Då alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare gränser mellan länder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar även betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige då handelsrelationerna mellan dessa länder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlättats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien är kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen är kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan på människors beteende.

Denna uppsats handlar om arrangerade äktenskap. Syftet är att undersöka dels hur kvinnor som lever i en miljö där arrangerade äktenskap är vanligt förekommande, beskriver, uppfattar och värderar denna form av äktenskap och dels hur dessa påverkas av andra samhällens syn på det arrangerade äktenskapet. En annan infallsvinkel är hur det professionella mötet inom socialt arbete i Sverige med personer som lever i ett sammanhang där arrangerade äktenskap är vanligt ser ut samt hur det upplevs, uppfattas och värderas av de professionella. Intervjuer har gjorts med sju kvinnor i Palestina, som antingen lever i eller har levt i ett arrangerat äktenskap, eller befinner sig i en miljö där denna form av äktenskap är vanligt förekommande. Intervjuer har även utförts med en kurator, en lärare och en behandlingsassistent i Sverige som genom sina professionaliteter på något sätt kommer i kontakt med det arrangerade äktenskapet.

AbstraktStudien ifrågasätter huruvida diskrimineringslagens är tillräcklig eller inte. Internationella granskningsrapporter om diskrimineringssituationen i Sverige har undersökts så väl som rättsfall och forskning i Sverige. I analysen lyfts de argument fram som de internationella granskningsorganen belyst i sina rapporter. Dessa argument behandlas tillsammans med den socialkonstruktivistiska och den intersektionella teorin. Undersökningen har visat att de internationella granskningskommittéerna ser viss betydande diskriminering i samhället.

Denna uppsats skildrar det omdebatterade och relativt nya institutet SMS-lån. Texten skall ses som en diskussion kring huruvida tjänsten är att betrakta som ocker eller ej samt till vilken grad kreditgivarna efterlever de regler och riktlinjer som finns. Syftet med uppsatsen är att påvisa föreliggande och potentiella problem, dels vad gäller tjänstens utformning och dels vad åtagandet till följd av tjänsten kan leda till för kredittagaren. I takt med att marknaden för SMS-lånen vuxit sig stor, har verksamheten kommit att bli mycket omdiskuterad i massmedia. Kritik har riktats mot låneföretagens verksamhet eftersom affärsidén på många sätt bygger på möjliggörandet för personer med dålig ekonomi, tidigare skuldsättningar, låg inkomst eller betalningsanmärkningar att fortsätta kunna låna pengar, samtidigt som kreditgivaren profiterar.

Denna uppsats undersöker den feministiska agitatorn och anarkisten Emma Goldman i syfte att identifiera en radikal teori om samarbete och gemenskaper som tillåter individuell frihet utan konflikt med det sociala. Framförallt fokuserar den på Goldmans upplevelser av Sovjetunionen och det Spanska inbördeskriget, och på hennes idé om den »konstruktiva revolutionen « som hon utvecklar i interaktion med dessa. Själva undersökningen sker i fyra delar med fyra olika fokus: individen, massan, revolutionen och organisationen i den ordningen. Som material används framförallt Goldmans två böcker om Sovjetunionen ? med fokus på efterordet i den senare boken ? samt textsamlingen Vision On Fire med Goldmans texter om det spanska inbördeskriget och den anarkistiska organiseringen där.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera studieobjektens investeringsprocesser med fokus på deras investeringsbeslutsprocesser, klassificering av investeringar samt deras val av kalkylmetoder och kalkylkrav. Vi har valt att genomföra en fallstudie och vår undersökning består utav kvalitativa semistrukturerade intervjuer med våra två fallföretag; Smurfit Kappa Sverige AB (SK Sverige) och Perstorp. Vi studerar även tilldelade dokument angående företagens investeringsprocesser. Vår teoretiska referensram består utav teorier som berör ämnena investeringsbedömning, investeringsprocess, klassificering och kalkylmetoder. Vår empiri består utav det material som samlats in genom dokumentstudier och vid intervjuer hos fallföretagen SK Sverige och Perstorp.

Idrottsämnet är enligt oss ett spännande ämne som  innehåller både praktiska och teoretiska moment. Den praktiska delen av ämnet är nog mer känd än den teoretiska. Vi har därför valt att fokusera vår studie kring idrottsämnets teori. Eftersom Lpo 94 nämner att läraren ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former i undervisningen, blev det relevant att undersöka vad som är teori i det praktiska ämnet idrott och hälsa.<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->Syftet med arbetet var att synliggöra vad som kan betraktas som teori i ämnet idrott och hälsa. Genom en intervjuundersökning var avsikten att få fram vad som kan tolkas som teori och hur lärarna arbetar med de teoretiska delarna.

Kritik har riktats av forskare mot bristerna i kommunikationen mellan företag och dess investerare, vilket leder till onödigt höga kostnader för investerare att analysera och bearbeta informationen. Detta leder i sin tur till att företagens kapitalkostnader blir högre än nödvändigt. Syftet med denna uppsats har varit att ge förslag på hur svenska företag kan förbättra kommunikationen med sina investerare för att deras beslutsfattande förbättras. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med representanter för kreditinstitut, aktieägare och professionella analytiker, som arbetar med investeringar i svenska aktiemarknadsföretag. Angreppssättet har varit normativt/induktivt, vilket innebär att vi har gjort en induktiv studie, men vårt syfte har varit normativt.

