Bakgrund: En utgångspunkt för problembaserat lärande (PBL) är verklighetsanknutna situationer, scenarier. På Hälsouniversitet i Linköping har man sedan ett par års infört interaktiva scenarier. Interaktiva scenarier, med både texter, bilder och videosekvenser tillför nya dimensioner i basgruppen, som ökad realism, interaktivitet och aktivering av fler sinnen. I de interaktiva scenarierna har material i form av bilder kommit att användas i mycket högre utsträckning än tidigare. Med tanke på att bilder kan vara svåra och tidskrävande att läsa är det viktigt att få ökad kunskap om hur bilderna används.

Denna studie utgör en motbild till den homogenabild av muslimska kvinnors politiska engagemang som görs i både politiska och akademiska kretsar. Man talar ofta om ?den muslimska kvinnans?motgångar och problem, i förhållande till större strukturella fenomen så som islamofobi och rasism, men tar inte hänsyn till den mångfald som präglar gruppen muslimska kvinnor. Istället för att ge utrymme för muslimska kvinnor att tala om interna och externa problem, utgörsig politiska och mediala aktörer till deras representanter, någonting som denna studie argumenterar för, reproducerar en slags normativ vithet. Denna normativa vithet skapar en luckai den svenska debattenoch en blindhet inför muslimska kvinnors egna engagemangochleder ytterligare till ett exkluderande och ensidigt samtal om kvinnors rättigheter.

Syftet med uppsatsen är att göra en undersökning av diskurser om delaktighet i förskolan. Metoden för datainsamlingen är kritisk diskursanalys utifrån Norman Fairclough (1992). Det är en diskursanalys av texter och inte en undersökning av diskurser hämtade från verkligheten i någon förskola. Diskursanalysen görs på fem akademiska avhandlingar, som studeras i förhållande till barns delaktighet. Urvalet av avhandlingarna baseras på att de är relevanta för ämnet delaktighet.

  Schizofreni är en psykotisk störning som drabbar knappt en procent av den vuxna befolkningen. En börda för hela familjen uppstår när en familjemedlem insjuknar i schizofreni. Syftet var att belysa närståendes upplevelser och hantering av att leva med en schizofren person, samt vilket eventuellt stöd de var i behov av. Metoden var en systematisk litteraturstudie som utfördes genom systematisk sökning, kritisk granskning och sammanställning. Resultatet identifierade fyra kategorier och sju subkategorier: Upplevelser med subkategorin känslor, familjebelastning med subkategorin börda, coping med subkategorierna negativ coping och positiv coping, samt stödbehov med subkategorierna utbildning, socialt stöd och professionellt stöd.

The purpose of this study is to present a critical analysis of how certain themes of the Norse pagan religion are portrayed in ten selected textbooks used for Religious Science education in grades one through nine. The themes included in the analysis are; the description of the transition from the Norse Pagan religion to Christianity; Adam of Bremen?s portrayal of human sacrifice, and lastly Ibn Fadhlan?s characterization of widow burning. By using a critical knowledge text analysis, and applying a theoretical starting point that pedagogical material analyses and interprets events from a specific perspective; in this case from a Christian perspective, I have from the study concluded that the chapters covering the Norse pagan religion in these textbooks have a distinguished Christian bias seen as the norm. The themes analysed in this study all describe different phenomena in a similar way and make use of the same sources, even though these are often questioned.

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt.

AbstractAim: The aim of this essay has been to study how the Swedish church has created the image of their religious activity through media. This has been by studying the three commercial campaigns launched by the Swedish church during the years 2000, 2001 and 2003. Questions asked are: How has the Swedish church chosen to profile it self? Which discourses can be recognized in the campaigns? Which messages has been communicated through the campaigns? How has these discourses created the image of the Swedish church?Method: The methodological framework is critical discourse analysis inspired by Norman Faircloughs? three-dimensional model. Thirteen images all part of the campaigns are analysed using a semiotic method.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den diskurs som följde i svensk media efter migrationsverkets beslut att ge syriska flyktingar permanent uppehållstillstånd.Metoden som vi har utgått ifrån är kritisk diskursanalys och innehållsanalys. Som data har vi valt ut tolv artiklar och två TV-program.Resultatet visar att media äger den makt som gör att de får avgöra hur ett sådant beslut ska presenteras och diskuteras. Resultatet visar även att media använder idag en annorlunda diskurs jämfört med 1980 och 1990 talet.Media kan med sin makt avgöra vem som ska/inte ska uttrycka sig. En ?Vi? och ?De? skapas av media som skiljer mellan den etablerade och den oetablerade i samhället.

