Sökresultat:
1149 Uppsatser om Kritik mot lärarutbildning - Sida 60 av 77
Ekonomistyrning i bostadsbolag -En jÀmförelse av kommunala och privata bostadsbolag i Göteborg
Inledning och syfteI Göteborg finns ungefÀr 135 000 hyresrÀtter. UngefÀr hÀlften Àgs och förvaltas av Göteborgs stad och resten Àgs av privata fastighetsÀgare. Forskning visar att bostadsmarknaden i Europa blir allt mer avreglerad och marknadsorienterad. Ett led i detta Àr en förÀndrad lag om kommunala bostadsbolag som numera sÀger att bolagen skall drivas affÀrsmÀssigt och med marknadsmÀssiga avkastningskrav. De privata bolagen har ibland fÄtt kritik för att de underhÄller sina fastigheter för lite.
iPhone 5c: Den mörka sidan av dagens medieteknik : En kritisk fallstudie av Apples riskkommunikation kring produkten iPhone 5c inom hÄllbar utveckling
I denna uppsats har jag Àmnat göra en kritisk fallstudie av Apples riskkommunikation kring iPhone 5c och dess miljöpÄverkan. Detta innefattar ett holistiskt perspektiv av informations- och kommunikationsteknik i vardagen som medievetenskapen börjat inkludera allt mer. Det Àr vidare ocksÄ ett exempel pÄ hur utvecklingen av medietekniken börjat fÄ en allt större uppmÀrksamhet. FrÀmst frÄn teknikjournalister men ocksÄ, som redovisat i denna uppsats, frÄn medieteoretiker. AnmÀrkningar och synpunkter som handlar om att dagens medieteknik hade kunnat göras miljövÀnligare Àn vad den gjorts.
Vilka Àr de andra? SFI-deltagares konstruktioner av vi och de andra
Inledning: SÄvÀl politiker, som media och mÄnga andra kritiserar undervisningen av svenska för invandrare (SFI) kraftigt, det diskuteras att invandrarna inte lÀr sig svenska i önskvÀrd omfattning och integrationen av de nyinkomna gÄr dÄligt. Studien har dÀrför velat undersöka dessa frÄgor SFI-deltagarnas syn pÄ andrasprÄksinlÀrning och deras integration.Syfte: Studien avser att undersöka vad SFI-deltagare anser om SFI:s medverkan till integration och andrasprÄksinlÀrning i det svenska samhÀllet.ForskningsfrÄgor: 1. Vilka diskurser framtrÀder i SFI-deltagarnas konstruktioner av vi och de andra?2. Vad Àr SFI-deltagarnas syn pÄ SFI:s medverkan till deras integration i samhÀllet?3. Hur har SFI konkret bidragit till SFI-deltagarnas integration, avseende t ex arbete, vÀnner, kontakter, studieframgÄng, boende och skola?Metod: Diskursanalys enligt diskurspsykologisk metod.Teori: Den hÀr studien har sin teoretiska förankring i socialkonstruktionism med influenser av postkolonial teori och kritisk teori.Resultat: Antagandet var att bristande sprÄkkunskaper skapar segregation och omvÀnt, vilket besannades. Sammanfattningsvis kan sÀgas att informanterna uttryckte en massiv kritik av SFI:s förmÄga att hjÀlpa dem med integrationen och att de Àven var kritiska mot praktik och arbete och mot den sprÄktrÀning som de dÄ fick. Men de Àr inte enbart kritiska till SFI-undervisningen, de ser Àven positiva effekter av undervisningen.
Ăversiktsplan- en "överdriftsplan"?
Kritik riktas till översiktsplanen som vĂ€gledande riktlinje för den vidare detaljplaneringen i kommuner. Det handlar om att översiktsplanen inte anses leva upp till dess lagstiftade syfte, som ett verktyg för politiskt och lĂ„ngsiktigt strategiska beslut om mark-och vattenanvĂ€ndning samt bebyggelseutveckling. Ăr dĂ€rmed översiktsplanen överflödig eftersom den inte anses leva upp till dess syfte? Vid ifrĂ„gasĂ€ttandet av översiktsplanens relevans som riktlinje studeras detaljplaners faktiska anvĂ€ndning av översiktsplanens riktlinjer. Detta för att utse om eventuella avvikelser görs i detaljplanen ur översiktsplanen.
Personalvetarstudenter, var ni verkligen redo? : En kvalitativ studie om fo?re detta personal- och arbetslivsstudenters fo?rha?llningssa?tt till o?verga?ngen fra?n studier till arbetsliv
Personal- och arbetslivsprogrammet a?r en akademisk utbildning som pa? senare tid hardiskuterats som en utbildning i gra?nslandet mellan akademi och yrkesliv. Utbildningen fa?r oftautsta? kritik i samha?llsdebatten da? de nyexaminerade akademikerna, trots flera?rig utbildningsaknar praktiska arbetsrelaterade fa?rdigheter och kunskaper. Programmet finns pa? ma?nga olikaorter i Sverige, men med olika utbildningsuppla?gg.
