Syftet med uppsatsen är att göra en undersökning av diskurser om delaktighet i förskolan. Metoden för datainsamlingen är Kritisk diskursanalys utifrån Norman Fairclough (1992). Det är en diskursanalys av texter och inte en undersökning av diskurser hämtade från verkligheten i någon förskola. Diskursanalysen görs på fem akademiska avhandlingar, som studeras i förhållande till barns delaktighet. Urvalet av avhandlingarna baseras på att de är relevanta för ämnet delaktighet.

Denna studie utgör en motbild till den homogenabild av muslimska kvinnors politiska engagemang som görs i både politiska och akademiska kretsar. Man talar ofta om ?den muslimska kvinnans?motgångar och problem, i förhållande till större strukturella fenomen så som islamofobi och rasism, men tar inte hänsyn till den mångfald som präglar gruppen muslimska kvinnor. Istället för att ge utrymme för muslimska kvinnor att tala om interna och externa problem, utgörsig politiska och mediala aktörer till deras representanter, någonting som denna studie argumenterar för, reproducerar en slags normativ vithet. Denna normativa vithet skapar en luckai den svenska debattenoch en blindhet inför muslimska kvinnors egna engagemangochleder ytterligare till ett exkluderande och ensidigt samtal om kvinnors rättigheter.

AbstractTitle: The war in Afghanistan ? a necessary evil? (Kriget i Afghanistan ? ett nödvändigt ont? En Kritisk diskursanalys av New York Times ställningstagande till och framing av kriget i Afghanistan)Number of pages: 41 (41 including enclosures)Authors: Jenny Häggmark, Madeleine JanssonTutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall term 2011University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/aim: Our main goal with this paper is to examine and describe how The New York Times have framed the war in Afghanistan in their editorials, and how their position on the war is reflected in the editorials. We are also interested in finding out if their position on the war has changed during the ten years of war. Are the New York Times editorials characterized by peace or war journalism?Material/Method: To fulfill our aim with this paper we are going to use a qualitative method of content analyzes, the critical discourse analysis, when we analyze the editorials selected.

Syftet med denna uppsats är att studera vilka högtider som uppmärksammas i förskolemiljöer, varför just dessa lyfts fram samt att diskutera detta i förhållande till förskolans läroplan och Konventionen om barnets rättigheter. Uppsatsens empiri består av tjugo intervjuer med pedagoger verksamma i Stockholm med omnejd, vilka förmedlar att det är de så kallade ?svenska högtiderna? som uppmärksammas och även firas. Andra religioners och kulturers högtider kommuniceras mest enskilt, med de barn som tillhör dessa. Den läroplan som förskolan sedan 1998 lyder under, talar om att överföra ett kulturarv till barnen.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett antal självbiografiska berättelser, utgivna mellan år 1990 och 2013, åskådliggöra diskurser om författares möten med socialarbetare samt att belysa författares tal om sina kontakter med det sociala arbetet. Detta görs utifrån en socialkonstruktionistisk ram och med Kritisk diskursanalys samt Klas Åmarks maktromb som analytiska verktyg. Kärnan i uppsatsen utgörs av att självbiografiska böcker används som utvärderingsmaterial, i syfte att granska författares konstruktioner av sina möten med socialarbetare, men även för att belysa hur maktstrukturen ser ut i olika mötesdiskurser och hur författare talar om sina kontakter med det sociala arbetet.Analysen har resulterat i tre olika mötesdiskurser, som benämns det trygga mötet, motståndets möte och det tvingande mötet. Faktorerna person och tillstånd verkar bidragande till de olika möteskonstruktionerna. Det har även påvisats att olika maktaspekter kan vara verksamma samtidigt i ett möte, men att författarna av analysmaterialet framhäver en eller flera mer än övriga.

The aim of this study is to analyze the discussion on the publication of twelve caricatures of the prophet Muhammad, in two Swedish newspapers ? Dagens Nyheter and Sydsvenska Dagbladet. The caricatures were originally published in the Danish newspaper Jyllands-Posten, in September 2005. Even though the violent protests and attacks against Danish interests gained major media attention in Sweden few ? if any ? major Swedish newspapers published the caricatures.Using Fairclough?s Critical Discourse Analysis (CDA), a theory and a method that critically examines the relationship between text, the discourse practice in which text is produced and consumed, and the wider social practice, this study examines why Swedish newspapers chose not to publish any caricatures.The study concludes that the relationship between orders of discourse continuously affect, and is also affected by, Swedish media content.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Sedan 1980-talet har en marknadsanpassning präglat offentlig sektor, här i Sverige liksom i många andra västländer. New Public Management (NPM) har i litteraturen blivit den förhärskande benämningen för de nya styrprinciperna, och tidigare forskning har visat att ett medföljande särskilt språkbruk med fokus på inte minst ekonomi komplicerar arbetsuppgifterna på den offentliga arbetsplatsen. Forskningen har ofta fokuserat på vårdgivande verksamheter, men i den här undersökningen är Arbetsförmedlingen studieobjekt. Den övergripande forskningsfrågan handlar om med vilken precision och tillfredsställelse som NPM-språket fungerar i internkommunikationen. Fem arbetsförmedlare i Göteborg har intervjuats.

