Today, Sweden is to be regarded as a country formed by the influences and effects of immigration. The government is considering integration as a process aimed to influent all forms of welfare politics and as a project working both at an individual and at a social level. The aims of integration policies are to guarantee equal rights and opportunities, to form a public community characterized by diversity, and to mobilize all citizens to participate in and to be jointly responsible for a social development characterized by mutual respect and tolerance. During the Swedish election campaign of 2002, integration policies became one of the most reported and discussed political questions in the media. The aim of this essay is to study and analyze discursive statements on integration policies made by politicians during this election campaign.

Uppsatsen handlar om hur olika diskurser karaktäriserar Malmö stads planeringstänkande i de tre undersökta översiktsplanerna under 2000-talet. De fyra diskurserna som studeras är den globala staden, entreprenörsstaden, kunskapsstaden och postmodernistiskt planeringsteori. De tre första diskurserna behandlar fenomen om städer och regioner utifrån en global informationsekonomi. Den fjärde och sista diskursen är en gren inom planeringsteorin som ställer sig kritisk till den modernistiska synen på planering och planerare. Planering som postmodernism är likt sina föregångare, normativ i sin karaktär och försöker att lösa problem som har tillkommit i en postkolonial värld. Malmö är en stad med en historia som industristad och som nu försöker etablera sig som en kunskapsstad.

The present study examines power relations, textual genre and attitudes to the matching process in the labor market in the employment office?s opinion articles in the period 2009?2014.     The power relations that emerge in the debate articles between employers, job seekers and private employment constitute the study's main question.The theoretical starting points are taken from Fairclough?s critical discourse analysis (1992, 2001, and 2010), where the discursive practice consists of the employment office?s production of opinion articles during a recession. The social practice consists of the laws and regulations that make its actions to reduce unemployment in the society. The method is derived from Halliday?s (1994, 2002) systemic functional linguistics.

This paper investigates the presentation of Islam in textbooks used in the study of religion in high schools. The papers focus on two main questions concerning the ways in which Islam is presented in the analysed textbooks, and how the new curriculum has influenced the portrayal of Islam in the materials. Here, the paper utilizes a method of critical discourse analysis with Faircloughs three-dimensional analysis. The paper then concludes that the presentation of Islam is negative in nature, with the content and view of Islam having been simplified and stereotyped. Often the textbooks studied frame Islam as being an aggressive and oppressive religion, especially in matters con-cerning women.

Gender and politics, how well do they match? An interesting way of studying gender and politics is therefore to look at the legislation proposals from the government. In Sweden when the government make a legislation proposal it have to have a chapter that consider the aspect of equality between men and women. This paper aim to study the language in the gender aspect of the legislation proposal. This is done from a gender perspective.

Denna kandidatuppsats underso?ker med en kvalitativ ansats hur stockholmare beskrivs i Dagens Nyheters kultur- och no?jesbilaga Pa? Stan. Uppsatsens syfte a?r fra?mst att underso?ka hur Pa? Stan anva?nder sig av stereotyper i sin journalistik men ocksa? att skapa fo?rsta?else fo?r varfo?r de anva?nds. De fra?gesta?llningar uppsatsen a?mnar svara pa? a?r vilka a?mnesomra?den Pa? Stan skriver om, hur stockholmare representeras, samt vilka stereotyper som anva?nds i representationen av dem.Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har Pa? Stans dominerande a?mnesomra?den mellan 1 januari och 31 maj 2012 kartlagts i en kvantitativ analys.

?Happy, happy, liksom? handlar om tvåsamhetsnormen och hur den (re)produceras i den samtida svenska kulturen. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i feministisk teori, bland annat normkritik, socialkonstruktivism och teorier om heteronormativitet, och applicerar dem på en debatt om skilsmässa som pågick i svensk dags- och fackpress under hösten 2011. Debatten utlöstes av boken Happy Happy: En bok om skilsmässa, red. Maria Sveland och Katarina Wennstam.

Specialarbete, 15 hpSvenska för blivande lärare, specialisering 2, LSV 410Ht 2011Handledare: Karin Helgesson.

Denna uppsats behandlar SVT:s Uppdrag granskning. Vi var intresserade av att titta närmare på detta program eftersom det har en särställning i Sverige som ett av de mest sedda samhällsprogrammen. Vi frågade oss vilken agendasättande roll Uppdrag granskning har i vårt samhälle och hur deras reportage utformas för att få genomslag och nå ut till publiken. Utnyttjar Uppdrag granskning sin särställning på bästa sätt för att informera och upplysa?Våra teorier har alltså mycket att göra med mediers agendasättande funktion.

