Syftet med vår studie är att lyfta fram hur media beskriver en person som utför en självmordsattack. Själva utgångspunkten i studien är det terrorattentat som den 11 december 2010 drabbades Sverige, då självmordsbombaren Taimour Abdulwahab utlöser en hemmagjord bomb mitt i centrala Stockholm. Vi har gjort en kvalitativ studie, metoden som vi har använt oss av för att analysera vårt material är Kritisk diskursanalys, materialet består av nyhetsartiklar från två dagstidningar och två kvällstidningar.Resultatet visar på att beskrivningen av Taimour Abdulwahab som en idealisk gärningsman är allra vanligast. Det finns beskrivningar av Taimour Abdulwahab som det idealiska offret i vårt material men dessa är inte särskilt många till antalet och det är heller ej lika målande eller skiftande i sina beskrivningar. Ytterligare en slutsats som vi kommit fram till är att man i några fall valt att beskriva honom utifrån ett mer neutralt perspektiv, varken som gärningsman eller offer.

Syftet med studien är att undersöka hur två verklighetsbaserade Hollywoodfilmer, Pearl Harbor och World Trade Center, framställer det amerikanska folket samt dess fiender när landet blir attackerat.Vår studie är baserad på en kvalitativ Kritisk diskursanalys förankrad i hermeneutiken, Vi väljer ut två filmer som vi sedan granskar och analyserar.Analysen visar att trots filmerna skiljer sig i handling och när de utspelar sig, så har de många gemensamma faktorer. Det framstår som att USA blir oskyldigt attackerat eftersom det inte redogjorts i filmerna några bakomliggande faktorer till vad som hänt. Genom symboler, handlingar, musik och tal speglas en påtaglig amerikansk patriotism i båda filmerna, det amerikanska folket framställs som hjältar, både uniformsbeklädda och privatpersoner. Fienden är en anonym makt som publiken aldrig får chans att identifiera sig med och framställs som hjärtlös och kall genom musik, färger och bildberättande..

Syfte Uppsatsen syfte är att undersöka vilka diskurser som råder kring manlighet bland unga män inom olika yrkeskategorier i åldern 20-29 år, samt att få en djupare förståelse för varför dessa diskurser existerar.Frågeställningar ?Vilka diskurser kan urskiljas när unga män talar om manlighet???Vilken roll spelar yrke för hur respondenterna förhåller sig till manlighet???Kan diskursiva skillnader utläsas mellan de två grupperna?? Metod Jag haranvänt mig av en kvalitativ metod och genomfört två fokusgrupper, en med fyra unga män med någon typ av hantverkaryrke samt en med sex unga män som studerar ett akademiskt ämne. Baserat på diskursanalys har jag undersökt hur respondenterna talar om begreppet. Datamaterialet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning inom området samt av Kritisk diskursanalys, socialkonstruktionism, subjektpositioner och av en lingvistisk analys.Resultat Uppsatsens resultat och analys är indelade i tre teman, baserade på frågeställningarna. Dessa är uppdelade för respektive grupp och följs av en gemensam analys.

The purpose of this study was to examine the discourses that can be identified in medias representation of social services. To answer the purpose we made a critical discourse analysis using Faircloughs three-dimensional model. The choice to focus our study on a local newspaper was based on earlier research that found it possible that a local paper has a greater impact on readers than a national newspaper. Readers can more easily connect with what's happening in the immediate environment than what is written nationally. We used articles published in 2013 containing ?social services?.

Syftet med denna uppsats är att analysera debatten som tog plats på hemsida Newsmill åren 2010och 2012 om intelligent design. Fokusen i själva textanalysen är en argumentationsanalys somtillsammans med Kritisk diskursanalys skall utröna och förstå den maktförskjutning som går attfinna inom diskursen. Den kritiska diskursanalysen är byggd på Norman Fairclough. Analysen ärordnad kronologiskt och innefattar tjugotre artiklar allt som allt.Fokus i själva analysen ligger i att utröna och förstå hur debattörerna ställer sig till religion ochvetenskap i deras argumentation kring intelligent design. Här går att finna hur religion ofta förs insom begrepp i relation till personers emotionella agerande och överlag blir religion en belastning fördebattörerna.

Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) på Malmö Högskola beskrivssom en plats för gränsöverskridande forskning och undervisning med engenomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det är långt ifrån någotsjälvklart och diskussionen är ständigt närvarande om vad det egentligen betyder ochhur det ska spegla metoder och innehåll i utbildningarna. Detta arbete är endiskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra ochproblematisera olika synsätt och positioneringar inom K3. Empirin består avdeltagande observationer och videodokumentation av två personalkonferenser påtemat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurseroch vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts.

The subject of this master thesis is to identify discourses regarding children?s literature in one of Sweden?s largest library magazines, Biblioteksbladet. The subject is furthermore to look at how the child is portrayed within these discourses and if the discourses change over time. The theoretical and methodological background is Norman Fairclough´s critical discourse analysis (CDA). A selection of 62 texts, published in Biblioteksbladet between the years of 1945-2009, was analyzed.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en Kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Sociala medier är idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sätt att kommunicera såväl det privata livet som den egna världsbilden. Allt vanligare blir det att på dessa medier diskutera politik och länka artiklar, bilder samt filmer för att stärka sina politiska åsikter. Studiens syfte är att jämföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt på sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjälp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt få ökade kunskaper med hänsyn till diskursteorier byggda på en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelsen för medias roll i den successiva etableringen och "normaliseringen" av HPV-vaccinet i Sverige. Studien ämnar också skapa ökad förståelse för vilka ideologiska krafter som genomsyrar de texter som studeras och hur de ideologiska idéerna etableras genom nyhetsberättelserna. Metod: Kritisk diskursanalys på artiklar ur svenska tidningar. Slutsatser: Analysresultatet visar på att medietexter etablerar och normaliserar HPV-vaccinet i dagens samhälle. Detta görs bland att genom en felaktig benämning på HPV-vaccinet som cancervaccin och etablerar genom personifierade exempel och ?expertuttalanden? en normaliserade föreställningen om vaccinets kontext i samhället.

Forskningen om det psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur media framställer Malmö stad i samband med bombdådet på Rättscentrum natten till den 1 december 2014. Detta sker genom en diskursanalys av sex svenska kvälls- och dagstidningar. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Stanley Cohen's Moralpanik samt Ernesto Laclau's och Chantal Mouffe's Diskursteori. De sex kvälls- och dagstidningar som valts ut är de allra första rapporteringarna om bombdådet i Malmö. Under analysen har tidningarna analyserats utifrån sex olika diskurser.

Skolan som spelplats för kultur- och identitetspolitik står i fokus för denna uppsats. En utgångspunkt är att den politik som styr skolan även har inverkan på, och är en produkt av, de diskurser som råder i samhället när det gäller dessa frågor. Min undersökning är baserad på situationen i Guatemala. Där finns sedan 2005 en nationell politisk strategi kring detta, uttryckt i styrdokumentet "Interkulturell tvåspråkig utbildning", som har varit material för den kritiska diskursanalys jag här genomför. Uppsatsen innehåller även en jämförelse med lärares tankar kring detta på plats i Guatemala, baserat på vistelse och materialinsamling där.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en Kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrättens beslutsunderlag om omhändertagande enligt LVU. Vårt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rätt att komma till tals överensstämmer med lagstiftning och tillämpning i domslut. Vår studie är empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har använt oss av en Kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet består av tio domar från förvaltningsrätten. Resultatet visar att barns rätt att komma till tals i förvaltningsrätten följer rådande lagstiftning.