I den här multimodala analysen som utgår från kritisk diskursanalys, undersöks fyra broschyrer från 1177.se ur ett genusperspektiv. Huvudsyftet med analysen är att undersöka hur kön framställs i informationsbroschyrer riktade till barn. För att även belysa andra komponenter för identitetsskapande utöver kön, anläggs ett intersektionellt perspektiv och då kön är kopplat till sexualitet undersöks därmed även heteronormativitet. Det görs genom att ta reda på hur kön markeras, hur karaktärerna i broschyren gestaltas och hur familjekonstellationer ser ut. Resultaten ger dels sken av ett jämlikt förhållande mellan könen då bägge könen i stora drag synliggörs lika mycket, men dels visar resultatet hur subtilt reproducerande av kön sker då broschyrerna speglar stereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt.

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte är att belysa hur nättidningarnas makt konkret kommer till uttryck i beskrivningen av romer. Syftet nås genom följande forskningsfrågor: Hur konstrueras bilden av romer i inrikesnyheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters nättidning? Hur förhåller sig nyhetstexterna till romernas utsatta situation? Vilka diskrimineringsmekanismer och maktstrukturer kan identifieras i sättet att skriva om romer? Metod och material: Undersökningen bygger på sex inrikesartiklar publicerade i Dagens Nyheters och Aftonbladets nättidning under 2014. Dessa artiklar har analyserats med hjälp av Teun A. van Dijks kritiska diskursanalysmodell, men även Kristina Boréus typologi kring diskursiv diskriminering används som ett komplement. Huvudresultat: Studien visar att nättidningarna framställer romer i negativa sammanhang och konfliktartade situationer där de beskrivs som diskriminerade, oskyldiga offer.

Syftet med studien är att visa på ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de två kategorierna tigare och talare, samt hur pedagoger talar om användandet av gruppindelningar med hänsyn till tigare och talare. Vår studie tar sin utgångspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien är inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrån två olika intervjuguider.Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strävade efter att få tigarna att bli talare.

Rasistisk "nyhetsmedia" på Internet har växt i samband med den alltmer framträdande rasistiska politiken i Europa och de diskurser som skribenterna på webbplatserna producerar berör oundvikligen många människors vardag. Dessa webbplatser utpekas i Sverige ofta av massmedia som "de där rasisterna" i en bekväm distansering, och mindre arbete görs för att förstå webbplatsernas faktiska roll i reproduceringen av strukturell och institutionell diskriminering i samhället. Denna studie undersökte under en 3 månaders period den rasistiska webbplatsn Avpixlats uppladdade "nyheter" samt kommentarer som medlemmar skrev på dessa. Empirin analyserades utifrån teori om andrafiering och intersektionella perspektiv inom en kritiskt diskursanalytisk ram. Studiens resultat visade på hur rasistisk "nyhetsmedia" på Internet reproducerar andrafiering och diskriminerande föreställningar i linje med diskursiva strategier som tidigare forskning påvisat hos annan media.

Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

I denna studie undersöks hur romer som tigger framställs i svensk dagspress. Med hjälp av en kritiskdiskursanalys har artiklar från olika tidningar analyserats för att upptäcka vilka stereotyper som framställsi den svenska dagspressen. Empirin baseras på 21 artiklar från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheteroch Svenska Dagbladet. Utifrån en socialkonstruktionistisk utgångspunkt har vi valt teorierna?stereotyping? och andrafiering.

AbstractTitle: The Construction of Science in Television Crime Shows ? a Critical Discourse Analysis of CSI and Bones (Om konstruktionen av vetenskap i kriminalserier på TV ? en kritisk diskursanalys av CSI och Bones).Number of pages: 45 (50 including enclosures)Author: Lovisa SandbergTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communications Studies DPeriod: Spring 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim was to explore the construction of science in the television crime shows CSI and Bones.Material/Method: The method used is critical discourse analysis based on the thoughts of Norman Fairclough. The analysis includes three episodes of CSI and three episodes of Bones,broadcast from between the 10th and 25th of April, in 2006 on Swedish television.Main results: The scientists in CSI and Bones are constructed as rational and calm; they are mainly concerned with finding the truth. On the surface, the truth is objective and reachable, although, in these TV-shows all observations are theory laden.Keywords: CSI, Bones, crime shows, television, science, discourse analysis..