Denna studie undersöker vilka miljödiskurser, sätt att tala om och förstå, miljöproblematik som finns i läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet. Syftet är att undersöka detta och sätta det i relation till läroplanen Lpf94. Detta inbegriper att undersöka den diskursordning som läromedlen skapar, vilket är summan av de miljöproblematiksdiskurserna vilka finns i läroböckerna. De läroböcker som undersökts är Zigma ABC, Reflex ABC, Samhälle.nu BC, Forum ABC, Nya Millennium ABC och Exposé AB. Undersökningen har skett genom en diskursanalys baserad på Norman Faircloughs Critical Discourse Analysis och John S.

Vi står inför ett nytt landsbygdsprogram 2014-2020, vilket innebär att blivande leaderområden arbetat med att ta fram nya lokala utvecklingsstrategier. Strategierna innehåller målskrivningar som syftar till att åtgärda det problem de anser finns i det ingående leaderområdet. Denna kandidatuppsats utgår från att ett problem konstrueras genom att det görs ett åtgärdsprogram för det, vilka dessa strategier ses som. Studien undersöker hur landsbygdens problembild konstrueras i två av dessa lokala utvecklingsstrategier samt hur åtgärder motiveras genom att skapa politisk rationalitet. En text bygger på tidigare texter eller språkbruk (Fairclough 2010:94-6).

Syftet med föreliggande studie är att utifrån nyhetsrapporteringen i Ystads Allehanda och Sydsvenska Dagbladet Snällposten undersöka vems röster som gjordes hörda i den massmediala diskursen kring den asiatiska influensan som grasserade 1957. Utifrån olika teman, som jag vid närläsningen kunde identifiera som återkommande i nyhetstexterna, studerar jag vad man talade om och hur man talade om detta. Jag studerar också vem mottagarna var och om det förmedlas några speciella budskap. Dessutom gör jag en jämförelse av de båda tidningarnas rapportering i egenskap av att SDS kan sägas representera stad medan YA representerar landsbygd. Undersökningen genomförs med utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys och utifrån det teoretiska perspektivet att språket i sig är en handling. Vad som förmedlas via språket är ingen avspegling av verkligheten, utan en konstruktion, som utifrån olika perspektiv och syften skapar ?sanningar?.

Titel: Genusframställningen i Star Trek ? en utopi eller dystopiFörfattare: Gustav Ekholm och Torbjörn KarlssonHandledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av arbete: C-uppsats i Medie och Kommunikationsvetenskap, 10p HT-06Plats: Högskolan i HalmstadSyfte: Uppsatsen syfte är att fastställa huruvida åtta olika avsnitt ur tv-serien Star Trek belyser genusfrågor och utmanar avsnitten i så fall de rådande genusdiskurserna.Metod: Den här uppsatsen fokuserar på åtta Star Trek avsnitt som producerades mellan 1960-talet och 2000-talet. Metoden för analysen är en Kritisk Diskursanalys med utgång från Norman Fairclougs diskurskritiska modell.Resultat: Uppsatsens slutsats är att Star Trek-serierna berör genusfrågor i olika utsträckning beroende på vilket årtal avsnitten är från. Det konstateras också att viktiga genusämnen, likt homosexualitet, tas upp men beroende på olika omständigheter saknas ofta ett djup i framställningen.Nyckelord: Star Trek, Gene Roddenberry, science fiction, genus, diskurs, diskursanalys, textanalys, makt, tv-serier, dominansförhållanden..

Vi exponeras dagligen fo?r rapporter om bo?rsutvecklingen och andra ekonomi- och marknadsrelaterade nyheter fra?n va?rldens alla ho?rn. Individens va?rldsbild kan i dag pa?sta?s vara genomsyrad av fo?resta?llningen att va?rldens ekonomi och politik a?r global snarare a?n nationell. Syftet med detta arbete a?r att med diskursanalys som ansats visa pa? hur svensk media spra?kligt och diskursivt gestaltar globaliseringens ekonomi samt vidare diskutera hur dessa konstruktioner kan ta?nkas bidra till va?r fo?rsta?else fo?r och hur vi ta?nker kring fenomenet i fra?ga.

This study is part of an international project, The Third Wave Project. The project aims to conductstudies with students of different cultures to see what they value as important in mathematics andmathematics learning. Part of the project involves carrying out a survey, the WIFI study. The WiFistudyaims to examine values of mathematics teaching that may affect student learning. The valuesthat are examined in this study are based on the mathematical values which are described by Bishop(1991).