Denna studie undersökte det gruppsykologiska fenomenet konformitet på Internet. Deltagare var 941 personer från tio olika communities och forum. Av deltagarna var 58,9% kvinnor och åldern varierade mellan 12 och 88 år med en medelålder på drygt 30 år. Konformitet undersöktes genom en webbenkät där deltagarna utifrån födelsemånad fördelades på en konformitets- och en kontrollgrupp. Enkätfrågorna rörde allmänbildning, logisk förmåga samt attityder.

The aim of this Master thesis is to delineate the ideology behind the public library politics in Gothenburg, during 1945-50. The study is an archive survey. To be able to account for the public library politics in Gothenburg during the period, the author has studied documents in the archive of the public library board in Gothenburg. The description of the politics is the source for the research papers analysis. The thesis principal issue, is on what ideological basis the public library politics has been formulated in Gothenburg, during the period of interest? The concept of ideology is defined as a coherent system of norms and values.

There are several typical ideas about the suburb. The suburb is often associated with criminality and other social problems such as segregation. The purpose of this essay is to study the picture of how the suburb is constructed in a media context. The method used to answer the purpose of this study is critical discourse analysis, based on the thoughts of Norman Fairclough. The central theoretical ideas for this study are representation, stereotypes and racialization.

The urgency of sustanible development is world-over issue. This essay focuses on the relations of enviromental ethics in the context of the Swedish upper secondary school and the subject of geography, by analysing different educational texts.The purpose of this essay is to reveal and identify discourses of enviromental ethics in curriculum documents; Lgr 11 and the plan- and the coursedocuments for the subject of geography, in educational publisher?s textbooks and in sponsored texts related to the subject of geography and finally to discuss potential consequences this might implicate for education. For this have the methodology of Norman Fairclough´s critical discourse theory, CDA, as well as a matrix of environmental ethics, based upon Mikael Stenmarks classifications of enviromental ethics, been used.In the Cirriculum, Lgr 11 and documents for the subject of Geography, and in the educational textbooks from ?Liber? and ?Gleerups?, are the environmental ethics of intergenerational anthropocentrism the dominant.

Den här uppsatsen ska undersöka hur tre perioder av kvinnorörelser i Sveriges historia avspeglas i framställningen av kvinnor i Veckorevyn. Syftet är att undersöka ifall framställningen av kvinnor förändras i förhållande till dessa tre perioder. Detta har gjorts med en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema använts. Det har också gjorts en kvalitativ innehållsanalys med kritisk diskursanalys och semiotisk analys av två nummer under respektive period. Teorier om veckopressens påverkan på läsaren har använts.

Den här Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsområden. Det område som denna studie fokuserar på är stadsdelen Gottsunda i Uppsala, där artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte är att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa påverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av området. Detta görs utifrån en socialkonstruktivistisk ansats där kritisk diskursanalys används som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

I början av 1990-talet debatterades värdegrundsbegreppet flitigt i Sverige. Orsaken var att den dåvarande borgerliga regeringen beslutade föreslå att den nya läroplanen för det offentliga skolväsendet skulle vila på demokratins grund och också innehålla en uttalad värdegrund. Syftet med denna studie är att ur ett idé- och ideologianalytiskt perspektiv beskriva hur värdegrundsbegreppet diskuterades i regering, riksdag och partier innan beslutet om en ny läroplan togs i Riksdagen 1993. Med hur menas vad de olika partierna fyllde begreppet med för innehåll. Forskningsfrågorna handlar således om att undersöka hur olika aktörer uppfattar innehållet och begreppet ?värdegrund? innan beslutet om den nya läroplanen antogs av Riksdagen.

Syftet med uppsatsen är att studera hur Aftonbladet och Dagens Nyheter har beskrivit partiet Svoboda kopplat till situationen i Ukraina som utspelat sig under 2013-2014 kallat Euromajdan..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns en så kallad ?vänstervridning? i Sveriges televisions nyhetsprogram. Det vill säga en favorisering av vänstern gentemot högern. Detta genom att undersöka nyhetsrapporteringen, i Rapport och Aktuellt, av i förväg valda ämnen..

