Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två olika medieaktörer i Göteborg talar om fenomenet hemlösa och vilka konsekvenser dessa konstruktioner kan tänkas få för vår förförståelse av hemlöshet. Metoden som används i uppsatsen är diskursteori. Det empiriska materialet utgörs av fem artiklar publicerade i Göteborgs-Posten (GP) och fem artiklarpublicerade i Faktum. I artiklarna finner uppsatsens författare olikahemlöshetskategorier/diskurser och analyserar vilka signifikanser i form av ord som används för att skapa dessa. Författarna har i GP funnit fyra olika diskurskategorier av hemlösa, ?svenssondiskursen?, ?invandrarkillediskursen? ?psykisksjuk diskursen? och ?lodisdiskursen?.

Denna uppsats handlar om svenska läroböcker i historia för gymnasiet och deras framställningar av Andra världskriget och Sveriges roll under kriget, i fråga om Sveriges syn på den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrågan. Undersökningsperioden är mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo läroböcker. I uppsatsen undersöks även huruvida framställningarna i läroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. Genomgången visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i läroböckerna. Resultaten visar också att Sveriges roll i Andra världskriget kortfattat nämns eller helt utelämnas.

Hälsa är ett omfattande begrepp som kan ses utifrån olika perspektiv. Olika delar kan ingå i begreppet så som sjukdom, frånvaro av sjukdom, välbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgå för att skapa förutsättningar för de anställda när det gäller deras hälsa. Ett exempel på en resurs ett företag kan utnyttja är att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvårdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvårdsbidraget på en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

The purpose of this paper is to explore how masculinity and femininity are constructed in the magazine Veckorevyn, through a critical discourse analysis of 18 articles from six issues in 2011. This is done by using a variety of theories and previous research results, which is gender theory, the theory of late-modern society and media theory. The analysis shows that Veckorevyn depicts virility and feminine differently. Furthermore, pointing the results from the analysis that a change of manhood and womanhood takes place in the social practice. The selection of articles from the magazine also shows that Veckorevyn seems to promote gender equality. .

The purpose of this essay is to analyse how medial representations in a specific cultural debate expresses thoughts about gender, power and speech. The debate in question took place in Sweden 2010 and was about an inspection of sexual harassments in the Swedish acting area, made by Sveriges Radio, Ekot. This essay examines the made representations of the debate, with a feministic point of view and concludes that a male gaze shapes the form of speech and gives the debate a discourse sort of reasoning about gender. The special discourse formatted in the examined area contains a certain conception of power and the structure of power, which is also explained by the male gaze and the meaning of post-feminism..

Med syftet av undersöka hur väl IKEAs marknadsföring, värderingar och identitet stämmer överens med studenters uppfattning om företaget har en fallstudie gjorts. Empiri har inhämtats genom en kvalitativ enkätundersökning, intervjuer, IKEAs material och tidigare studier och har sedan analyserats med hjälp av teorier främst rörande Employer Branding och Företagsidentitet. Resultatet från undersökningen visar att uppfattad, kommunicerad och faktisk identitet stämmer väl överens gällande IKEAs önskvärda målgrupp. Dock har en mer kritisk inställning framkommit hos studenter som inte anses passa in i IKEAs målgrupp..

Under de senaste decennierna har det inom HR (Human Resources) skett en domänutvidgning, där allt större ansvar tas för fler aspekter av människors liv. Man får ofta ett intryck av att det finns ett genuint intresse för människors liv och hälsa bortom arbetet. Ett grundläggande antagande inom HR är emellertid att välmående individer leder till en ökad produktivitet. Därigenom finns en otydlighet i det egentliga syftet med de av arbetsgivarnas aktiviteter som syftar till människors hälsa och välmående. Det finns därmed anledning att närmre studera de idéer om människors arbete, tid och liv som cirkulerar inom HR.HR som kunskapsområde och branch är dock svårt att fånga i ett enda empiriskt material.

Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner får betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera människor i våra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrådsyttranden angående detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det är genom diskurser av sådana slag rum får betydelse. Resultatet av undersökningen är att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och därmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sägas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta får också betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar människor som inte "passar in" på ett eller annat sätt i den aktuella rumskonstruktionen..

This study is focused on representations of power and masculinities in the movie ?Warrior?(2011). By using the notion of interdiscursivity, as discussed by Norman Fairclough, my goal isto analyze how the roles of the characters relate to existing discourses in today?s society. I amprimarily interested in discourses revolving around MMA-fighters, masculinities and familyrelations.The movie to be analysed in this study is suited for interpreting new sorts of masculinitiesthrough the sport of MMA, which itself is fairly new and therefore might represent a new type ofmasculinity in the making.

Uppsatsen omfattas av enläroboksanalys av sex geografiläroböcker för mellanstadiet därsyftet är att ur ett maktperspektiv studerabeskrivningar av svarta och vita amerikaner. Metoden somanvänds är Kritisk diskursanalys och analysmaterialet består av både text och bild. Analysen präglas av ettpoststrukturalistisktsamt konstruktionistisktperspektivpå etnicitetvilket stämmer väl överens med analysmetoden. Resultatet från analysen visaratt läroböckerna lyckas olika bra med att förmedla nyanserade ochobjektiva beskrivningar avsvarta och vita amerikaner. Några böcker problematiserarexempelvis européernasfördrivning av indianer i Amerika och beskrivereuropéer och indianer som lika delaktiga i stridigheterna.

Studien undersöker hur Irakkriget,den väpnande konflikten mellan Irak och främst USA och Storbritannien, skildras i läroböcker för grundkursen i ämnet historia på gymnasieskolan. Utgående från Lennart Hellspongs berättelseanalys analyseras skildringarna av kriget i läroböckerna utifrån tre teman: Handling, Aktörer och Värdering. Undersökningen visar både på likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger på en analys av 12 läroböcker för gymnasieskolan i ämnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets händelseförlopp börjar med olika händelser. Ur analysen går även att urskilja att läroböckerna anser att ockupationen inte var rättfärdigat då USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det är USA eller George W.

Denna uppsats handlar om svenska läroböcker i historia för gymnasiet och deras framställningar av Andra världskriget och Sveriges roll under kriget, i fråga om Sveriges syn på den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrågan. Undersökningsperioden är mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo läroböcker. I uppsatsen undersöks även huruvida framställningarna i läroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. Genomgången visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i läroböckerna. Resultaten visar också att Sveriges roll i Andra världskriget kortfattat nämns eller helt utelämnas.

Denna uppsats handlar om svenska läroböcker i historia för gymnasiet och deras framställningar av Andra världskriget och Sveriges roll under kriget, i fråga om Sveriges syn på den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrågan. Undersökningsperioden är mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo läroböcker. I uppsatsen undersöks även huruvida framställningarna i läroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. Genomgången visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i läroböckerna. Resultaten visar också att Sveriges roll i Andra världskriget kortfattat nämns eller helt utelämnas.

Ungdomar i Norrbotten har en allt mer liberal syn på narkotika och elevhälsan på skolan träffar ungdomar dagligen. Jag valde att avgränsa mig till en grupp på elevhälsan, skolsköterskorna. Syftet med uppsatsen är att se hur skolsköterskornas arbete med elever som är positiv till eller använder narkotika fungera, behöver de mer kunskaper, vad kan förbättras/ förändras och hur bemöter de ungdomarna. Jag har valt en kvalitativ metod där jag har gjort semistrukturerade intervjuer med sex stycken skolsköterskor från två olika kommuner i Norrbotten, intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursanalys. Professionsteorin används i bakgrunden och förklarar skolsköterskans profession samt hur arbetet sett ut från arbete med sjuka människor till att vara mer fokuserade på friskfaktorer.

This is a critical discourse analysis of the conformation of the conflict in Goma, Democratic Republic of the Congo, as constructed by Ekot, a news-show on Radio Sweden. The ambition of this bachelor thesis is to examine the production of a Congolese conflict for a Swedish audience and to find out how the construction differences with and without a reporter in the field. To obtain this purpose the narrative is studied as well as the use of voices that define the conflict. The construction of proximity between Swedish audience and the Congolese event and the meaning of sound to stabilize the formation of discourse within foreign news is examined as well. To conform and explain foreign news it must be put in relation to a starting point.