BEPS är ett projekt påkallat av G20 som bedrivs i OECD:s regi. Projektet syftar till att förhindra erosion av nationers skattebaser, på grund av upplägg där vinster genom koncerninterna transaktioner flyttas till länder med låg beskattning. Denna uppsats behandlar specifikt BEPS action 8, vilken rör interprissättning av immateriella tillgångar. Syftet med uppsatsen är att utreda om OECD:s rapport angående BEPS action 8 ger förutsättningarna för att uppfylla, de i rapporten angivna målen, samt vilka problem som kan påverka måluppfyllelsen. Målet med BEPS action 8 är att se till att internprissättning av immateriella tillgångar, inte används för att separera beskattningsbara inkomster från värdeskapande aktiviteter.Därmed fokuserar BEPS action 8 på att se till att utförande av funktioner, användande av tillgångar och risktagande kompenseras på ett korrekt sätt, då detta anses bidra till värdeskapande.

SammanfattningDen här uppsatsen handlar om en organisatorisk förändring på ett sjukhus. Genom att göra en fallstudie vid Akademiska sjukhuset har vi kunnat undersöka hur mål och förväntningar på verksamheten påverkar både sjukhusets och enskilda avdelningars arbete. Vi har genom en kvalitativ studie undersökt hur dessa krav hanterats samt hur man valt att förändra och lägga upp verksamheten för att uppfylla dem. Som utgångspunkt för vår analys har vi haft en teoretisk referensram som utgår från målstyrning och på vilket sätt det är tänkt att en sådan fungerar, samt Kritik mot den metoden att styra och motivera en organisation. Vi har även utgått ifrån tankar om processorientering som ett sätt att organisera en verksamhet för att hantera ett övergripande mål och förfina en kedja av aktiviteter.

Att sjukvården i Sverige har förändrats under de senaste decennierna och fortfarande gör så är ett faktum. Efter att under lång tid fått utstå Kritik för att vara ineffektiv och byråkratisk har det genomförts reformer för att komma till rätta med de problem sjukvården dragits med. Reformerna har inte sällan gått ut på att sjukvården ska anamma den privata sektorns arbetssätt och metoder för att på så vis bli mer effektiv. Sjukhus har på så sätt blivit mer ?marknadiserade?.I följande uppsats undersöks förekomsten av informationsavdelningar vid svenska sjukhus och informationschefer vid tre sådana avdelningar har intervjuats.

Under vårterminen 2014 har vi arbetat kontinuerligt med ämnet långtidsarbetslösa unga vuxna. Detta forskningsområde är en aktuell debatterad fråga i dagens samhälle, och har varit intressant som fenomen att undersöka.Härmed vill vi tacka och rikta vår uppskattning till er som har bistått oss under studiens gång och gjort det möjligt för oss att genomföra samt färdigställa denna kandidatuppsats.Ett stort tack till Arbetsförmedlingen i Trollhättan, som stod för ett varmt mottagande och ett gott samarbete. Vi vill här särskilt rikta ett stort Tack till samtliga intervjudeltagare som så fint ställt upp och berätta om deras personliga erfarenheter gällande långtidsarbetslöshet. Vi anser att utan er hjälp, hade inte denna uppsats blivit av.Sist, men inte minst, ett varmt tack till vår handledare Yngve Mohlin, för hans positiva inställning och inspiration, samt för all konstruktiv Kritik och pedagogiskt vägledande under hela processen.Vi har noggrant övervägt för- och nackdelar med att skriva denna studie tillsammans. Det framkom att vi tänker lika varandra, utifrån att båda vill ha en hållbar struktur och en given framförhållning.

Med denna studie undersöks hur specialpedagogerna själva uppfattar att deras kompetens och kunnande tillvaratas inom den organisation de verkar. Kring specialpedagogiken har det ofta funnits olika uppfattningar om dess innehåll och vad det bör innehålla både i teori och praktik. Denna diskussion kan tolkas delvis som Kritik mot specialpedagogiken och mot specialpedagogerna. Den kan också tolkas som att specialpedagogiken är en expansiv, föränderlig och diskursanpassat vetenskap. Specialpedagogen ute i verksamheten torde kunna sammanfatta hur uppdraget utförs och hur kompetensen tillvaratas från sitt perspektiv på olika nivåer och inom olika system där hon verkar.

Offentliga e-tjänster ska syfta till att förenkla ärenden, för verksamheten, men framförallt för dess användare. Det finns dock offentliga e-tjänster efter vars införande denna effektivisering inte skett. Bolaget ÖstgötaTrafiken ansvarar för kollektivtrafiken i Östergötlands län, och upphandlade under 2012 en ny sms-tjänst, vilken infördes den 1 februari 2013. Denna nya sms-biljettjänst, som ersatte en tidigare sådan, krävde att alla sms-betalningar skedde från ett registrerat mobilnummer. Bakgrunden till detta var ett EU-direktiv som kom att påverka svensk lagstiftning och krävde att alla sms-köp skulle komma från ett svenskregistrerat mobilnummer.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur tre pedagoger på en Montessoriskola i år F-1 arbetar praktiskt för att individualisera undervisningen. Vi ville även ta reda på vilket förhållningssätt en lärare kan ha till eleven och vilka verktyg den kan använda då den individualiserar undervisningen. Vi använde oss av en kvalitativ metod då vi ville förstå och urskilja olika handlingsmönster hos de pedagoger vi intervjuade och observerade. Detta för att få så personliga och redogörande svar som möjligt kring hur de individualiserar undervisningen i praktiken. Litteraturen som ingår i studien redogör för Montessoripedagogikens grundtankar och dess syn på lärarens roll samt forskning kring vilket förhållningssätt en lärare kan inta vid olika individualiseringsformer.