Sökresultat:
27727 Uppsatser om Kritisk händelse-metod - Sida 38 av 1849
Att höras Àr att synas : En diskursanalys av sjÀlvbiografiska berÀttelser och författarnas upplevelser av att vara brukare inom socialt arbete
Syftet med denna uppsats Ă€r att utifrĂ„n ett antal sjĂ€lvbiografiska berĂ€ttelser, utgivna mellan Ă„r 1990 och 2013, Ă„skĂ„dliggöra diskurser om författares möten med socialarbetare samt att belysa författares tal om sina kontakter med det sociala arbetet. Detta görs utifrĂ„n en socialkonstruktionistisk ram och med kritisk diskursanalys samt Klas Ă
marks maktromb som analytiska verktyg. KÀrnan i uppsatsen utgörs av att sjÀlvbiografiska böcker anvÀnds som utvÀrderingsmaterial, i syfte att granska författares konstruktioner av sina möten med socialarbetare, men Àven för att belysa hur maktstrukturen ser ut i olika mötesdiskurser och hur författare talar om sina kontakter med det sociala arbetet.Analysen har resulterat i tre olika mötesdiskurser, som benÀmns det trygga mötet, motstÄndets möte och det tvingande mötet. Faktorerna person och tillstÄnd verkar bidragande till de olika möteskonstruktionerna. Det har Àven pÄvisats att olika maktaspekter kan vara verksamma samtidigt i ett möte, men att författarna av analysmaterialet framhÀver en eller flera mer Àn övriga.
11 kap. 5 § ĂB - vad gĂ€ller vid testators bortgĂ„ng dĂ„ en fastighet pantsatts för att finansiera uppförandet av en byggnad pĂ„ ofri grund? : De lege lata och de lege ferenda
Presumtionsreglerna i 11 kap. ĂB fĂ„r anses vara ett hjĂ€lpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillrĂ€cklig ledning för vad testatorn avsett ska hĂ€nda med sin kvarlĂ„tenskap. Dessa presumtionsregler Ă€r tĂ€nkta att ge uttryck för vad testatorer i allmĂ€nhet vill ska hĂ€nda med sitt arv efter sin bortgĂ„ng i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ?genomsnittlige? testatorn vill innebĂ€r att reglernas utformning mĂ„ste vara av generell karaktĂ€r.
Varför sÄ kritisk? : En studie om den svenska dagskritikens roll, funktion och utveckling i ett förÀnderligt mediesamhÀlle
Purpose/Aim: The aim is to study the critics own views upon their profession and upon the development of criticism, and to thereafter set this in relation to contemporary theory and debates.Material/Method: A qualitative study pursued through personal interviews. The results are categorized and split into different themes.Main Results: Through media convergence and a changed media culture the conditions for criticism have also been altered. But in spite of various negative prophecies, these changes cause no serious threat to criticism. New forums and new forms of criticism actually increase the importance of the traditional ditto as the authoritative voice that holds the field together. Still, there are questions and fears about a future seemingly less and less predictable.
Hedersrelaterat vÄld : En kritisk diskursanalys av svensk dagspress
The chief aim of this study is to investigate the impact of context on written peer response. A second aim is to explore students? attitudes towards peer response. The investigation has taken place at an upper secondary school in the south-east of Sweden, involving 20 students in grade 2 and 3 in the course Swedish C. The investigation is based on the students? comments on their peers? speech drafts and six qualitative interviews.
Diskurser kring begreppet hÄllbar utveckling : En kvalitativ studie bland lÀrare och elever i gymnasieskolan
Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöka hur begreppet hÄllbar utveckling tolkas av lÀrare och elever i gymnasieskolan. De frÄgestÀllningar som anvÀnds Àr Vilka miljöpolitiska diskurser gÄr att skönja i de olika tolkningarna av begreppet hÄllbar utveckling? samt Finns det nÄgon dissonans mellan lÀrare och elevers sÀtt att tala om och uppfatta begreppet hÄllbar utveckling? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har den kritiska diskursanalysen anvÀnts som metod och begreppet hÄllbar utveckling som teoretisk inramning. Begreppet hÄllbar utveckling Àr vagt definierat och innehÄller inga tillvÀgagÄngssÀtt som behövs för en hÄllbar utveckling. Innebörden av begreppet ligger snarare i uppfattningen om hur ekonomiska, ekologiska och sociala delar interagerar med varandra och dÀrför Àr det fruktbart att se begreppet som en diskurs.
I fredens tjÀnst : en artikelserie om den svenska utlandsstyrkan
Denna uppsats handlar om svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet och deras framstÀllningar av Andra vÀrldskriget och Sveriges roll under kriget, i frÄga om Sveriges syn pÄ den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrÄgan. Undersökningsperioden Àr mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo lÀroböcker. I uppsatsen undersöks Àven huruvida framstÀllningarna i lÀroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. GenomgÄngen visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i lÀroböckerna. Resultaten visar ocksÄ att Sveriges roll i Andra vÀrldskriget kortfattat nÀmns eller helt utelÀmnas.
Nationens moder : kvinnor och könsroller i extremnationalistiska partier
Denna uppsats handlar om svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet och deras framstÀllningar av Andra vÀrldskriget och Sveriges roll under kriget, i frÄga om Sveriges syn pÄ den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrÄgan. Undersökningsperioden Àr mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo lÀroböcker. I uppsatsen undersöks Àven huruvida framstÀllningarna i lÀroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. GenomgÄngen visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i lÀroböckerna. Resultaten visar ocksÄ att Sveriges roll i Andra vÀrldskriget kortfattat nÀmns eller helt utelÀmnas.
Förtroendeskapande och dess konstanta spel : En kritisk diskursanalys
Massmedium utgör en viktig informationskanal för individen i samhÀllet av idag. Det Àr allmÀnt kÀnt att massmedier pÄverkar opinionsbildningen i samhÀllet, dock inte i vilken utstrÀckning. Massmediers nyhetsförmedling öppnar antalet olika tolkningsmöjligheter vilka kan pÄverka förtroendet bÄde positivt och negativt beroende pÄ individens egna erfarenheter och i vilken utstrÀckning individen Àr beroende av massmedier i sin Äsiktsbildning. DÄ förtroende konstant och regelbundet mÄste omförhandlas och aldrig fÄr tas för givet har journalisten och massmediumet en avgörande betydelse i individens Äsiktsbildning. Detta i och med att journalistens makt att genom sprÄk och framstÀllning i massmedier kan pÄverka den allmÀnna opinionen, vilken sedermera utgör en av grunderna i förtroendeskapandet..
Fackförbunden och livslÄngt lÀrande : Kritisk analys av livslÄngt lÀrande ur ett fackligt perspektiv
Lifelong learning (LLL), a concept dating back to the 1920s, is much used both by the OECD, UNESCO and the EU. But while intergovernmental think-tanks and supranational organisations often use the term in a positive sense, many (not least scholars) are critical of the term. The critique either deals with the lack of a universal definition, that the implicit responsibility for LLL has shifted onto the individual, or that the meaning of the term has shifted from a humanistic one linked to the personal development and a better society to a neoliberal one that involves growth, competition, globalisation and human capital theory. This study is based on interviews with nine trade union representatives on their understandings of lifelong learning. The results showed that while LLL was positively viewed by most, there was virtually no communication vis-Ă -vis members on the topic, most trade unions have no policy regarding LLL, and responses from representatives were sometimes self-conflicting..
SvÄrigheter och misslyckanden med att vara den"neutrala forskaren". En kritisk granskning av en normativ uppsats.
This paper discusses difficulties and Failures with being a Neutral and objective scientist when writing about a subject which he or she is dedicated too.The purpose with this paper is to study the knowledge process, in other words, is some knowledge harder to see due to the scientist dedication to the subject or is some knowledge constructed due to the scientist dedication to the subject studied, and the process of intermediating, in other words, how to validate the results. Subject which is discussions are scientist objectivity, sociologist dilemmas, and different roles of scientists. The paper also deals with the importance of different perspectives and how ours choice of perspective influences ours research. Ethical state of conditions in interview situations and how we can reflect and criticise our own part and attitudes as an interviewer are also discussed in this paper..
Sugteknik i endotrakealtub och trakealkanyl
I den dagliga kontakten med patienter med endotrakealtub och trakealkanyl som respiratorbehandlas noterades tendens till oförvÀntade tecken pÄ luftvÀgsstopp. Syftet var att genom en litteraturstudie med systematisk metodansats identifiera beskrivna sugtekniker för att sÀkerstÀlla fria luftvÀgar pÄ patienter med endotrakealtub/trakealkanyl. Resultatet visar en fördel med att anvÀnda böjd sugkateterspets för att nÄ en specifik lunga och att slutet sugsystem inte Àr mer effektivt Àn öppet avseende mÀngden uppsuget sekret samt antal sugtillfÀllen. Ett visst mÄtt av rutinmÀssig sekretsugning per dag Àr till godo för patienten trots avsaknad av sekret. Att arbeta utifrÄn nationella riktlinjer Àr sÀkert bra men det Àr ocksÄ nödvÀndigt att respektive klinik med dess kategori av patienter förhÄller sig kritisk och vid behov utfÀrdar lokala föreskrifter och rutiner..
Kvalitets- och effektivitetsnyckeltal vid resultatbenchmarking ? fallstudier av sju kommuners socialförvaltningar i nÀtverket VÀstkust
Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter frÄn medborgarna. DÄ medborgarna stÄr för bÄde finansiering, men Àven vill ta del av verksamheternas prestationer Àr det dÀrför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen Àr av god kvalitet och att den Àr rÀttvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsÀttningar som de privata att mÀta framgÄng. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar pÄvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jÀmföra de nyckeltal som anvÀnds blir större.
VarumÀrkesbyggande inom gymbranschen - En undersökning av gymmarknaden i Göteborg med fokus pÄ Göteborgs Stads Idrott och föreningsförvaltning
Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter frÄn medborgarna. DÄ medborgarna stÄr för bÄde finansiering, men Àven vill ta del av verksamheternas prestationer Àr det dÀrför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen Àr av god kvalitet och att den Àr rÀttvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsÀttningar som de privata att mÀta framgÄng. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar pÄvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jÀmföra de nyckeltal som anvÀnds blir större.
Faktorer som pÄverkar anvÀndningen av sÀkerhetsprogram: en studie om antispionprogram
För att privatpersoner ska ha en möjlighet att skydda sig mot olika former av sÀkerhetshot finns det programvaror vars syfte Àr att agera mot dessa sÀkerhetshot. Programvaror som skyddar mot logiska sÀkerhetshot Àr exempelvis brandvÀggar, antivirusprogram och antispionprogram. SÀkerhetshot i form av spionprogram Àr en nyare företeelse och Àr i de flesta fall direkt riktade mot privatpersoner. Trots att undersökningar har visat att privatpersoner Àr medvetna om denna form av sÀkerhetshot Àr det fÄ som vidtar ÄtgÀrder mot programmen. Syftet med undersökningen Àr dÀrför att studera vilka faktorer som pÄverkar anvÀndningen av antispionprogram bland privatpersoner.
Kund hos myndigheten. Fem arbetsförmedlares syn pÄ sitt uppdrag
Sedan 1980-talet har en marknadsanpassning prÀglat offentlig sektor, hÀr i Sverige liksom i mÄnga andra vÀstlÀnder. New Public Management (NPM) har i litteraturen blivit den förhÀrskande benÀmningen för de nya styrprinciperna, och tidigare forskning har visat att ett medföljande sÀrskilt sprÄkbruk med fokus pÄ inte minst ekonomi komplicerar arbetsuppgifterna pÄ den offentliga arbetsplatsen. Forskningen har ofta fokuserat pÄ vÄrdgivande verksamheter, men i den hÀr undersökningen Àr Arbetsförmedlingen studieobjekt. Den övergripande forskningsfrÄgan handlar om med vilken precision och tillfredsstÀllelse som NPM-sprÄket fungerar i internkommunikationen. Fem arbetsförmedlare i Göteborg har intervjuats.