?Yrkeskvalitet Mellan Raderna? syftar till att kartlägga hur den svenska lärarkåren porträtteras i två stora dagstidningar, Sydsvenskan och DN. Analysen utförs i två steg genom en lättare innehållsanalys och en huvudanalys bestående av kritisk diskursanalys på makro- och mikrostrukturell nivå. Omgärdar gör också en komparativ ansats. De metodologiska vägvalen har sin grund i tre teorier; andra nivåns agenda-setting, sociologisk karaktärsteori och ideologikritik/Kritisk diskursanalys. Jag drar slutsatsen att det finns en radikal skillnad i de båda dagstidningarnas porträttering av den svenska läraren.

Uppsatsens syfte är att undersöka aktuella mediedebatter om köttkonsumtion ur ett djuretiskt perspektiv. Studien bygger på teorin om karnism och Kritisk diskursanalys. Artikelsökningen gjordes genom Mediearkivet Retriever och avgränsades till de fyra största tidningarna i Sverige, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet, från 2014 fram till idag. Det empiriska materialet bestod av 25 artiklar och ur dessa framkom fem diskurser: köttnormsdiskursen, djurrättsdiskursen, hälsodiskursen, marknadsdiskursen och miljödiskursen. Diskurserna gick ofta in i varandra och hade ofta fler än ett perspektiv.

I uppsatsen undersöks hur debatten om ECT konstrueras av de två sociala aktörerna Socialstyrelsen samt Kommittén för Mänskliga Rättigheter, KMR. Det analyserade materialet består av aktörernas publicerade texter på Internet. Kritisk diskursanalys med Norman Faircloughs tredimensionella modell har utgjort studiens ansats. Frågeställningarna har varit; vilka diskurser kan identifieras samt hur kommer dessa till uttryck i ord av de skilda sociala aktörerna involverade i debatten? Hur ser relationerna mellan identifierade diskurser ut? Vilka funktioner fyller de identifierade diskurserna? Analysens mest framträdande resultat påvisar en tydlig medikaliseringsdiskurs samt en antipsykiatrisk diskurs i det empiriska materialet.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor.Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden Kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskiljatvå huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa budskapanvänder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vihar i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska ochvisuella redskap som använts.Naturskyddsföreningen.

Uppsatsens syfte är att kritiskt granska och analysera debatten om införande av sprutbyte i Göteborg med Kritisk diskursanalys. Genom att använda kritisk diskursanalys var ambitionen att granska hur olika aktörer i media debatten talar om sprututbytesprogram och hur dessa konstruktioner kan öka förståelsen av fenomenet sprututbytesprogram.Uppsatsens delfrågor var: Vilka aktörer deltar i debatten, hur framställs sprututbytesverksamheten och dess användare? Vilka argument används? Vilka övergripande diskurser kring SBP kan vi identifiera i argumentationen? Hur förs den diskursiva kampen i debatten om sprutbyte?Det empiriska materialet utgjordes huvudsakligen av artiklar i lokal dags- och kvällspress samt intervjuer.Som teori och metod har kritisk diskursanalys använts. Utgångspunkten var Faircloughs tredimensionella modell, bestående av text, diskursiv praktik och social praktik. Analysverktyg som användes var interdiskursivitet, intertextualitet, genre, transivitet och modalitet.Studiens resultat visar dels att politiker och läkare är de huvudsakliga aktörerna i debatten.

Syftet med denna undersökning är att genom en kritisk diskursanalys av utvalda tidningsartiklar, redogöra för framställningen av Islamiska Staten (IS) i Irak och Syrien. Det avses genomföras i identifiering och analysering av framträdande diskurser i textmaterialet. Undersökningens kritiska ambitioner ligger i ett synliggörande av medias maktposition i samhället med fokus på diskursen om Islam och muslimer. Media tenderar att presentera en bild av IS och tillhörande diskurser utifrån ett västerländskt perspektiv, vilket ger upphov till ett skillnadskapande av ?vi och dom?.

Syftet med uppsatsen är att med diskursanalys undersöka hur det dalgliga talet om invandrare ser ut på diskussionsforumet Passagen.se underkategorin svenska samhället. Dessutom vill vi ta reda på hur invandrare konstrueras som problem och hur det är legitimt att tala om invandrare på forumet.Tidigare forskning inom ämnet har gjorts med diskursanalys på talet om invandrare i media, intervjuer och dagligt tal, men främst i andra länder och inte på internet. Vid diskursanalys går teori och metod hand i hand, vilket innebär att de begrepp som vi presenterar i teorin använder vi till stor del i analysmetoden. I analysen fann vi en mängd diskurser i talet om invandrare, vilket resulterade i en dominerande kritisk inställning och en underrepresenterad liberal inställning till invandrare. Invandrare konstrueras som problem genom att ?de? begår brott, luras, hotar vår kultur, konspirerar mot oss, är kostsamma och på det hela taget är alltför många.

Det samhälle som vi lever i idag präglas av olika mer eller mindre kapitalistiska varumarknaders inflytande på vår vardag. Två trender som har sina orsaker helt eller delvis i detta förhållande är en ökad individualisering och marknadisering av samhället. Konkret för individen innebär detta att det blir allt viktigare att marknadsföra sig själv, att sälja sig själv. Med utgångspunkt i detta förhållande så genomför denna uppsats en empirisk studie av två specifika fall där detta ?att sälja sig själv? är som allra tydligast; kontaktannonser respektive curriculum vitae, CV.

