Uppsatsen hade som syfte att belysa om kommunal fritid behövs. Undersökningen bestod av samtal med fyra fritidschefer på deras fritidskontor. Samtalen tolkades hermeneutiskt och analyserades med Faircloughs kritiska diskursanalys (Winter Jørgensen & Philipps, 2000). Som teori utgicks från Habermas diskursteori (Habermas, 1995). Analysen visar att kommunal fritid är stadd under stark förändring och har gått från "inte" till att "vara".

Uppsatsens syfte är att beskriva sex behandlingsassistenters uppfattningar, erfarenheter och upplevelser kring hållningar av barn mellan 0-12 år som är placerade på institution. Behandlingsassistenterna kommer från två olika institutioner. Uppsatsen är en kvalitativ studie med ett fenomenologiskt vetenskapsperspektiv, vilket betyder att uppsatsen strävar efter att förstå behandlingsassistenternas upplevelser och tankar kring fenomenet hållningar och att titta närmare på hur talet kring hållningar ser ut. Genom en induktiv ambition skapades ur empirin olika analysteman med underkategorier. Dessa är vägledande i analysen.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Lifelong learning (LLL), a concept dating back to the 1920s, is much used both by the OECD, UNESCO and the EU. But while intergovernmental think-tanks and supranational organisations often use the term in a positive sense, many (not least scholars) are critical of the term. The critique either deals with the lack of a universal definition, that the implicit responsibility for LLL has shifted onto the individual, or that the meaning of the term has shifted from a humanistic one linked to the personal development and a better society to a neoliberal one that involves growth, competition, globalisation and human capital theory. This study is based on interviews with nine trade union representatives on their understandings of lifelong learning. The results showed that while LLL was positively viewed by most, there was virtually no communication vis-à-vis members on the topic, most trade unions have no policy regarding LLL, and responses from representatives were sometimes self-conflicting..

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka den rumsliga konstruktionens betydelse för sexualiteten diskurs i det samtida. Uppsatsen står på en trefaldig grund. Ontologiskt i socialkonstruktionismen och dess syn på sexualiteten som konstruerad, epistemologiskt i den kritiska hermeneutiken dvs. syftet är att förklara och förstå och slutligen så vilar den på Foucault och hans syn på sexualiteten och diskurs. I nästföljande avsnitt dekonstrueras och presenteras det konstruerade samhället utifrån begrepp som kön, sexualitet, rum och kropp.

Bakgrund: Inom intensivvård transporteras patienter till och från avdeningen för att genomgå olika undersökningar. Det är väl känt att transporter är förenade med risker och kritiska situationer uppstår ofta på grund av den mänskliga faktorn. Genom upprepad utbildning av personal, tillexempel genom simuleringsövningar med informanter ur olika yrkeskategorier kan det vara ett användbart verktyg för att uppnå ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet.Syfte: Studiens syfte var att beskriva vad en simuleringsövning innebär för intensivvårdspersonal för att bemästra en kritisk situation.Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats har genomförts. Femton personer, varav sex ST-läkare, sex sjuksköterskor och tre undersköterskor inom intensivvård har intervjuats. Konventionell kvalitativ innehållsanalys enligt Hsieh och Shannon har använts för analys av materialet.Resultat: Analysen av materialet ledde till att nio stycken subkategorier utvecklades och som delades in i två kategorier, vilka beskriver informanternas upplevelser i situationen och betydelsen av lärandet.

Hälsa är ett omfattande begrepp som kan ses utifrån olika perspektiv. Olika delar kan ingå i begreppet så som sjukdom, frånvaro av sjukdom, välbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgå för att skapa förutsättningar för de anställda när det gäller deras hälsa. Ett exempel på en resurs ett företag kan utnyttja är att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvårdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvårdsbidraget på en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Sedan nätets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet präglats av en västcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mångt och mycket har exkluderat en stor del av världen från att aktivt delta i informationssamhällets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad ställning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ?roten? i domännamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN).

Denna studie granskar förvaltningsrättens barnperspektiv i sex domstolsbeslut då ungdomar dömts till tvångsvård enligt 3 § LVU. Studien syftar till att granska om förvaltningsrättens bedömningar är rättsäkra genom att analysera om barnperspektivet beaktas i besluten. Studien syftar även till att studera det tidigare forskningsfältet om tvångsvård av unga för att undersöka vilka effekter tvångsvård kan leda till för den unge. Genom en kritisk diskursanalys har domstolsbesluten analyserats utifrån teorier om makt samt barnkonventionens riktlinjer och föreskrifter. Vidare har tidigare forskning analyserats för att studera tvångsvårdens effekter på ungdomarna.Studien visar att tvångsvård kan leda till negativa effekter för ungdomarna.

