociologiska relevans.Tillvägagångssätt: Jag har valt att använda mig av en kritisk-realistisk kunskapssyn och undersöker simuleringsbegreppet utifrån en modell i sex steg. För att presentera simulerings begreppet använder jag mig av Jean Baudrillards teorier om simuleringsbegreppet och dess förutsättningar.

SammanfattningÄmnet för det här examensarbetet är retorik i ett pedagogiskt sammanhang. Syftet är undersöka hur undervisningen kan se ut, i tre olika klassrum, utifrån ett retoriskt perspektiv. Den metod som vi använt oss av, är observationer i form av att filma tre lärare i deras klassrum. Vi har utgått ifrån hur lektionen disponerats och därefter analyserat utifrån retoriska mål som syftar till att (1) uppnå ett intresse hos eleverna, (2) uppnå en förståelse hos eleverna, (3) skapa trovärdighet hos läraren samt (4) få en bekräftelse/reaktion på att eleverna förstått det som var avsett.För att uppnå dessa retoriska mål är det bland annat viktigt att ha tydliga syften och att återkoppla till detta i slutet av lektionen. Vi saknar det i majoriteten av lektionerna.

Syftet med studien var att identifiera och beskriva massmediala diskurser kring diagnosen ADHD samt analysera hur dessa diskurser förhåller sig till varandra. Vidare studerades hur diskursernas dialektiska samspel med den omgivande sociala praktiken kan förstås. Studien är en kritisk diskursanalys av en artikelserie i den svenska dagstidningen Sydsvenska Dagbladet bestående av åtta delar med sammanlagt tretton artiklar som belyser olika aspekter av diagnosen ADHD. Studien genomfördes på två nivåer där den första, makrodiskursiva nivån, belyser hur diagnosen ADHD och de svårigheter den står för förklaras. Två huvudsakliga diskurser identifierades, en biologisk diskurs och en miljödiskurs.

Sammanfattning Utgångspunkten i den här studien har varit lärarens muntliga kommunikation och hur den kommer till uttryck i den konkreta undervisningssituationen med fokus på skolämnet idrott och hälsa. Pedagogisk forskning om lärande och ämnesdidaktisk forskning brister ofta i att hänsyn ej tas till lärarens roll och dennes muntliga kommunikation i undervisningen. Området är relativt outforskat vilket är förvånande då lärarens främsta redskap är hennes tal. Syftet med den här studien var att ge en bättre förståelse för hur lärares muntliga kommunikation kommer till uttryck och om ämnets karaktär är av betydelse. För att ta reda på detta har jag använt mig av en kvalitativ forskningsansats med intervjuer och observationer som undersökningsmetod.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur köp av sexuella tjänster konstrueras, dels i tingsrättsdomar och dels på internetforumet Flashback. Vidare vill vi undersöka om det finns likheter och skillnader mellan dessa två språkliga arenor. För att uppnå studiens syfte utgår vi ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och knyter an till teorier gällande hegemonisk maskulinitet och diskursteori. Vidare har vi tagit del av tidigare forskning som berör köp av sexuella tjänster med olika infallsvinklar för att bearbeta vårt material. I studien har kritisk diskursanalys används för att analysera sju tingsrättsdomar och en tråd från internetforumet Flashback.Vi kan se att köp av sexuella tjänster i tingsrättsdomar konstrueras som något olagligt med en koppling till stigmatisering.

Den här studien analyserar läromedel i svenska ur ett historiskt perspektiv för att utreda hur retoriken och/eller den muntliga framställningen med fokus på tal inför åhörare har presenterats under fem decennier. I uppsatsens syfte ingår att, med utgångspunkt från hur läromedlen presenterar ämnet, dra slutsatser angående retorikens och/eller den muntliga framställningens funktion i den svenska skolan, speciellt med avseende på retorik, argumentation och demokrati. Forskningsbakgrunden ger en genomgång av retorikens definition, praktiska funktioner och koppling till skolan. Metoden som används är den komparativa textanalysen i vilken likheter och skillnader hos texter lyfts fram. Primärmaterialet utgörs av läromedel i svenska från 1960-talet till 2000-talet.Det visar sig bland annat att synen på retorik som begrepp skiljer sig mellan de äldre och de nyare läromedlen.