Sök:

Sökresultat:

1563 Uppsatser om Kritisk försämring - Sida 52 av 105

Goda levnadsvillkor enligt LSS : En kritisk diskursanalys av rÀttsfall frÄn förvaltningsdomstolarna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka begreppet ?goda levnadsvillkor? i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet bestÄr av domar frÄn högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och RegeringsrÀtten. Dessa domar har analyserats med hjÀlp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sÀgas komma till uttryck i rÀttens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebÀr. Jag har anvÀnt mig av teorier om sociala konstruktioner och sprÄkets betydelse för vÄr förstÄelse av omvÀrlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstÄs och hur det konstrueras.

FrÄn Socialgrupp till Inkomsttagare: Den ideologiska förÀndringens sprÄkliga implikationer frÄn 1950-talet till 2000-talet

The following essay studies the change in the use of terminology pertaining to socioeconomic categorising in public political material, and how this relates to ideological changes in politics. The aim is to determine which expressions government commission reports have used after the Second World War to classify citizens in social and economic groups, and subsequently, to link the understanding of these terms to the development of Swedish welfare politics. Welfare politics in Sweden have experienced a transition in a liberal and economistic direction that is reflected in the commission reports? choices of words and phrases ? thus studying the altering terminology can increase understanding of the ideological change. My methodology is grounded in ideology critique where I examine how dominant ideology is reproduced in public political documents.

MÄngfald : En diskursanalys av fjorton mÄngfaldsplaner

Uppsatsens syfte Àr att studera diskursen om mÄngfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mÄngfaldsplaner samt tvÄ intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frÄgor vi stÀllt vÄrt material Àr hur ?mÄngfald? definieras, hur mÄngfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mÄngfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen Àr etnisk mÄngfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket bestÄr av diskursteori samt begrepp och idéer hÀmtade frÄn kritisk litteratur om mÄngfald.

Osynliga offer : En kritisk idéanalys av riksdagsdebatten kring barnpornografilagen.

In this essay, the aim is to empirically and theoretically study the parliamentary debate of the child pornography law. The empirical part is an attempt to discover eventual underlying gender stereotypes in the debate. A text analysis is conducted with material consisting of motions from members of parliament and of protocols from the parliamentary debate. In this material we try to find latent and manifest expressions of gender stereotypes. There are several stereotypes, which effects the argumentation and prejudice of the debate, like stereotypes of the victims, the perpetrators and their characteristics.

Digitala elever i en digital tidsÄlder ? en studie av elevers datoranvÀndning

Syftet var att undersöka hur eleverna pÄ en högstadieskola anvÀnder sina datorer, bÄde till social kommunikation och till skolarbete och hur teknikenpÄverkar dem.I studien har vi tillÀmpat kvalitativ metod kombinerat med en kvantitativ undersökning. Det empiriska materialet har huvudsakligen samlats in genom personliga intervjuer och observationer. Vi har Àven anvÀnt en webbaserad enkÀt.Eleverna pÄ den undersökta skolan har i projektets inledande fas anammat den tilldelade datorn pÄ ett effektivt sÀtt. Nya möjligheter till social interaktion och studiesÀtt har öppnat upp sig. Eleverna har till stor del implementerat datorn i sitt dagliga liv, datorn fungerar som ett grÀnsöverskridande multiverktyg bÄde inom skolvÀrlden och i den privata sfÀren.

Svininfluensan : en kritisk diskursanalys av medias rapportering

Media has the power to influences society. Some call them the third power of a state. Through amongst others, the agenda setting theory and the framing theory, this report seeks to understand how media describes the swine influenza and how it uses its power to influence people to vaccinate. As this report will show, there is no doubt that media has had an impact on the Swedish population of which 60 per cent followed through with the vaccination. Media used an information discourse and attempted to present its articles in an impartial manner and used governmental authorities and experts to support its arguments.

