Syftet med studien är att analysera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras; i en lärardiskurs, i diskursen i skriftliga omdömen samt historiskt i styrdokumenten Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. För att studera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras har Kritisk diskursanalys använts. Datainsamling har skett med hjälp av en fokusgruppsintervju med lärare. Även skriftliga omdömen och styrdokument har studerats. I en fokusgruppsintervju får en grupp diskutera ett på förhand givet ämne; i denna studie har ämnet varit omdömen och bedömning.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera diskurser kring lärande i grundsärskolan. Materialet är åtta examensarbeten från två högskolor/universitet i Sverige från speciallärarutbildningen med inriktning utvecklingsstörning, 2014. Teori: Utgångspunkten inom diskursanalysen är att verkligheten inte kan nås utanför diskurserna och därför är det just diskursen som analyseras. Genom att upptäcka hur verkligheten skapas i texterna kan man få syn på vilka förutsättningar som möjliggör uttalanden om lärandet. Att använda diskursanalysen som metod samtidigt som jag accepterar språkets roll som skapare av representationer av verkligheten, är studiens teoretiska utgångspunkt.

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av Kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Samspelets betydelse mellan pedagog och barn är något som framhävs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhållningssätt i förskolan som anses gynna detta samspel. Vår studie startade med en nyfikenhet om programmet Vägledande samspel. Programmet Vägledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmärksammat att många pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om Vägledande samspel.

AbstractIn this essay I am examining the representation of popmusic with particular focus on gender and identity in two youth magazines called Kamratposten and Julia. Using the method of Norman Faircloughs critical discourse analysis I have studied ten interviews with popmusicians from each magazine based on the theorys of representations, discourses within popularmusic and queer theory. The intention with this study was to examine how popularmusic is represented in youth magazines. If the magazines were reproducing femininity and masculinity in the interviews with the musicians, and in the representation of popmusic in the magazines. And also if there were any differences and similarities between the magazines regarding the representation of popmusicians.The analysis lead to the conclusions that how popmusic is represented in the magazines depends on what the magazines wan´t to represent on the basis of their target groups and ideologies.

The subject of this master thesis is to identify discourses regarding children?s literature in one of Sweden?s largest library magazines, Biblioteksbladet. The subject is furthermore to look at how the child is portrayed within these discourses and if the discourses change over time. The theoretical and methodological background is Norman Fairclough´s critical discourse analysis (CDA). A selection of 62 texts, published in Biblioteksbladet between the years of 1945-2009, was analyzed.

Sociala medier är idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sätt att kommunicera såväl det privata livet som den egna världsbilden. Allt vanligare blir det att på dessa medier diskutera politik och länka artiklar, bilder samt filmer för att stärka sina politiska åsikter. Studiens syfte är att jämföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt på sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjälp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt få ökade kunskaper med hänsyn till diskursteorier byggda på en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag.

Det övergripande syftet är att beskriva diskurser gymnasie¬ungdomar med mångkulturell bakgrund kan ha att hantera och hur ungdomarna anger att de hanterar olikheter mellan diskurser. Följande konkreta frågeställningar utformas: Hur beskriver de intervjuade eleverna sina föräldrars syn på den svenska skolan? Vilka strategier använder sig intervjupersonerna med mångkulturell bakgrund av för att hantera situationen? Sex gymnasieungdomar intervjuades i halvstrukturerade samtal som skrevs ut och tolkades hermeneutiskt. En anpassnings¬diskurs och en auktoritär diskurs framträdde i materialet. I anpassnings-diskursen diskuteras inordning, undvikande, uppgivenhet, motstånd och maktlöshet.

Denna C-uppsats är ett resultat av ett examensarbete som fokuserat på design som är kritisk till industrins agenda för att producera en produkt. Den är kritiskt till produktdesignerns roll som bunden till att leverera vad marknaden säger sig önska. Den är också kritisk till produktdesignerns modus operandi, att om designfältstudier utförs, finns redan beslutet att något ska produceras ? inte tvärt om. Uppsatsen korrelerar en marknad i överflöd med ökad stress på arbetsplatsen.

I denna kandidatuppsats har vi studerat hur nyckelpersoner i internationella omorganiseringar använder sig av strategiska diskurser för att förmedla sina budskap i tryckt press. Syftet har varit att ta reda på hur nyckelpersoner strategiskt utnyttjar rationella eller nationella diskurser vid en internationell sammanslagning och framför allt hur dessa kan kopplas till specifika teman som i sin tur uppmärksammas i den mediala bevakningen.Företaget som valts för undersökningens fallstudie, är fusionen mellan Telia (Sverige) och Sonera (Finland) i slutet av 2002. Studien har genomförts, genom att undersöka tidningsartiklar från en dagstidning och en affärstidning från både Sverige och Finland, under en femårsperiod (2002-2006). Vi har sedan gått igenom dessa artiklar för att finna citat av sammanslagningens nyckelpersoner. Citaten har analyserats och kategoriserats med hjälp av Kritisk diskursanalys för att avgöra hur olika personer har använt sig av rationella respektive nationella diskurser och inom vilka teman man kan se olika diskurser.

Det övergripande syftet för denna studie är att problematisera GIS som ett positivistiskt instrumentför samhällsplanering och geografiforskning samt praktiskt anamma en kritisk, queerteoretisk ochkvalitativ tillämpning på GIS-baserade analyser. För att detta ska vara genomförbart kräver det enkvalitativ analys av hur människor utanför det härskande narrativet faktiskt använder och uppleverstadsrum och vilka konsekvenser de normativa strukturerna har genom att analysera hurhomosexuella män i Stockholm upplever och använder stadsrum. Genom en seriefokusgruppssamtal med homosexuella män bosatta i Stockholm har studien visat hur kvalitativadata kan inkorporeras och vara underlag för kvalitativa analyser i GIS. Studien har visat hur enepistemologisk och praktiskt integration av kritisk geografi och GIS kan bidra till en mer nyanseradbild av GIS. Vidare visar studien hur ett GIS kan användas för att visualisera maktförhållanden ochkritiskt utmana det härskande narrativet.

Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala.

Håller den offentliga sektorn på att förändras i en mer ekonomistisk riktning? Har new public management tagit över den offentliga verksamheten? Håller de offentliga värdena på att försvinna från dagordningen? Det är frågor som vi i vår uppsats söker svar på. Vårt studieobjekt är kvalitetsmässan, ett forum för debatt kring den offentliga sektorns verksamhet. Genom en Kritisk diskursanalys undersöker vi hur debatten ser ut, vilka diskurser som finns representerade samt hur detta kan kopplas till större samhällstrender. Det vi har funnit är att mässan präglas av en effektivitetsdiskurs hämtad från new public management men att även mer traditionella offentliga värden tas upp.

Under 2000-talet har den xenofobiska publikopinionen växt, i såväl styrka som mängd. Främlingsfientliga och rasistiska stereotyper används ideligen i diverse mediekanaler och i och med yttrandefrihetens förflyttning till bland annat digitala plattformer möjliggörs ett allt grövre språk (Ekman 2011:2).Syftet med denna studie var att ta reda på hur bloggen Exponerat, en av de största invandringskritiska sajterna i Sverige, ur ett främlingsfientligt perspektiv representerar och remedierar invandrar-och invandringsrelaterade nyheter från etablerade mediekanaler. Vidare ville vi skapa en förståelse för xenofobins kognitiva dimensioner genom att diskutera och problematisera enskilda kommentarer till blogginläggen.Uppsatsens metodologiska ram utgick ifrån Kritisk diskursanalys (CDA) med element ur konversationsanalys (CA). Vårt material bestod av 9 stycken blogginlägg och deras tillhörande förlagor, vilka valdes ut för vidare analys efter att vi tagit del av en veckas inlägg på bloggen, cirka 250 stycken. Dessa nio inlägg fördelades sedan under kategorierna brott, ekonomi och mångkultur med tre inlägg i varje kategori.

Denna uppsats behandlar SVT:s Uppdrag granskning. Vi var intresserade av att titta närmare på detta program eftersom det har en särställning i Sverige som ett av de mest sedda samhällsprogrammen. Vi frågade oss vilken agendasättande roll Uppdrag granskning har i vårt samhälle och hur deras reportage utformas för att få genomslag och nå ut till publiken. Utnyttjar Uppdrag granskning sin särställning på bästa sätt för att informera och upplysa?Våra teorier har alltså mycket att göra med mediers agendasättande funktion.