Detta examensarbete syftar till att presentera tekniker och tips på material för framställning av planritningar. Kopplat till teknikerna finns undersökningar som behandlar hur allmänheten uppfattar, föredrar och förstår dessa ritningar. Som ett komplement till undersökningen har även ett antal yrkesverksamma trädgårdsdesigner intervjuats om hur de skapar ritningar i kontakt med kunder.Tydliga resultat om vilken teknik som skattas högst redovisas. I en kritisk analys framförs flera tankar om hur undersökningens resultat kanske påverkats av orättvisa förutsättningar för hur de olika teknikerna presenterades..

?Denna uppsats undersöker TV-serien Star Treks värderingar ur ett politiskt ideologiskt perspektiv. Star Trek är en amerikansk science fiction-serie som skapades av Gene Roddenberry i mitten av 1960-talet. Frågeställningarna behandlar om det finns politiskt relaterade värderingar framställda i Star Trek, vilken politisk ideologi som mest liknar värderingarna i serien, och om det går att tolka det som om Star Trek har en ideologisk värdegrund. Med hjälp av dagordningsteori, kritisk medieteori och teorier om budskap diskuteras TV-bolagens makt över seriens innehåll.

Sammanfattning/abstract Syfte: Syftet med detta arbete är att få större förståelse kring hur mobbning utspelar sig i dagens skolmiljö, samt att göra människor uppmärksamma på vad mobbning via sociala medier innebär och vilka åtgärder som möjligen finns tillgängliga. Teori: I arbetet har Olweus (1999) teori om mobbning tillämpats och Dunkels (2007) teori om mobbning som förekommer via sociala medier. Metod: Metoden som använts har varit anonyma enkätundersökningar med elever i årskurs fem och sex på tre olika skolor, samt en enkätundersökning med organisationerna Friends och BRIS. Resultat/Slutsats: Resultatet som kommit fram i detta arbete visar bland annat att om man kränker någon via internet så kan man vara anonym, samt att det är lättare att kränka någon via sociala medier då man inte behöver se hur den man behandlar illa reagerar. Utifrån elevenkäterna kunde man tyda att eleverna vill ha bättre vuxennärvaro på internet, och menade bland annat att det ska finnas någon som har uppsikt om i fall mobbning förekommer..

I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur historieläroböcker på gymnasiet skildrar Västerlandet jämfört med övriga världen. Läroböckerna är en viktig kunskapsförmedlare i skolan, särskilt i ämnet historia. En kritisk lingvistisk metod har använts för att studera relationen mellan Västerlandet och den övriga världen i historieläroböcker och upptäcka perspektiv och ideologiska budskap som inte är uppenbara från början. Resultatet visar att de icke västerländska samhällena får väldigt liten plats i historieböckerna vilket gör att många centrala världshistoriska skeenden inte berättas och boken blir då delvis eurocentrisk genom att de centrala världshistoriska ögonblicken för det mesta tillskrivs Västerlandet. Eurocentrisismen upprätthåller Västerlandets hegemoni genom att förfalska en historia som påpekar västs skiljaktigheter mot Österlandet.

Syftet med denna undersökning var att fördjupa förståelsen av invandrarkvinnors livssituation, vilket gjordes med hjälp av frågan hur upplever invandrarkvinnor kvinnorollen? Vi valde att arbeta utifrån Grundad teori och genomförde åtta intervjuer och närmade oss studiefältet så förutsättningslöst som möjligt för att fånga kvinnornas upplevelser i sin helhet. Tre urval genomfördes och ledde oss successivt till det som är kärnan i kvinnornas livssituation ?Strävan efter idealet?. Genom analysen framkom ytterligare kategorier som är sammankopplade med huvudtemat.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka handlingsmöjligheter och motiv som knyts till individen i Världsnaturfonden WWF:s hemsidematerial om klimatförändringarna, samt utvärdera hinder för dessa handlingsmöjligheters förverkligande. Den huvudsakliga undersökningsmetoden består av Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys i kombination med begreppen interpellation och subjektpositionering, hämtade från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Övriga teoretiska utgångspunkter utgörs av nedslag i i Ulrich Becks teori om "reflexiv modernisering", samt perspektivet "governmentality". Undersökningen visar att materialet huvudsakligen konstruerar positionerna privatperson, företagare och politiker. Privatpersonens handlingsmöjligheter består i att inkorporera en klimatrationalitet i sin vardag samt förmå politiker och företagare att agera.

Studien avser att spegla två lärares dagliga verksamhet på två kommunala grundskolor. Den ena läraren har varit yrkesverksam i över trettio år, den andra i ett år. Syftet är att titta närmare på lärarnas arbete med utgångspunkt i samspel, språkliga val samt kopplingen mellan teori och praktik. Utifrån syftet har frågeställningar skapats. Två kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju, används för att söka svar på studiens frågeställningar. Resultatet av vår studie visar på tydliga skillnader i lärarnas sätt att undervisa.

Allt fler kommuner införskaffar idag lärplattformar att användas i skolor, men ofta saknas kunskap kring hur elevens lärande påverkas. Denna studie undersöker detta utifrån tre olika aspekter; kontext, ansvar och självreglerat lärande. En sociokulturell teori och en teori för självreglerat lärande används för tolkning och analys. Undersökningsmetoden är en enkätsstudie med både lärare och elever som informanter. Studiens resultat styrker i hög grad tidigare forskning på området och visar att elevers och lärares uppfattning är att lärplattformen har möjligheter att underlätta lärandet för elever och att detta i sin tur kommer att innebära ett större ansvarstagande i de egna studierna..

Feministisk genusforskning och genusforskning inom socialt arbete visar att både människor i stort och klienter konstrueras olika beroende på kön, sexualitet, klass och etnicitet. Den myndighetsutövande maktdimensionen gör målgruppen socialsekreterare särskilt intressanta att studera.Syftet med uppsatsen var att undersöka konstruktion av klienter med hemlöshets- och/eller missbruksproblematik. Frågeställningarna var: hur konstrueras klienterna i relation till kön, sexualitet, klass och etnicitet? Vilka diskurser kan urskiljas rörande konstruktion av denna grupp klienter? Vilka implikationer/konsekvenser har detta för maktaspekten i arbetet/mötet mellan klient och socialsekreterare?Studien baserades på tre fokusgruppintervjuer med socialsekreterare från två olika stadsdelar och 20 sociala utredningar. Använda begrepp från feministisk teoribildning hämtades från genusteori, queerteori, klassteori och postkolonial teori.

Syftet med studien var att undersöka vilka handlingar som leder till att sjuksköterskor blir avdelningschefer och vilka konsekvenser det kan få för sjuksköterskor att vara chefer, vilka faktorer de uppfattar har påverkat valet och hur de upplever och ser på sin egen roll. Metoden som användes är grundad teori och studien baseras på djupintervjuer med sex avdelningschefer som i sin grundprofession är sjuksköterskor. Resultatet utmynnade i en processmodell bestående av fyra faser där kategorin vändpunkt identifierades som kärnkategorin. Resultatet analyserades sedan utifrån det teoretiska perspektivet i symbolisk interaktionism..

Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka stereotyper av terroristen som finns i det svenska samhället och hur dessa påverkar relationerna mellan människor. Utgångspunkten är att flera undersökningar pekar på att den mediala bilden av terroristen är kopplad till muslimer. Uppsatsens teoretiska referensram är kritisk diskursanalys och Ruth Wodaks diskurshistoriska ansats. Denna teori kopplar samman diskursiva praktiker med den historiska, mediala, politiska och sociala kontexten de är förankrade i. Analysen sker på tre nivåer.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1 respektive 3 beskriver och motiverar sitt arbete med språkutveckling och läsförståelse tillsammans med högläsning. Studien utgår från följande frågeställningar:Hur beskriver och motiverar lärare sitt arbete med högläsning?Vilka arbetssätt används för att förstärka högläsningens effekt på elevernas språkutveckling?Hur arbetar lärare så att elevernas läsförståelse gynnas tillsammans med högläsningen?Skiljer sig det aktiva arbetet med högläsning åt mellan årskurs 1 och årskurs 3 i just de här skolorna? I så fall hur?Studien gjordes med hjälp av en enkät som har besvarats av 50 lärare och intervjuer med fem lärare som arbetar i årskurs 1 och årskurs 3. Studien utgår fyra teorianknytningar och dessa är Lev Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs teori "Zone of proximal development", Aidan Chambers teori om boksamtal och Barbro Westlunds teori om lässtrategier. Resultatet av studien visar att lärarna beskriver högläsning som ett positiv arbetssätt som utvecklar elevernas språkkunskaper och läsförståelse.

Vi exponeras dagligen fo?r rapporter om bo?rsutvecklingen och andra ekonomi- och marknadsrelaterade nyheter fra?n va?rldens alla ho?rn. Individens va?rldsbild kan i dag pa?sta?s vara genomsyrad av fo?resta?llningen att va?rldens ekonomi och politik a?r global snarare a?n nationell. Syftet med detta arbete a?r att med diskursanalys som ansats visa pa? hur svensk media spra?kligt och diskursivt gestaltar globaliseringens ekonomi samt vidare diskutera hur dessa konstruktioner kan ta?nkas bidra till va?r fo?rsta?else fo?r och hur vi ta?nker kring fenomenet i fra?ga.