The Authorities attitudes towards Gypsies have been characterized by prejudice for a long time. This has lead to the relief actions of the Authorities being formed by discriminating acts. In purpose of eliminating the discrimination of the Gypsies, the Delegation for Gypsy matters formulated a strategy for solving this problem in the report ?Gypsy rights ? a strategy for Gypsies in Sweden?. Despite the goodwill of the Authorities this report has been criticized by Gypsies in Sweden. In the investigation of the derivation of this criticism the aim of this essay is to look at how the Authorities attitude towards Gypsies is shown in this report and how it affects the creation of their ethos.

Syftet med denna uppsats är att studera vilka högtider som uppmärksammas i förskolemiljöer, varför just dessa lyfts fram samt att diskutera detta i förhållande till förskolans läroplan och Konventionen om barnets rättigheter. Uppsatsens empiri består av tjugo intervjuer med pedagoger verksamma i Stockholm med omnejd, vilka förmedlar att det är de så kallade ?svenska högtiderna? som uppmärksammas och även firas. Andra religioners och kulturers högtider kommuniceras mest enskilt, med de barn som tillhör dessa. Den läroplan som förskolan sedan 1998 lyder under, talar om att överföra ett kulturarv till barnen.

Bakgrund: Information har kommit att bli en alltmer kritisk ingrediens i dagens samhälle. Detta har drivit utvecklingen av informationsteknologi (IT) och informationssystem (IS), vilket har gjort det möjligt för organisationer att bearbeta stora mängder information. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva implementationsprocessen av ett informationssystem utifrån ett organisatoriskt perspektiv snarare än utifrån ett tekniskt sådant. Vi ämnar analysera processen och de eventuella problem som denna medför genom att använda två olika perspektiv; nämligen det hårda och det mjuka perspektivet.Avgränsningar: Uppsatsen behandlar inte uppköp som sådant. Vi inriktar oss på implementationsprocessen av ISP i Nordic Lubricants AB.

Bakgrund: Information har kommit att bli en alltmer kritisk ingrediens i dagens samhälle. Detta har drivit utvecklingen av informationsteknologi (IT) och informationssystem (IS), vilket har gjort det möjligt för organisationer att bearbeta stora mängder information. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva implementationsprocessen av ett informationssystem utifrån ett organisatoriskt perspektiv snarare än utifrån ett tekniskt sådant. Vi ämnar analysera processen och de eventuella problem som denna medför genom att använda två olika perspektiv; nämligen det hårda och det mjuka perspektivet. Avgränsningar: Uppsatsen behandlar inte uppköp som sådant.

Cancer är en sjukdom som drabbar människor i alla åldrar. Den är fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn och ungdomar. Smärtan hos barn har underskattats på grund av bristfällig kunskap och därför inte alltid behandlats på ett adekvat sätt. Syftet med studien är att sammanställa och belysa forskning som beskriver huruvida rädsla kan påverka barns upplevelse av smärta vid cancerbehandling samt beskriva vilka åtgärder som kan vidtas för att minska rädslan och därmed smärtupplevelsen. Metoden som används är en litteraturöversikt som grundar sig på forskning som finns inom området.

The aim of this study is to analyze the discussion on the publication of twelve caricatures of the prophet Muhammad, in two Swedish newspapers ? Dagens Nyheter and Sydsvenska Dagbladet. The caricatures were originally published in the Danish newspaper Jyllands-Posten, in September 2005. Even though the violent protests and attacks against Danish interests gained major media attention in Sweden few ? if any ? major Swedish newspapers published the caricatures.Using Fairclough?s Critical Discourse Analysis (CDA), a theory and a method that critically examines the relationship between text, the discourse practice in which text is produced and consumed, and the wider social practice, this study examines why Swedish newspapers chose not to publish any caricatures.The study concludes that the relationship between orders of discourse continuously affect, and is also affected by, Swedish media content.

Finns det bättre eller sämre musik? Om det är så, vem bestämmer det? I detta projekt kommer jag att undersöka om musikkritiker som skriver musikrecensioner kan sägas ingå ett sammanhang där det förekommer ett maktspel. Är det så att de som skriver om musik kan sägas ingå i ett ?spel? som alla inom detta specifika område kan sägas ingå i? Detta spel skulle i så fall utgöras om en strid om maktpositioner inom musikkritikens område. Dessa maktpositioner kan uppnås genom att inneha rätt kunskaper, kunskaper som av andra musikkritiker uppfattas som värdefulla för att kunna få anseende inom detta område.