This Masters Degree thesis aims at giving an answer to what underlying ideologies are at work in digitizing our cultural heritage. Other questions to be answered are who are benefiting from a digitized cultural heritage and who are not, and what different opinions about digitizing our cultural heritage can be identified. Two studies are made in this thesis, one of Swedish political documents that concern digitizing our cultural heritage, libraries, museums and archives, and the other one is a study of documentation of three Swedish digitizing projects. In the first study three different, but closely associated ideologies are identified, namely a preserving, b giving access and c a mixture of both, and these are shown in a model. In the second study this model is then used to identify the ideologies of one project from each sector of the so called ABM-sector Archives, Libraries and Museums.

Denna undersökning handlar om inkludering av elever med AST i grundskolan. Syftet med studienär att jämföra den beskrivning som Autism- och Aspergerförbundet och Skolinspektionen ger avbegreppet inkludering, vad de anser behövas för att elever med AST ska kunna inkluderas igrundskolan samt hur de skildrar att denna grupp har det i grundskolan idag. Utifrån detta syfte hartre forskningsfrågor formats.Detta är en kvalitativ undersökning som utgått från ett induktivt förhållningssätt. Det är i förstahand en litteraturstudie, som studerat och jämfört dokument från Autism- och Aspergerförbundetrespektive Skolinspektionen. Även två intervjuer med företrädare för ovan nämnda parter gjordes.Analysen genomfördes under inflytande av idé- och ideologianalys.Studien visar att Autism- och Aspergerförbundet respektive Skolinspektionen definierar begreppetinkludering på skilda sätt, där de förra anser att individen bör få utrymme att bestämma över sinegen situation medan de senare anser att samma inkluderande ideal bör omfatta alla.

The Swedish Library Classification System, known as the SAB-system, can be viewed as a product of the cultural and social norms and values in Sweden during the time in which it was created and subsequently reviewed. The main purpose of this master?s thesis is to examine the archaeology section J in the SAB-system, in order to observe if values and norms within this discipline had any impact on the Swedish Library classification system. Our intention is therefore to verify any correspondence between the choice of topics and hierarchical structure of that section, and the values and norms that ruled the Swedish society during the 20th century at large but with particular emphasis to the academic discipline of Archaeology. At the present, Archaeology is often disputed as a value-free interpretive science.

Democracy has been a part of the Swedish society for a long period of time and it is also a part of the Swedish elementary school curriculum, in which you can find a number of statements that expresses that the Swedish elementary school should socialize the children into becoming role model citizens. This also conjures with the available research that describes schools in general as socializing. This led me to a question that hasn?t been answered: How much of the curriculums reasons for socialization the pupils are based on democratic values and how much of it can be dated back to events prior to the curriculum?The methodological approach is an analysis of ideologies as described by Sven-Eric Liedman and Ingemar Nilsson in Ideologi och ideologianalys. The text is focusing on the fact that a text has two layers; one is the manifest which is roughly the same as explicit or present in the text.

Uppsatsen behandlar ett ämne som alltid är aktuellt i skolvärlden, nämligen hur bedömning av elever ska gå till och hur läraren ska få dem att utvecklas. Istället för att beskriva en idag, år 2013, aktuell undervisningsmetod, bedömning för lärande/formativ bedömning, behandlar föreliggande uppsats denna ?metod? som ett diskursivt konstruerat fenomen. Genom att ta utgångspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys behandlar föreliggande uppsats fenomenet på tre nivåer, i text, diskursiv praktik och social praktik. Utgångsläget, enligt denna metod, och teori, är att det ständigt pågår en förändringsprocess i alla sociala sammanhang som påverkas av det språkbruk som används just där och då.

Studiens syfte är att undersöka hur Stockholms Prideparad representeras i Dagens Nyheter och Aftonbladet åren 1998, 2009 och 2013. Frågor som ställs är vilka diskurser som används i rapporteringen av paraden, samt vilken kunskap om sexualitet som reproduceras och genereras i artiklarna. Studien utgår från Michel Foucaults teorier om kunskap, makt och sexualitet; Norman Faircloughs diskursteori; samt queerteori. En kritisk diskursanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell tillämpas på materialet som utgörs av sex stycken artiklar, en för varje tidningen och utvalt år. Analysen av artiklarna visar att de dominerande diskurserna i båda tidningarna var en event-/nöjesdiskurs som sammanfattar paraden.