KONSTRUKTION AV BEGREPPET HOT I SVENSK SÄKERHETS OCH FÖRSVARSPOLITIK.Sammanfattning:Omvärldsförändringen har medfört stora förändringar inom det säkerhets och försvarspoli-tiska området. Sverige har gått från att tidigare betonat neutralitet och alliansfrihet som grund för säkerhet, till att både ge och ta emot militärt stöd. Förändringen har gett upphov till en debatt där ena sidan uppfattar att transformeringen inte tydliggjorts i förhand och en annan som hävdar motsatsen. Undersökningen utgår från teorier om att språket och de dis-kurser detta skapar har en stor betydelse för hur vi förstår och uppfattar omvärlden.Det är därmed intressant att undersöka hur ledande företrädare för säkerhets och försvars-politik har uttryckt förändringen i text och tal. Folk och Försvars rikskonferens är tongivan-de för den säkerhets och försvarspolitiska debatten och kan därmed beskrivas vara en social handling där språket bidrar till att skapa den säkerhets och försvarspolitiska agendan.

This thesis examines the ongoing European political debate on the links between livestock production and climate change. In the end of 2006 the UN Food and Agriculture Organization (FAO) released their report Livestock?s long shadow, showing that livestock production represents some 18 % of the total global greenhouse gas emissions. The purpose of this paper is to explore the European Commission?s position and response to this question since the release of the report.Using Arne Naess? argumentation analysis, statements made by the Commission will be systematically organized and broken apart.

The aim of this Master?s thesis is to examine how health information is integrated into knowledge in an everyday health related context on the web. The more specific aim is, from a LIS point of view, to map knowledge related discourses with the focus on pregnancy, in discussion forums on Swedish health related web sites. The following main questions in this paper are: (1) a) What discourses on pregnancy knowledge can be found and b) how are they expressed? (2) What are the functions of the recognised discourses? and (3) what are the relations between the identified discourses? The theoretical and methodological starting-point is discourse theory with the main focus on discursive psychology according to Wetherell?s and Potter?s theoretical and empirical work.

Denna rapport behandlar hur framställningen av ledarskap ser ur ett teoretiskt könsperspektiv. Genom att analysera tidningarna "Chef" och "Dagens Samhälle" med hjälp av kritisk diskursanalys som metodredskap synliggörs i denna rapport den manliga normen som en dominerande del i den sociala och kulturella konstruktionen av ledarskap, detta har även format framställning av manliga respektive kvinnliga ledare. Under analysen framkommer det tydliga mönster i framställningen av de båda könen, där manliga ledare och deras ledaregenskaper betonas som ner naturliga och ofta med en koppling till deras respektive sportsliga karriärer och bakgrund. För de kvinnliga ledarna sker en generell koppling mellan deras ledaregenskaper och deras privata sfär så som familjen, olika relationer och deras barndom. De kvinnliga ledarna och deras karriärväg fram till den ledande positionen framställ som mindre naturliga..

Palatset skall bli ett kulturhus för barn och är i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen är att genom diskursanalys kartlägga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrån frågeställningen: Hur ser Palatset på begreppen barn och kultur, och hur förhåller sig detta synsätt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmänna politiska samtidskontext?Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material från Palatset. Analysen synliggör barnet med rättigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn.

Detta examensarbetes syfte är att analysera språksynerna som framkommer dels i kursplanen för svenskämnet i Lgr11 och dels i några aktiva lärares skriftliga respons på autentiska elevtexter. Detta för att kunna göra en jämförelse dem emellan och således kunna föra en diskussion om i vilken utsträckning dessa kongruerar samt hur dessa förhåller sig till teorier kring språkutveckling. Därtill diskuteras den politiska kontextens påverkan i lärares arbete. För att kunna analysera dessa olika typer av texter har två olika analysteorier använts. Metoden som används är en textanalytisk studie där ena delen utgörs av en brukstextanalys och den andra av en kritisk närläsning.

Denna uppsats unders?ker de f?reslagna f?r?ndringarna av 3:12-reglerna i SOU 2024:36 och deras p?verkan p? beskattningen av f?mansf?retag. Reformf?rslaget syftar till att f?renkla regelverket och minska m?jligheterna till inkomstomvandling, men v?cker samtidigt fr?gor om vilka f?retagare som gynnas eller missgynnas av f?r?ndringarna. Analysen fokuserar p? hur reglerna p?verkar ?gare av sm?, medelstora och stora f?mansf?retag, med s?rskilt fokus p? gr?nsbeloppets ber?kning, utomst?enderegeln, karenstider och definitionen av n?rst?ende. Genom en granskning av lagstiftning, praxis och f?rarbeten identifierar uppsatsen reformens potentiella effekter. Resultaten visar att reformen kan leda till f?rdelar f?r b?de sm? och stora f?retag, medan ?gare av medelstora f?retag riskerar att hamna i en skattem?ssig mellanposition.

Vulva vestibulit, eller förkortat vestibulit, är en problematik som uppmärksammats mer påsenare år och som kännetecknas av smärta kring slidöppningen i kvinnors könsorgan. Det ären diagnos som präglas av många oklarheter kring orsaker och behandlingar. I denna uppsatsundersöks hur vestibulit konstrueras som diskursivt fenomen. Syftet med uppsatsen att visahur olika diskurser ger betydelse åt vestibulit och hur det är möjligt att förstå problematikenoch de personer som drabbas. Materialet består dels av tidigare studier om vestibulit och delsav material hämtat från olika sidor på internet, med en blandning av information frånsjukvården, journalistiska verk, forum och bloggar.

Studiens syfte är att undersöka hur Stockholms Prideparad representeras i Dagens Nyheter och Aftonbladet åren 1998, 2009 och 2013. Frågor som ställs är vilka diskurser som används i rapporteringen av paraden, samt vilken kunskap om sexualitet som reproduceras och genereras i artiklarna. Studien utgår från Michel Foucaults teorier om kunskap, makt och sexualitet; Norman Faircloughs diskursteori; samt queerteori. En kritisk diskursanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell tillämpas på materialet som utgörs av sex stycken artiklar, en för varje tidningen och utvalt år. Analysen av artiklarna visar att de dominerande diskurserna i båda tidningarna var en event-/nöjesdiskurs som sammanfattar paraden.

Denna studie karaktäriseras av ett kvalitativt inifrånperspektiv och ger inblick i några unga kvinnors perspektiv på personlig trygghet i stadsmiljöns offentliga miljöer. Jag tittar här närmare på hur mina informanter resonerar kring att röra sig i dessa miljöer och vad som påverkar deras syn..

Målsättningen med detta arbete har varit att kvalitativt, undersöka det jag kallar för det apokalyptiska temat, som finns inom vissa populärkulturella framställningar. Studiens fokus ligger på att diskursivt analysera texter och deras koppling till den historiska period som den är sprungen ur. Detta för att se vilka myter som rör sig inom diskursens ramverk. Analysen är gjord på 24 filmer producerade under perioden 1964 till och med år 2007. Mer exakt har syftet med arbetet bestått i att besvara frågorna: vad skildras inom ramen för det apokalyptiska temat och förändras innehållet samt hur de framförs över tiden?Resultatet visar att inom ramen för det apokalyptiska temat presenteras ett antal narrativa strukturer.

The purpose with this essay is to look at how categories of "us" and "them" are created, reproduced and categorised. The areas of politics and media are in focus, though they are powerful and influential actors in generating discourses.The method is qualitative analyses of current research and analyses of discourses, contexts and resources from an intersectional perspective. Intersectionality presents a theoretical tool for complex understandings of power as it takes its point of departure in an understanding of power as multidimensional and one where gender, ethnicity and class are constitutive and bearing principals. Intersectional analyses aim to understand how these dimensions are created and changed in relation to each other and how they interact with specific gender orders in specific contexts.The analyse shows that "immigrants" are in a subordinate position compared to "Swedish" when it comes to resources, contexts and discourses. The analyse indicates the relation of power between "us" and "them", where "us" have the power and with that preferential right of interpretation in discourses, contexts and resources.

Misogyny in gaming culture ? a qualitative discourse analysis of the reproduction of patriarchal dominance in the gaming culture is based on Teun A. van Dijk's belief that a dominant group continuously produces and reproduces its social dominance over a subordinate group by using the language. The members of this group do not simply do this by being. A person does not want to risk damaging its reputation which makes the dominant group forced to use various strategies to reproduce its dominance.

In this essay the author has chosen to analyze the similarities and differences between some of the northern Europe?s late Mesolithic and Neolithic cultures. The research is of a processual standpoint and the information is mainly gathered from secondary sources as well as ethnological studies. The material collected has been analyzed in both a processual and a post-processual manner to most accurately study the foundations of the three primary theories describing the Pitted Ware Culture?s origin.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalys vars syfte är att studera hur begreppet ?barnets bästa? används och tolkas i asylprocessen för ensamkommande barn. Jag har undersökt hur de tjänstemän som fattar beslut om asyl i fall med ensamkommande barn formulerar föreställningar om ?barnets bästa? och hur begreppet förhåller sig till andra begrepp i den diskursiva praktiken. Detta har jag gjort genom att dels analysera de styrdokument som ska ligga till grund för besluten och dels beslut ifrån migrationsverket och domar ifrån  migrationsdomstolarna.