The aim of this study is to describe and analyze how Bolaget, a paper published by the Swedish alcohol monopoly retailer Systembolaget, constructs issues of alcohol in 18 preventive articles published between 2009 and 2012. More specifically the essay focuses on the consequences of alcohol, as well as its consumers and functions. Systembolaget is a distributor of alcohol and at the same time has an assignment by the state to reduce alcohol-related harm. This double role makes the alcohol prevention of Systembolaget, and their perspective on consequences, consumers and functions of alcohol, an interesting object of study. The theoretical and methodological basis is Fairclough?s critical discourse analysis.

Händelserna i Knutby 2004 har nog inte undgått någon. En kvinna i Knutbyförsamlingen sköts till döds och en man inom densamma skottskadades svårt. Även gärningsmannen tillhörde församlingen. Massmedias bevakning kring händelserna i Knutby var stor och på grund av ett makabert mord och mordförsök hamnade det lilla samhället i Uppland på den nationella kartan. I denna uppsats har jag skärskådat Dagens Nyheters och Expressens beskrivningar av Knutby med hjälp av Kritisk diskursanalys.

Titel: Ett sött engagemang ? en komparativ studie av två chokladföretags CSRKurs: Kandidatkurs i media och kommunikationsvetenskap, 30 hpFörfattare: Li EkmanHandledare: Tom MoringFem nyckelord: CSR, Kritisk diskursanalys, chokladföretag, konstruktioner, pålitlighetSyfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra Marabou (Premium) och Pacaris konstruktioner av CSR för att finna likheter och skillnader samt att undersöka på vilket sätt de förhåller sig till Dahlsruds dimensioner av begreppet CSR och därigenom hur de förhåller sig till CSR. Metod: Metoden som används i denna uppsats är inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. Alla plan analyseras inte i denna undersökning.Teoretiskt perspektiv: Som en övergripande teori antas ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, då metoden som används i denna uppsats bygger på den. Mer ingående teorier som används är teorier om CSR utifrån Alexander Dahlsruds fem dimensioner av begreppet.Empiri: Marabou, Marabou Premium och Pacaris hemsidor.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Den här uppsatsen har sitt fokus på identitet inom skönlitteraturen och jag har studerat tvåskönlitterära texter. De texter som har analyserats är en roman av Jonas Hassen Khemiri och ennovell av Alejandro Leiva Wenger där olika uttryck för identitet har studerats och identifieratsmed diskursanalys. Huvudfrågorna har varit hur identitetsfrågor och relaterade fenomenkommer till uttryck i texterna och med vilka medel författarna skildrar dem. Detsammanfattande resultatet visar att litteraturen skildrar identitetsarbetet som i form av dialogmed ett inre jag och i form av kampen mot omvärlden. Litteraturen ger en mängd olikatolkningsmöjligheter och diskussionsunderlag till frågor om identitet..

This qualitative study examines how emergency people are framed in Swedish evening-, and local newspapers during the forest fire in Va?stmanland, Sweden 2014. The study also includes if there is any difference between the framing due to the location of the newspaper. The study is based on qualitative text analysis. The theoretical basis is representation, framing theory, media image, media logic and a few conceptions from crisis communication theory.

Bakgrunden till den här uppsatsen finns att hitta i min något idealistiska bild av nyhetspressens eviga sökande efter och uppdagande av sanningen. Den bilden, i kombination med den senaste tidens skriverier om bland annat Hagamannen och dennes offer, fick mig att fundera kring nyhetspressens eventuella konstruerande eller reproducerande av våldsbrottsofferdiskursen.Jag använde mig av Faircloughs kritiska diskursanalys då jag analyserade 36 nyhetsartiklar och nyhetsnotiser från Aftonbladet, Expressen, Svenska dagbladet och Dagens Nyheter, vilka alla hade publicerats under 2005/2006. Fokuseringen i undersökningen låg på den lingvistiska nivån i texten, det vill säga på ord, styckekombinationer och meningsuppbyggnader men även på de diskursiva praktikerna som fanns att finna i texterna.Det huvudsakliga som kom fram i undersökningen var att det inte finns en våldsbrottsofferdiskurs värd att tala om i svensk nyhetspress, den är alltid underordnad könsdiskursen och åldersdiskursen. Det finns inga våldsbrottsoffer i svensk nyhetspress, bara män och kvinnor i olika åldrar som blir utsatta för brott.