Problem: Debatten i media går het i fråga om deltidsanställningarnas vara eller icke vara. Arbetsgivare i detaljhandeln ser det som en kritisk nödvändighet, medan facket ser deltidsarbete som ett uttryck för slentrianmässig personalpolitik. Vi ifrågasätter däremot om det är själva förekomsten av deltidsarbete som är problemet eller om det istället kan vara ledarskapet av deltidsanställda som brister? Det saknas enligt oss ett perspektiv som, istället för att vara ideologiskt eller politiskt färgat, tar sig an deltidsproblematiken på ett konstruktivt sätt. Syfte: Syftet är att analysera och identifiera kritiska faktorer för ledningen av deltidsanställda i detaljhandeln.

Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff.

Nio unga män djupintervjuades i syfte att studera på vilket sätt unga män som ännu inte vet om de är fertila talar om fertilitetens och reproduktionens betydelse för maskulinitetskonstruktioner, samt hur innehållet i deras maskulinitetskonstruktioner påverkas av diskurser kring fertilitet och reproduktion. Metoden var Kritisk diskurspsykologisk analys som fokuserade på hur deltagarna använde språket för att konstruera maskulinitet. Intervjudeltagarna konstruerade maskulinitet på ett multidimensionellt och komplext sätt. De använde sig främst av ett distanserat språkbruk präglat av ett ideologiskt dilemma som handlade om pendlandet mellan att positionera sig som traditionellt kontra alternativt maskulin. Innehållet i konstruktionerna utgjordes av diskurser om betydelsen av impotens kontra infertilitet, reproduktion som prestation, att faderskap medför högre maskulinitetsstatus samt att reproduktion och maskulinitet står i relation till reproduktion och femininitet.

This study focuses on single peoples construction of their lifes in relation to normative heterosexual coupledom. It is based on five interviews made with single women and men at the age of 24 to 51 who live by themselves. The queer theory which puts the heteronormativity in question is used as a theoretical framework. Discourse psychology functions as an analytic approach. It focuses on the use of language in the construction of reality in a world of determinant discourses.

Lokal politik har en viktig roll i samhället och dess faktakonstruktion kan ha en påverkan på individen. Lokalpolitikern konstruerar i sina anföranden beskrivningar av verkligheten som görs trovärdiga genom retoriskt arbete. Arbetet använder en diskurspsykologisk metod för att undersöka kommunpolitikers anförande i debatten rörande kommunens styrdokument, Inriktning, verksamhet och ekonomi (förkortat IVE) för åren 2015 till 2018. Studien kommer fram till att problem och lösningar görs till fakta genom användandet av offensiv och defensiv retorik. I konstruerandet av problemet finns också ett konstruerande av en politisk motståndare som föranlett problemet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dramapedagoger uppfattar och framställer sin yrkesroll. Undersökningen är kvalitativ och använder fenomenologi som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. För att skaffa material har en workshop och en intervju genomförts, båda inspirerade av metoderna fokussamtal och föreställningskartor. En kortare mejlintervju har också utförts med alla informanterna. Materialet har analyserats fenomenologiskt och det resulterade i sex kate-gorier av uppfattningar om den dramapedagogiska yrkesrollen.

Uppsatsen bygger på empiriskt material, en deltagande observation på ett skotskt ungdomshem som vi skrev ned i en fallbeskrivning. Syftet har varit att göra en kritisk analys av detta ungdomshem utifrån en del kritik som teoretiker har riktat mot institutionsvård/institutioner. Vi ville se om kritiken är befogad eller ej i detta fall. För att ta reda på detta ställde vi frågeställningarna; vad finns det för kritik mot institutioner samt hur fungerade det skotska ungdomshemmet utifrån den kritik som riktas mot institutionsvård? De teoretiker vi har utgått från är Goffman och hans teorier om totala institutioner, Levins beskrivning av uppfostringsanstalt samt Andreassens granskning av institutionsvård av ungdomar.

Syftet med denna uppsats är att analysera på vilket sätt politiska ideologier kommer till uttryck i texter producerade av ABF och Medborgarskolan. Detta med utgångspunkt i vad jag upplever som oklara förhållanden rörande vilken betydelse ideologier i praktiken spelar för dessa studieförbund. I uppsatsen undersöks vilka ideologier som går att urskilja i två texter från ABF respektive Medborgarskolan, samt hur dessa ideologier uttrycks språkligt. Även två motsvarande texter från ett tredje studieförbund ? Folkuniversitet ? analyseras.Uppsatsen utgår såväl teoretiskt som metodologiskt från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys.