Syftet med det här arbetet är att undersöka hur dagspressen gestaltar fritidshemmet och vilken betydelse det har för människors bild av fritidshem. Det sker genom en diskursanalys i kombination med en medievetenskaplig metod, där 36 texter granskas på tre olika nivåer: textnivå, interdiskursivt och den sociala praktiken. Resultatet visar att det råder en konkurrens mellan olika diskurser där utbildning och omsorg värderas högst samtidigt som rekreation och tillsyn av barnen får mest uppmärksamhet i dagspressen. Slutligen väcker resultatet frågor om hur fritidshemmet ska hantera den konflikt mellan olika perspektiv som studien synliggör. Författaren anser att fritidshemmet behöver välja vilket perspektiv som ska ha huvudfokus för att skapa en tydligare identitet i samhällskommunikationen..

Denna uppsats handlar om vad som menas vara önskvärda egenskaper hos arbetande inom den samtida servicesektorn. Genom diskursanalys av platsannonser, arbetsförmedlingens yrkesbeskrivningar och företags självbeskrivningar ser vi hur bilden av den samtida idealarbetaren diskursivt skapas i texterna. Resultatet av analysen kontrasteras med utvalda teoretiska nyckelbegrepp om den samtida kapitalismens egenskaper för att ge en bredare bild av de förhållanden som servicearbetaren är verksam under. Studien behandlar bland annat frågor om vem som har makt att definiera huruvida en arbetssökande besitter de eftertraktade personliga egenskaperna eller inte, hur relationen mellan faktiska yrkeskunskaper och svårdefinierade personliga egenskaper kommer till uttryck i de analyserade texterna och hur föreställningar om ålder på ett diskriminerande vis kopplas till personliga egenskaper..

Academic research indicates that critical publicity can have a detrimental effect on brand attitudes. The negative effects have been showed to be buffered by cognitive bias elicited by strong favourable attitudes, commitment, brand certainty and brand identification. It has been proposed that the influence of such bias in a news reporting context should be studied, something that also is interesting from a brand perspective. The study therefore investigated whether a well-publicised scandal in one period can lead to increased critical publicity in the coming periods. A case study of Swedish grocery chain ICA was conducted.

Titeln på studien är "Skolans själ - privat eller offentlig? En diskursanalys om skälen för grundskolan". Skolan är en historisk framvuxen institution och dagen konstruktioner av skolans skäl har vuxit fram interdiskursivt. En historisk genomgång över hur skälen för skolanförändrats från och med folkskolans införande i Sverige fram till och med den senaste läroplanen Lpo 94, beskrivs. Utvärderingar av grundskolan finns med som viktigt empiriskt material som visar hur läroplanens intentioner intervenerats i skolpraktiken.

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det är så vanligt att man som kvinna köper och läser damtidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill läsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjälp av dessa damtidningar. Hur dessa tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad är det som påverkar oss så starkt att vi köper dessa tidningar. Man vet att det idag är mer jämställt inom manligt/kvinnligt men jag ifrågasätter om det är ett fenomen som även smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhället ser idag annorlunda ut än vad den har gjort genom tiderna, men på vilket sätt visar det sig i damtidningar som har en stark kraft att påverka kvinnor.

This paper describes how teachers of media view and construct their subjects. Eight teachers have been interviewed about their views and opinions about the media environment, their goals for media education as well as their opinions about the different course plans used in media education. The term Media Literacy works as a theoretical starting point for the study, since Media Literacy is the goal for most media education. The teachers? answers have been analyzed by using three different approaches to media education: protection, promotion and empowerment.

Denna studie jämför det visuella materialet från Gudrun Sjödéns klädkataloger med Kilroys resekataloger. Huvudfrågan i undersökningen är vilka olika diskurser somhittas i de utvalda texterna från Gudrun Sjödéns klädkataloger och Kilroy travels resekataloger och hur dessa hittade diskurser opererar. Vad berättar dessa bilder om? Hur berättas det? Och till Vem berättas det. Som en del i undersökningen intervjuas Gudrun Sjödén konsumenter, bildlärare, en lektor i journalistik och ungdomar från ett estetiskt gymnasieprogram.

Syftet med studien är, att genom en kritisk-teoretisk textanalys lokalisera vilka värden som uttrycks i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen, samt att undersöka vilken karaktär dessa värden har: instrumentella värden eller egenvärden. Resultatet av den kritisk-teoretiska textanalysen kommer sedan att utgöra materialet i en, både normativ och kritisk, diskussion utifrån Jürgen Habermas och Michel Foucaults samhällskritiska teorier om det senkapitalistiska samhället, i syfte att ta reda på hur väl de värden som ryms inom de analyserade uttalandena överrensstämmer med det teoretiska ramverket. Studien har genomförts utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka värden lyser igenom i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen och vilken karaktär har dessa värden: egenvärden eller instrumentella värden? 2.

Syftet med detta arbete är att försöka få en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansågs viktig nog att bli ett kärnämne 1994, och varför den inte längre ansågs viktig och togs bort 2011. Med hjälp av Kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter från regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning på vad dessa säger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att när Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att låta eleverna uppleva och själva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. När kursen togs bort 2011 var det för att andra ämnen ansågs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton år som gått däremellan, och i den nya läroplanens inriktning på nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen på kunskap förändrades från en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal där individens kunskap ska vara mätbar och samhällsnyttig. .

Medier speglar inte verkligheten utan förmedlar endast gestaltningar av verkligheten som människor kommer i kontakt med mer eller mindre dagligen. Journalister väljer och väljer bort vad som ska få utrymme och vad som inte ska få det. Bläddrar man igenom dagstidningar får man lätt intrycket att kvinnor får mindre utrymme än män trots att Sverige anses som mer jämställt än de flesta länder.Syftet med den här uppsatsen är att se hur fördelningen mellan män och kvinnor ser ut i tidningen VK när det gäller artiklar och bilder inom områdena sport och kultur & nöje. Uppsatsen ämnar även att se till vilka genusdiskurser som förekommer.För att besvara frågeställningen tillämpas två olika metoder, en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ Kritisk diskursanalys.Studien utgår från dagordningsteorin och gestaltningsteorin som menar att media innehar en makt genom att de bestämmer vad och hur något framställs.Resultaten visar att när det gäller antal artiklar och bilder i de berörda områdena, är kvinnor underrepresenterade, vilket bekräftar det somtidigare forskningvisar. Diskursen präglas av att män framställs som självständiga subjekt som innehar makt medan kvinnor framställs somsjälvkritiska, ej självständiga och passiva..

The purpose of this Master thesis is to investigate how the relation between users and librarians is affected by higher education librarians? talk about information literacy. The thesis uses Norman Fairclough?s critical discourse analysis in analysing four articles written by Swedish higher education librarians and in answering how information literacy, users and librarians are constituted. The analysis indicate that the questions have no distinct answers, there are discrepancies between, as well as within the texts.

The Syrian Muslim Brotherhood has since the start of the Syrian uprising in March 2011 moved from a low-key position in exile to become one of the main actors in the political opposition. There appears to be a consensus among researchers today on the democratic commitment of the Syrian Brotherhood. However, ambiguity remains regarding its commitment towards gender equality, women?s rights and participation. This essay focuses on the gender discourse of the Syrian Brotherhood?s leadership, according to its policy-documents, from 2004 ? 2013.

Internationella mätningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, är betydligt lägre än genomsnittet. I skolan finns därför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematik-satsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att använda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebär utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats är att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

Studien syftar till att söka förståelse för hur barn talar om mobbning och är baserad på individuella kvalitativa intervjuer med 30 barn i årskurs fyra. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av diskursanalys och studien svarar på hur barn talar om mobbning när de ombeds definiera begreppet samt hur barn talar kring orsakerna till mobbning. Resultatet av undersökningen visar att barnens tal om mobbning till stor del ger uttryck för att mobbning är ett laddat ämne vilket kan ses som en moralisk diskurs som omfattar såväl barnen som intervjuaren. Positionering är en strategi barnen använder sig av i sitt sätt att tala om mobbning för att visa sin ståndpunkt i relation till ämnet. Positioneringen kan ses som en följd av den moraliska diskursen och blir särskilt tydlig när fokus ligger på den interaktionella dimensionen i intervjuerna.

I samtida nyhetsrapportering framkommer näst intill dagligen kontroverser kring romer och deras situation och den mediebild som det svenska samhället blir tilldelad av medierna tenderar att uppfattas som objektiva sanningar som sällan kritiskt ifrågasätts. Med avstamp i den mediala nyhetslogiken är det därför viktigt att belysa och ur ett kritiskt perspektiv granska denna bild och de inbyggda antaganden om romer som förmedlas. Syftet med denna studie är därför att genom en tematisk analys undersöka vilka som är de övergripande teman som romer kopplas samman med och vidare genom en Kritisk diskursanalys analysera hur romer representeras samt hur eventuella diskrimineringsmekanismer kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering under perioden 1 januari till 30 April 2015. Den kritiska diskursanalysen utgår från van Dijks metodmodell som vidare har kopplats samman med Kristina Boréus begreppsapparat som syftar till att åskådliggöra språklig diskriminering i nyhetsrapportering. Jämte tidigare forskning som behandlar diskursiv rasism, ?Europas romer? och nyhetsdiskurs om romer i brittisk och rumänsk press består de teoretiska utgångspunkterna huvudsakligen av mediernas roll, representation av grupper, diskursteori, stereotypisering och språklig diskriminering. Resultatet av analysen visar att tiggeriet är en debatt som fått stort utrymme och där romer ofta nämns samt att diskriminering av romer är uppmärksammad i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering.