Mitt syfte är att analysera hur ett urval läroböcker behandlar genus i avsnitten om judendomen jämfört med avsnitten om kristendomen, i både text och bild. De värderingar och normer som framkommer ska dessutom sättas i förhållande till Lpf 94. Metoden jag använder mig av för att analysera texterna och bilderna är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Till Faircloughs modell har jag även tillfogat två av Raewyn Connells fyra dimensioner av genus för att på ett enkelt sätt kunna se om genus exkluderas i text och bild. Jeanette Sky bok Genus och religion spelar en central roll i uppsatsen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka bilder av män och maskulinitet barn möter i bilderböcker. Detta har undersökts genom en analys av 11 utvalda bilderböcker. Bilderböckerna har valts ut via ett urval där kriterierna har varit att böckerna skulle vara vällästa av barn samt att där skulle finnas med vuxna män/manskaraktärer. Studien utgår från ett poststrukturalistiskt synsätt, med fokus på genusteorier och kritisk mansforskning. Resultatet visar att männen i böckerna har fått ett flertal olika positioner och bär på en mängd olika egenskaper. Vissa gemensamma mönster har funnits att hitta. Många av männen har porträtterats på ett stereotypiskt manligt vis, med ett fysiskt och utåtagerande uttryck med mycket aggressivitet.

Denna studie har undersökt diskursen om miljö, EU:s fria inre marknad och försiktighetsprincipen i några av EU:s förordningar och direktiv som reglerar hanteringen av genmodifierade grödor (GMO). Försiktighetsprincipen genomsyrar alla EU:s lagtexter från senare tid vad gäller hanteringen av GMO-produkter, och har därmed påverkat lagarnas utformning. Vi har undersökt huruvida försiktighetsprincipen motsätter sig EU:s grundläggande intention om en fri inre marknad, och hittat tecken på att försiktighet och marknad inte alltid är kompatibla.Miljöaspekterna i dessa lagtexter har också många gånger visat sig få lämna plats för en säkerhetsdiskurs fokuserad på människors säkerhet, där miljön kommer i andra hand och inte ses som det primära att skydda.Vi ser till stor del en diskurs i dessa lagtexter som konstituerats av människors och samhällets rädsla och krav på säkerhet, snarare än en diskurs som präglat och påverkat samhällets inställning till GMO..

The central goal of this study was to compare statements of the minister of migration in power in 1994 with those of the minister of migration in 2006. The statements reflect two peaks of refugee immigration in connection to the war in former Yugoslavia and the present war in Iraq. The study analyses the statements in a critical discourse analysis framework. More specifically the aim was to find out if there were any discursive differences in these statements and how they might manifest themselves in society. The material was composed of 12 texts, 6 for each period originating from Swedish newspapers and from the ministers' public speeches.

Uppsatsen är ett självständigt arbete i utbildningsvetenskap om 15 hp. Arbetet är tillika ett examensarbete inom lärarutbildningen 330 hp. Syftet med texten är att undersöka hur media beskriver lärarutbildningen och lärarstudenter under två olika urvalsperioder. Materialet kommer från tre mediekällor med stora nationella läsekretsar. Materialet har bearbetats med diskursanalys.

Denna uppsats är en kritisk ideologianalys av den liberala frihetssynen utifrån feministisk teori. Som empiriska exempel har vi tagit sexualiseringen av det offentliga rummet och mer specifikt reklamens objektifiering av kvinnan och åtföljande diskussion om lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Reklamens objektifiering av kvinnan inskränker på kvinnors reella frihet att definiera sig själva som individer och att vara fria från könsdiskriminering, en inskränkning som osynliggörs inom den liberala frihetssynen genom dess betoning på individen. Den feministiska kritiken framför mer användbara verktyg för att analysera det strukturella förtrycket av kvinnan och vi har utifrån en mer enhetlig syn på frihet med bas i Maccallums frihetsdefinition påvisat att inskränkningar i individers/gruppers frihet kan leda till större frihet för flertalet. Vem friheten är till för, dess innebörd och utformning kan således inte fastställas en gång för alla utan är en process som sker genom kontinuerliga avvägningar mellan olika individers och gruppers intressen.Nyckelord: Liberalism, frihet, förtryck, feminism, reklam.Antal tecken: 69 421 (inklusive blanksteg).

The rural development programme is a tool for promoting sustainable development in the Swedish countryside. The master plan should, for example, give directions for the national interest and describe how it will follow up national and regional targets such as the EU's environmental quality standards. Because the municipality has considerable freedom to formulate the plan in its sole discretion, and that it contains the municipality's political vision, it is also feasible to make a discourse analysis of the plan text.In discourse analysis, including articles and documents written by Rural Network Working Group on land use planning to be included. The purpose of discourse analysis is to see if there are differences in the way rural areas are described and if there are any flaws in how the designer interprets the rural development programme. Furthermore, the analysis result in tools that are adapted to the standards we create and choose.The standards we have are being designed based on our values, which differ.