?Viktigare Àn nÄgonsin!? : En granskning av SVT som Public Service-aktör, med fokus pÄ samiskt utbud

Det har under senare Är flitigt debatterats om Public Service vara eller inte vara. Vissa hÀvdar att Public Service Àr en förÄldrad kvarleva av monopoltiden som borde avvecklas och att TV-utbudet ÀndÄ skulle hÄlla en hög kvalitet. Andra dÀremot menar att Public Service idag Àr ?viktigare Àn nÄgonsin?. Vad man Àn tycker om programutbudet som SVT, SR och UR har kan man inte förneka att det ligger mycket tid och arbete bakom deras produktioner.Uppsatsen behandlar Àmnet Public Service i relation till det samiska programutbudet i Sveriges television.

En kartlÀggning av symtomkluster hos patienter med lungcancer : En litteraturstudie

Introduktion: Lungcancer Àr den femte vanligaste cancerformen i Sverige samt dencancerform med högst mortalitet. Patienter med lungcancer upplever en stor symtombörda,som pÄverkar patienten sÄvÀl psykiskt, fysiskt som socialt. Syfte: Litteraturstudiens syfte varatt kartlÀgga symtomkluster hos patienter med lungcancer med utgÄngspunkt i The middlerangetheory of unpleasant symptoms. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudiesom följde Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed anvÀndes ilitteratursökningen.

SÀrskilda avdelningar, sÀrskilda barn? : En studie om resursavdelningen som diskursiv arena

Föreliggande uppsats Àmnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av sÀrskilt stöd samt försöka förstÄ vilka konsekvenser en sÀrskiljande praktik fÄr för dessa konstruktioner. Studien Àr genomförd pÄ tre resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frÄgeomrÄden funnits men samtalen har tagit olika form beroende pÄ vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjÀlp av en verktygslÄda hÀmtad frÄn kritisk diskursanalys.

Ungdomsbrottslighetens individer och strukturer : En diskursanalys av insatser utformade för att förebygga ungdomsbrottslighet.

Syftet med studien Àr att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska övervÀganden. UtgÄngspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats Àr att det bÄde finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnÀmnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder pÄ att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser sÄ som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket fÄr som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus pÄ att förÀndra individers beteende och att fokus pÄ strukturella faktorer negligeras.

Hedersrelaterat vÄld: hur beskrivs det i den politiska kontexten? En kritisk diskursanalys av begreppet hedersrelaterat vÄld och förtryck.

The concept of domestic violence pertains to different definitions of violence, one of which is the concept of honour related violence and oppression. This paper looks at honour related violence and oppression, as defined in policy documents at a central political level, and how various discourses stand in relation to social categories and power relations. Consequently, the theoretical and methodological premise of the paper has been based on discourse analysis and an intersectional perspective has been applied to gain further depth and breadth in the analysis of the material. The intersectional perspective houses various approaches to the understanding of specific phenomena based on factors of gender, ethnicity, sexuality and class. The analysis concludes that the concept of honour related violence and oppression is a concept without a single scientific definition. There is, however, a general consensus in the political context that honour related violence and oppression is a collective force that can be directed at both sexes.

Diskursernas kamp -en diskursanalys av Politik för global utveckling

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka om det skett en förÀndring i svensk utvecklingspolitik sedan de nya riktlinjerna lanserades i propositionen PGU frÄn 2002. VÄrt mÄl Àr att urskilja vilka diskurser som Àr genomgÄende, hur dessa diskurser relationellt har pÄverkat varandra och hur de inbördes har förÀndrats över tid. Hur ser regeringen pÄ utveckling, fattigdom och bistÄnd? Har det skett en förÀndring över tid, mellan de diskurser vi identifierar? Teorin och metoden vi anvÀnder Àr kritisk diskursanalys, dÀr vi med hjÀlp av lingvistiska textanalytiska redskap urskiljer och analyserar diskurser. Vi kopplar ocksÄ den kritiska diskursanalysen till postkolonialismen.

Valfrihet i Arvika kommun : En studie av medborgarnas instÀllning till valfrihet

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur köp av sexuella tjÀnster konstrueras, dels i tingsrÀttsdomar och dels pÄ internetforumet Flashback. Vidare vill vi undersöka om det finns likheter och skillnader mellan dessa tvÄ sprÄkliga arenor. För att uppnÄ studiens syfte utgÄr vi ifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och knyter an till teorier gÀllande hegemonisk maskulinitet och diskursteori. Vidare har vi tagit del av tidigare forskning som berör köp av sexuella tjÀnster med olika infallsvinklar för att bearbeta vÄrt material. I studien har kritisk diskursanalys anvÀnds för att analysera sju tingsrÀttsdomar och en trÄd frÄn internetforumet Flashback.Vi kan se att köp av sexuella tjÀnster i tingsrÀttsdomar konstrueras som nÄgot olagligt med en koppling till stigmatisering.

ÅtgĂ€rdsprogram under luppen

SAMMANFATTNINGFörfattare Fahria ErikssonÅtgĂ€rdsprogram under luppen Antal sidor: 44 ÅtgĂ€rdsprogram kan ses som en del av den dokumentation som inom skolan innebĂ€r en sprĂ„klig handling dĂ€r förestĂ€llningar om verkligheten konstrueras. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas, hur elever och skolsvĂ„righeter beskrivs samt vilka mĂ„l och Ă„tgĂ€rder som föreslogs i undersökta Ă„tgĂ€rdsprogram. Det empiriska materialet bestod av 139 Ă„tgĂ€rdspro-gram som analyserades i den ena fasen och 48 Ă„tgĂ€rdsprogram som nĂ€rlĂ€stes och analyserades i den andra och tredje fasen. Analysen hade sin metodiska grund i kritisk diskursanalys.Resultatet av hur Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas visar att det Ă„terstĂ„r en del arbete med att genomföra de riktlinjer som anges för arbetsgĂ„ngen. Problematiken visar sig frĂ€mst nĂ€r det gĂ€ller pedagogiska utredningar, nĂ€rvaro av vĂ„rdnadshavare vid upprĂ€ttandet av Ă„tgĂ€rdsprogram, elevens möjligheter till att beskriva sin skolsituation samt i lĂ€rares dilemman med att beskriva elevers styrkor och svĂ„-righeter.NĂ€r det gĂ€ller den sociala praktiken visar resultatet att det fortfarande Ă€r ett traditionellt specialpe-dagogiskt perspektiv som gör sig gĂ€llande pĂ„ alla plan.

LivsvÀrldsarenan, livsvÀrldspedagogen och livskunskapen. Det kommunikativa handlandets betydelse för fritidsledaren som pedagog

Denna uppsats tar sin utgĂ„ngspunkt i intervjuer med fem ungdomar som besöker en fritidsgĂ„rd. Syftet Ă€r att fĂ„ en uppfattning om vilka konsekvenser JĂŒrgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet kan ha för fritidsgĂ„rdens verksamhet i förhĂ„llande till fritidsledarens arbete som pedagog.Författaren har metodologiskt utgĂ„tt frĂ„n de intervjuer som analyserats med en meningskonstitutionsanalys. De teoretiska perspektiven som presenteras utgĂ„r frĂ„n JĂŒrgen Habermas och det kommunikativa handlandet, samt Edmund Husserl och fenomenologin. Ett viktigt teoretiskt begrepp som diskuteras Ă€r begreppet livsvĂ€rld som bĂ„de Husserl och Habermas talar om.Resultatet som presenteras i uppsatsen har i diskussionen, först och frĂ€mst, delats in i punkterna livsvĂ€rldsarenan, livsvĂ€rldspedagogen och livskunskapen. Resultaten synliggör fritidsgĂ„rden som en livsvĂ€rldsarena, dĂ€r lĂ€rande leder fram till vad författaren kallar livskunskap.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->