I denna uppsats görs ansatsen att, med hjälp av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell, belysa eventuella skillnader och likheter mellan två olika typer av lärarutbildningar: Regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning och Regeringens proposition 2009/10:89 Bäst i klassen ? en ny lärarutbildning. Utifrån denna modell analyseras de passager från texterna, vars innehåll bär relevans till de skäl som står till grund för förändring av utbildningen, ur ett grammatisk och lingvistiskt perspektiv. I nästa steg belyses den diskursiva praktik som är framträdande i båda propositionerna. Det tredje och sista steget behandlar den sociala praktiken som analyseras utifrån ett fokusgruppssamtal som hölls mellan tre pedagoger som är verksamma på Högskolan i Halmstad.

Den övergripande frågeställningen som besvaras i uppsatsen är hur journalistiken i Dagens Nyheter och Göteborgs Posten handskas med informationen om vänsterpartiets och socialdemokraternas feministiska politik mellan år 1998 och år 2002.Studien har visat att de vanligaste argumenten emot socialdemokraternas feminism oftast är kopplade till partiets ledare Göran Persson. Journalistiken framställer socialdemokraternas feminism som ett spel i och med att Göran Persson uppges vara en ofrivillig feminist.I de fall där det framkommer argument för socialdemokraternas feminism är argumenten dubbelbottnade och innehåller oftast en outtalad kritik av mot partiets feminism eller bristen på en feministisk politik. De vanligast förekommande argumenten som journalistiken förmedlar för socialdemokraternas feminism handlar om att de vill förändra en tidigare förd politik. En politik som socialdemokraterna själva anser har missgynnat kvinnorna.Journalistiken förmedlade en mycket positiv bild av vänsterns feminism och det fanns mycket få argument emot deras feminism. Argumenten handlade om att feminismen var ett spel.  Det fanns ett mycket stort antal argument för vänsterns feminism och vänstern lyckades väl med att föra ut partiets feministiska politik genom journalistiken.

The purpose of this essay is to analyse how medial representations in a specific cultural debate expresses thoughts about gender, power and speech. The debate in question took place in Sweden 2010 and was about an inspection of sexual harassments in the Swedish acting area, made by Sveriges Radio, Ekot. This essay examines the made representations of the debate, with a feministic point of view and concludes that a male gaze shapes the form of speech and gives the debate a discourse sort of reasoning about gender. The special discourse formatted in the examined area contains a certain conception of power and the structure of power, which is also explained by the male gaze and the meaning of post-feminism..

Uppsatsen är en kritisk granskning av de svenska miljökvalitetsmålen, med utgångspunkt i brukstextanalys och diskursanalys. Syftet är att undersöka och resonera kring diskursordningen i målen och därigenom granska meningsskapande samt vem som är den tänkta läsaren. Materialet består av miljökvalitetsmålen så som de är formulerade i propositionerna 1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige (mål nummer ett till sex, åtta till elva samt fjorton och femton), 2004/05:150 Svenska miljömål ? ett gemensamt uppdrag (mål nummer sexton) samt 2009/10:155 Svenska miljömål ? för ett effektivare miljöarbete (mål nummer sju, tolv och tretton).

This essay ? Discourse and Dissonance ? deals with Mary Shelley?s gothic novel Frankenstein; or, the Modern Prometheus (1818). The focal point is the construction of ?Them and Us?, as defined by scholars such as Stuart Hall, viewed in terms of the following categories: race, gender and family, class, and sexuality. Rather than applying an outside perspective, e.g.

Studien undersöker hur Irakkriget,den väpnande konflikten mellan Irak och främst USA och Storbritannien, skildras i läroböcker för grundkursen i ämnet historia på gymnasieskolan. Utgående från Lennart Hellspongs berättelseanalys analyseras skildringarna av kriget i läroböckerna utifrån tre teman: Handling, Aktörer och Värdering. Undersökningen visar både på likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger på en analys av 12 läroböcker för gymnasieskolan i ämnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets händelseförlopp börjar med olika händelser. Ur analysen går även att urskilja att läroböckerna anser att ockupationen inte var rättfärdigat då USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det är USA eller George W.