I denna studie görs en kritisk diskursanalys av hur slöjan framställs och artikuleras i media. Bilden av slöjan är starkt påverkad av den muslimsk-islamistiska kultur som den är nära förknippad med och därför kan tidigare forskning kring postkolonialism och Orientalism relateras till materialet. Genom den postkoloniala diskursordningen återges en stereotyp skildring av den slöjade kvinnan som traditionell, kuvad och förtryckt. Men slöjan sätts även in i en annan kontext där den fungerar som en protestaktion i ett segregerat och uteslutande västerländskt samhälle..

Hur betraktas kvinnor intagna på anstalt av den svenska kriminalvården? Detta är frågan jag har ämnat att försöka besvara i denna uppsats. Då det är en stor fråga utgör mångfacetterade perspektiv grunden för analysresultatet. Läsaren får bland annat ta del av hur diskussionerna förts angående blandade anstalter och hur kvinnliga anställda respektive kvinnliga intagna resonerar kring vad som är kvinnornas bästa. Jag har valt att problematisera i vilken form och under vilka omständigheter kvinnorna framställs och begrundat vilka konsekvenser olika förhållningssätt kan få för de berörda kvinnorna i relation till kriminalvården såväl som allmänheten..

Sexuellt våld i konfliktområden är en företeelse som drabbar såväl kvinnor som män. Med utgångspunkt i nongovernmental organizations informationsmaterial avseende sexuellt våld i konfliktområden kan dock fås bilden av att endast kvinnor drabbas av detta våld. Forskning visar att av 4076 nongovernmental organizations som arbetar med att hjälpa offer för sexuellt eller politiskt våld i konfliktområden är det endast 3 % som på något sätt nämner män som offer för detta sexuella våld och då i regel alldeles kort. Det pågår alltså en omfattande diskriminering mot män som utsätts för sexuellt våld i konfliktområden.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur rapporteringen i svenska dagstidningar genusnormativt förhåller sig vid framställandet av offer för sexuellt våld och huruvida sexuellt våld mot män i konfliktområden är tabubelagt i desamma.Denna undersökning genomförs genom en genusteoretisk Kritisk diskursanalys. Uppsatsens analytiska ram är den kritiska diskursanalysen.De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell.Resultatet visar på en diskrepans i rapporteringen om offer för sexuellt våld i konfliktområden.

Syftet med denna studie är att genom kritisk diskursanalys analysera texter som innehåller negativ stereotypisering, stigmatisering, diskriminering och kategorisering i webbtidningen Avpixlat. Frågeställningarna som uppsatsen ämnar besvara är: Hurskildras personer med invandrarbakgrundoch minoritetsgrupper i Avpixlat?Hur skildras underordningen av "de andra"? Samt, hur stereotypiseras dessa grupper? Uppsatsens teoretiska utgångspunktär socialkonstruktivismen och empirin är baserad på 132 artiklar som har samlats in från Avpixlats webbtidningunder publiceringsperioden 1-30 April 2014. Analysen är baserad på Faircloughs Critical Discourse Analysis. Skildringen av personer med invandrarbakgrundoch minoritetsgrupper i tidningen är sammanfattningsvis negativ.

Denna studie undersöker vilka diskurser kring föräldraförmåga för personer med en utvecklingsstörning som kan urskiljas i ett urval förvaltningsrättsliga domar. Datamaterialet utgörs av 10 domar som rör 2 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Domarna har analyserats med hjälp av Norman Faircloughs (1993) kritiska diskursanalys. Som teoretisk referensram har studien haft sociala konstruktioner kring språk, kritisk diskursanalys, teoretiska perspektiv på funktionshinder och utvecklingsstörning och teoretiska perspektiv på föräldraförmåga. I resultatdelen presenteras fyra diskurser som har bedömts vara genomgående för domarna.

Den globala turismnäringen har kommit att bli en av världens mest lukrativa branscher. Hundratusentals svenskar turistar i Thailand varje år. Vad representerar Thailand i turistens ögon? Hur ser turisten på sig själv i förhållande till det han/hon möter och hur förhåller sig turisten till det lokala och globala? Uppsatsen utgår från en kritisk hållning till fenomenet turism. Teorier om Postkolonialism och Orientalism samt kritisk turismforskning blir därmed centrala i förståelsen av det undersökta materialet.

Syftet med detta arbete var att, mot bakgrund av en samtid som beskrivits som posttraditionell,undersöka hur skolämnet slöjd, som ett ifrågasatt ämne förknippat med traditionella hantverk, skrivsfram och motiveras i LGR11. Genom en kritisk diskursanalys av syftesdelen i kursplanen ochmotsvarande avsnitt i kommentarmaterialet till denna, undersöktes materialet utifrån tre olikadimensioner. Dessa relaterades sedan till varandra och interdiskursivitet, samt inflytande av tendenseri det som ? utifrån sociologisk samtidsteori ? beskrivits som senmoderniteten, spårades i texterna.Analysen visade att slöjdämnets styrdokument på olika sätt försöker överbrygga en upplevd konfliktmellan bland annat teori och praktik respektive nutid och tradition samt att kommentarmaterialet på enoch samma gång strävar efter att styra lärarnas undervisning och förändra det sätt de talar om slöjd ? isyfte att uppnå ökad likvärdighet och att skapa goda språkrör för ämnet. Vidare upptäcktes en hög gradav interdiskursivitet mellan slöjdtexterna och EU.s nyckelkompetenser för livslångt lärande.