This bachelor thesis is titled Who has Right to Rights ? a Critical Discourse Analysis of the Swedish Government?s Migration Politics and is written by Sofia Lindqvist within the discipline of International Relations.The thesis takes its departure in the paradox that irregular migrants in Sweden are given different rights depending on which state institution they face. Through its collaboration with the Environmental party, the Swedish government has made it possible for irregular migrants to access extended health care. At the same time, one of the main goals of the current migration policy is to make deportations more effective. This essay aims to explore if the Swedish migration policies are compatible with universal human rights standards.

Denna studie behandlar ämnet forskningsanvändning i praktiskt socialt arbete och har genomförts i form av en diskursanalys av utvalda delar av den offentliga debatten kring ämnet.De frågeställningar som styrt arbetet är vilka strategier för forskningsanvändning som kan urskiljas samt hur det kan påverka socialarbetare i praktiken. För att besvara frågeställningarna gjordes ett strategiskt urval av texter utifrån begränsningar i fråga om tid och relevans för ämnet.De dokument som granskats utgörs av Socialstyrelsens rapport om kunskapsutveckling inom socialtjänsten samt ett antal debattartiklar ur tidsskriften Socionomen.Studien har utformats som en diskursanalys med inslag av den kvalitativa fallstudien, alltså inom den kvalitativa forskningstraditionen. Texterna har analyserats och sedan kategoriserats utifrån de deltagande aktörernas problemdefinition, orsak till problemets uppkomst, hinder och förslag till lösning. Vad gäller studiens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssätt befinner sig denna studie inom ramen för den kritiska samhällsforskningen och i analysen av resultat och slutsatser har utvalda teorier kring makt och profession använts. I studien har även en genomgång av tidigare forskning på området genomförts och dess slutsatser har även använts i analysdelen.

This master?s thesis aims to analyze the ongoing debate in Scandinavia on research evaluation of the humanities. This field of research uses bibliometrics, quantative analysis of bibliographical units as a research assessment tool. In recent years evaluative bibliometrics has been an increasingly used method. In Scandinavia, governments have introduced new funding models for research in higher educational institutions.

Med hjälp av diskursanalys och en konstruktivistisk syn på identitet analyserar vi Bushadministrationens uttalanden efter 9/11. Vår utgångspunkt är att identitet är föränderlig och att den politiska diskursen skapar den nationella identiteten. Av vår analys framgår det tydligt att de amerikanska värdena och myterna lyfts fram i diskursen, samtidigt som en onyanserad beskrivning av fienden hjälper till att stärka den amerikanska identiteten. Världen målas upp som antingen svart eller vit, och det är USA:s, frihetens främsta boning på jorden, uppgift att försvara allt som är gott i världen.Diskursanalysen tillför en viktig aspekt till analysen - maktfrågan. Makten ligger framförallt i att denna diskurs totalt dominerar och därför försvårar alternativa tolkningar av världen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur de största rikstäckande dags- och kvällstidningarna beskriver ungdomar. Exempel på diskussioner i offentligheten som beskriver ungdomsgrupper och tillskriver dem egenskaper återfinns genom hela det skrivna ordets historia. I min undersökningvill jag anknyta till tidigare forskning inom området genom att undersöka ett aktuellt material från 2008 och framåt. Detta för att sedan jämföra med forskning kring hur media beskrivit ungdomar under 1900-talet. Materialet består av ett antal texter som ursprungligen publicerats i kvällstidningar och dagstidningar.  Jag kommer att bearbeta materialet med hjälp av diskursanalys.

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

I denna kandidatuppsats ville vi undersöka hur Anders Behring Breivik framställs av Aftonbladet och Dagens Nyheter på årsdagarna av massakern på Utöya som har varit, det vill säga den 22 juli 2012, 2013 och 2014. I frågeställningarna studerade vi vilka teman som återkommer i beskrivningarna av Breivik och texten och bildernas samspel. Materialet består av tio artiklar och teorierna som vi har använt handlar om medier, terrorism och sorgeritualer. Vi har genomfört en diskursanalys för att undersöka texterna och en semiotisk analys när vi analyserade bilderna. Det vi har kommit fram till är att Breivik frekvent framställs som fascist och islamofob.

Spelifiering har funnits genom historien, utan att det tidigare har definierats. Spår av användning av begreppet finns på Internet sedan 2004, men begreppet blev populärt först runt 2010. Spelifiering kan beskrivas som en process där det lånas komponenter och upplägg från spelvärlden som appliceras på verksamheter som traditionellt inte hör samman med spelande. I vår undersökning riktar vi in oss på kopplingen mellan spelifiering och lärande, alltså spelifierat lärande. Syftet med denna studie är att ur ett diskursanalytiskt perspektiv beskriva vad det är som kännetecknar spelifierat lärande.