Uppsatsens syfte är att argumentera för ett verklighetsbaserat lärande inom geografiämnet för årskurs 5. Som ett pedagogiskt verktyg för detta ändamål prövar och diskuterar jag sökmotorn Google Earth (GE) och visar genom 4 exempel hur man kan använda detta verktyg. Jag prövar också GE:s lämplighet i förhållande till de tre ämnesfälten kartografi, fördelning och hållbar utveckling genom att formulera tre lektionsförslag. Jag gör också en kritisk granskning av aktuell forskning kring läromedel och ställer detta mot texter hämtade från kursplanen i Geografi. I min analys når jag fram till att fördelarna med att använda sig av GE i förhållande till traditionella läromedel är främst att eleverna på ett naturligt sätt kommer i kontakt med autentiska och aktuella problemfält som rör vår jord.

I uppsatsen analyseras hur kvinnorna framställs i de tre liknelserna i Lukasevangeliet med kvinnliga huvudkaraktärer: Lukas 13:20-21; 15:8-10; 18:1-8. Genom att analysera liknelsernas presentation av kvinnor är målet att nå fram till ett ställningstagande kring hur kvinnorna framställs i dessa. Förhoppningen är också att uppsatsen ska leda fram till insikter som kan bidra till den större diskussionen kring Lukasevangeliets övergripande kvinnobild. Analysen sker med en narrativ-kritisk metod. Med olika narrativ-kritiska verktyg analyseras textens berättarteknik, för att se vad som lyfts fram och tonas ned, samt hur detta påverkar framställningen av kvinnorna. I analysen används också ett feministiskt perspektiv.

Kommunala förskolan förutsättningarna har förändrats i och med införandet av nya styrformer som brukar sammanfattas under namnet New Public Management. Kraven på de anställda har ökat liksom stress och arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Arbetspsykologiska stressmodeller förklarar stress utifrån olika antaganden om obalanser mellan t.ex. krav och resurser eller krav och kontroll. Den här studien syftade till att undersöka konkreta upplevelser av arbetsstress hos förskollärare i den kommunala förskolan.

I vår undersökning valde vi ut elva krönikor och ledare för att göra en kritisk diskursanalys av tidningsdebatten kring Bo Hanssons ?svarting?-uttalanden hösten 2012. Den huvudsakliga frågeställningen var om de journalistiska texterna byggde på antaganden om samhällsidentiteter. Vi genomförde analysen med utgångspunkt från Norman Faircloughs metod för att studera samband mellan språkliga meningsskapanden i texterna och en bredare samhällskontext som motsvarades av sociologen Masoud Kamalis teori om att samhällets utformning och praktiker är diskriminerande.Genom en kvalitativ textanalys som fokuserade på logisk argumentation, ordval och meningsuppbyggnad kom vi fram till att skribenterna som argumenterade för antirasistiska budskap reproducerade diskriminerande språkstrukturer på tre sätt. För det första konstruerade debattörerna ett motsatsförhållande mellan ?rasister? och ?ickerasister? genom att Bo Hansson i debatten gestaltades som en gammal och dum man.

AbstraktTitel: ?Jag tänkte bara: ?Inte här, inte här, inte här?? - En kvalitativ studie om upplevelsen av självmordsbombningen i Stockholm 2010Författare: Irene Danielsson och Sandra WågerKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CTermin: Våren 2011Handledare: Ulrika OlaussonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur publiken minns, känner och påverkas av självmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar.Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuerTeorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ?vi och dom?.Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av händelsen låter sig inte summeras på något enkelt sätt, men fem av de mest förekommande känslouttrycken var: ?Oro/rädsla?, ?Medkänsla/sympati?, ?Distansering/likgiltighet?, ?Ilska? och ?Lättnad?. Resultatet visar att det skapas ett ?vi och dom? genom att respondenterna sätter in sig själva i sammanhanget ?nationen Sverige? där det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. På samma sätt tar de avstånd från ett utländskt ?dem? och de inbillade egenskaper som kommer med dem.

Följande studie är en personalvetenskaplig uppsats som behandlar projektdiskurser med fokuspå PMI och den skandinaviska forskningen. Syftet är att genom diskursanalys undersöka hurden vedertagna PMI-baserade uppfattningen av projektarbetsformen konstrueras och uttrycksi text.Uppsatsens teori bygger på diskursteori, som är en diskursanalytisk inriktning som användsför att studera språk och text. Analysen utgår från ord (tecken) och hur dessa positionerar sig iförhållande till andra tecken. Vårt analytiska fokus ligger på hur en diskurs konstrueras, påvad som stängs ute och hur detta sker genom språket. I studien presenteras kritisk forskningsom ger en mer nyanserad bild av projekt än den som generellt sprids genom populärprojektledningslitteratur, för att belysa en alternativ projektdiskurs.Detta är en kvalitativ studie med diskursanalys som metod.

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt.

Situationer där polisen skjuter kan uppstå till följd av att gärningsmän uppvisar provokativa suicidbeteenden. Detta fenomen är känt som suicide by cop (SbC) och har visat sig utgöra en betydande andel av undersökta skjuthändelser i Nordamerika. Studien syftar till att ge en deskriptiv bild av SbC i Sverige utifrån förekomst och karakteristika gällande situationer och gärningsmän, samt att beskriva hur dessa händelser kan upplevas och hanteras av poliser. Skjuthändelser som inträffat under tidsperioden 2005-2009 granskades och intervjuer genomfördes med tio poliser som upplevt SbC-händelser. Resultatet visade att SbC svarade för 26 % av skjuthändelserna.

Titel: Dokumentation ur ett genusperspektiv - en diskursanalys av portfolios i en förskola. Författare: Eva Holmlund och Lisa Stenström Arbetet är en kritisk diskursanalys om portfoliodokumentation i en förskola ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka genusrelaterade mönster i dokumentationen, såväl likheter som olikheter studeras. Vår textanalys bygger på 12 barns portfoliotexter från en Reggio Emilia-inspirerad förskola. En av Reggio Emilia-filosofins grundstenar är dokumentation. De frågeställningar vi utgått från är: Skiljer sig språket åt i den skriftliga dokumentationen för pojkar respektive flickor och i så fall hur? Vad dokumenteras hos pojkar respektive flickor? Går det att utläsa skillnader och likheter i vilka processer/lärosituationer som dokumenteras för pojkar respektive flickor? Till grund för vår analys ligger Faircloughs tredimensionella modell (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).

I uppsatsen undersöks hur genetiska grödor uppfattas i sammanhanget av dem som en lösning på hungerfrågan. Analysens material består av artiklar publicerade i svensk dagspress från januari 2008 till och med november 2011. De artiklar som ingått i studien har alla berört hungerfrågan och hur gentekniken kan påverka denna. I uppsatsen har analysmetoden kritisk diskursanalys använts, denna har kompletterats med biopolitiskt teori. Frågeställningar i uppsatsen var;Vilka diskurser finns i tal om GMO som lösning på hungerfrågan? Hur konstrueras dessa diskurser? Hur kan dessa diskursers effekter på samhället förstås ur ett biopolitiskt perspektiv?Analysen visar att det råder en motståndsdiskurs mot GMO som lösning på hungerfrågan och en förespråkande diskurs.

SammanfattningSverigedemokraterna (SD) är ett parti som har befunnit sig i hetluften under det gångnavalåret. Vi har valt, att genom en kritisk diskursanalys analysera och presentera hur media iform av dags- och kvällspress konstruerar talet om Sverigedemokraterna. Det teoretiskaramverk vi genomfört studien inom rör socialkonstruktionismen, där vi utgått från att allt i våromgivning är socialt konstruerat. Tidigare forskning har visats oss hur olika medier anpassarsina texter efter sociala och ekonomiska intressen och att all information vi tar del av ärkonstruerad. Forskning kring rasism och fascism i Sveriges historia samt forskning kring detdiskursanalytiska perspektivet har hjälpt oss att uppnå vårt syfte.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur tjänstekvalité inom B2B kan utvärderas samt att analysera om ViewsCapture, en frågeteknik med öppna frågor där respondenten själv kategoriserar sina egna kommentarer, kan tillföra något till befintliga metoder. Vidare avses att koppla samman utvärderingsmetoder med de olika syften företag har för att mäta kvalité. Uppsatsen byggs upp av en omfattande litteraturstudie om vad tjänster och tjänstekvalité är, samt varför det är viktigt att utvärdera tjänstekvalité inom B2B. De utvärderingsmetoder som beskrivs i uppsatsen är dels attributbaserade och dels händelsebaserade metoder. Empiridelen består av material från Unified Dialogs AB som har utvecklat frågetekniken ViewsCapture som sedan analyseras tillsammans med befintliga metoder. Undersökningen visar att tjänstekvalité handlar om att infria de förväntningar kunden har på en tjänst. Om kunderna skiljer sig signifikant ifrån varandra faller det sig naturligt att mer kvalitativa och mindre standardiserade metoder bör passa bättre.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur tjänstekvalité inom B2B kan utvärderas samt att analysera om ViewsCapture, en frågeteknik med öppna frågor där respondenten själv kategoriserar sina egna kommentarer, kan tillföra något till befintliga metoder. Vidare avses att koppla samman utvärderingsmetoder med de olika syften företag har för att mäta kvalité.Uppsatsen byggs upp av en omfattande litteraturstudie om vad tjänster och tjänstekvalité är, samt varför det är viktigt att utvärdera tjänstekvalité inom B2B. De utvärderingsmetoder som beskrivs i uppsatsen är dels attributbaserade och dels händelsebaserade metoder. Empiridelen består av material från Unified Dialogs AB som har utvecklat frågetekniken ViewsCapture som sedan analyseras tillsammans med befintliga metoder.Undersökningen visar att tjänstekvalité handlar om att infria de förväntningar kunden har på en tjänst. Om kunderna skiljer sig signifikant ifrån varandra faller det sig naturligt att mer kvalitativa och mindre standardiserade metoder bör passa bättre.

Det samhälle som vi lever i idag präglas av olika mer eller mindre kapitalistiska varumarknaders inflytande på vår vardag. Två trender som har sina orsaker helt eller delvis i detta förhållande är en ökad individualisering och marknadisering av samhället. Konkret för individen innebär detta att det blir allt viktigare att marknadsföra sig själv, att sälja sig själv. Med utgångspunkt i detta förhållande så genomför denna uppsats en empirisk studie av två specifika fall där detta ?att sälja sig själv? är som allra tydligast; kontaktannonser respektive curriculum vitae, CV.

Bakgrund: På 1990-talet började hot och våld inom vården uppmärksammas vilket ledde till fler rapporter framkom inom området. Det finns dock fortfarande ett behov av att olika riskfaktorer som påverkar hot och vålds utbredning och konsekvenserna för sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa riskfaktor som finns gällande hot och våld gentemot sjuksköterskor på somatiska sjukhusavdelningar för vuxna samt sjuksköterskans hantering och eventuella konsekvenser av hot och våld. Metod: Resultatet bygger på 17 kvantitativa vetenskapliga artiklar som kritiskt genomlästs och granskats. Resultat: Resultatet visade att det fanns organisatoriska, patient- och sjuksköterskerelaterade riskfaktorer för hot och våld.