LeveransvÀgran
Upprepade gÄnger under de senaste Ären har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsÀkras sin konventionsenliga rÀtt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För nÀrvarande Àr de gömda barnens rÀtt till utbildning i landet helt beroende av att vÀlvilliga kommunala skolor sjÀlva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges Ätaganden finns det inte nÄgon rÀttighetsgivande lagstiftning, ej heller erhÄller de kommunala skolorna nödvÀndigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förÀndra situationen och dÀrigenom pÄ ett bÀttre sÀtt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 SkolgÄng för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.
Opportunism vid nedskrivningsprövning av goodwill? : En kritisk studie av tidigare angivna förklaringar till avvikelser mellan en genom CAPM berÀknad diskonteringsrÀnta och den av företaget redovisade, vid nedskrivningsprövning av goodwill.
Ă
r 2005 implementerades IFRS 3 och IAS 36 i Sverige. I och med detta genomför företag nedskrivningsprövningar av goodwill. Dessa kan inbegripa nuvÀrdesberÀkningar av framtida kassaflöden. Forskarna Carlin och Finch utförde Är 2009 en studie pÄ australiensiska börsnoterade företag för att undersöka om diskonteringsrÀntor, vilka anvÀnds vid en nedskrivningsprövning, sÀtts opportunistiskt. Studien genomfördes genom att de visade pÄ förekomsten av avvikelser mellan diskonteringsrÀntan som företagen redovisat och en av forskarna estimerad teoretisk diskonteringsrÀnta berÀknad genom the Capital Asset Pricing Model [CAPM].
Konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning. ChimÀr eller realitet?
Den pÄgÄende skuldkrisen i Europa, och den dÀrav föranledda starka tendensen till vÀrdeminskning av olika placeringar i finansiella instrument, har gett frÄgan om effektiviteten i konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning förnyad aktualitet. I svensk media har pÄ senare tid stark kritik riktats mot sÄvÀl utformningen av det regelverk som Àr avsett att skydda konsumenter vid sÄdan rÄdgivning, som dess pÄstÄtt otillrÀckliga praktiska genomslag. Den lÄga andelen konsumenter som fÄr gehör för sina klagomÄl angÄende finansiell rÄdgivning i allmÀnna reklamationsnÀmnden, samt den omstÀndigheten att lagen om finansiell rÄdgivning (2003:862) aldrig blivit föremÄl för prövning i Högsta Domstolen, kan möjligtvis vara symptom pÄ att systemet för konsumentskydd pÄ detta omrÄde Àr behÀftat med vissa brister. En nÀrmare studie av det preventiva och reparativa konsumentskydd som lagen om finansiell rÄdgivning tillhandahÄller ger vid handen att det torde finnas en viss sanningshalt i de anmÀrkningar som framförts i media. Ett flertal svagheter existerar bÄde i de regler som skall minimera risken för förekomst av vÄrdslös finansiell rÄdgivning till konsumenter, och i de regler som tar sikte pÄ konsumentens möjligheter att erhÄlla kompensation för ekonomisk skada som orsakats genom oaktsamt utförande av rÄdgivningsuppdraget.
Strandskyddsdispener - hur kommer dispensgivningen att förÀndras med förnyelsen av strandskyddslagen?
Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950,
Àven om man tidigare hade skydd för vissa naturomrÄden för att sÀkra
allmÀnhetens tillgÄng. De första lagarna som gav strÀnderna ett skydd skulle
fungera i samspel med allemansrÀtten som dÄ lyftes fram och fick en ny
betydelse i samhÀllet. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av
en permanent nÄgra Är senare, och har dÀrefter har kompletterats och
förÀndrats. Den största förÀndringen skedde 1975, dÄ strandskyddet blev
generellt och dÀrmed obligatoriskt.
Strandskyddslagstiftningen gÀller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och
innebÀr att inga byggnader, anlÀggningar eller verksamheter fÄr uppföras inom
100 meter frÄn strandlinjen, bÄde i havet och pÄ land.
Sponsring : Avdragsproblematiken
Sponsring Àr ett relativt nytt sÀtt för marknadsföring som genom Ären har blivit allt vanligare för företag att anvÀnda sig av. Idag Àr det ett av de mest anvÀnda marknadsföringsinstrumenten. Det finns ingen sÀrskild reglering av avdragsrÀtten för sponsring i skattelagstiftningen, utan utgifter för sponsring faller normalt under 16 kap. 1 § IL. Denna huvudregel Àr vÀldigt allmÀnt skriven vilket medfört att rÀttsfall stÄr för den huvudsakliga regleringen pÄ omrÄdet.Utgifter för sponsring har i rÀttspraxis medgetts vara avdragsgilla som reklam- och PR-kostnader, forsknings- och utvecklingskostnader, personalkostnader och representationskostnader.
Den svenska nunnans medeltida liv : ett religiöst kall eller lÀttja och fÄfÀnga?
Syftet med följande uppsats Àr att ta reda pÄ om det ligger nÄgon sanning i Olaus Petris anklagelser mot nunnorna om att de skulle vara fÄfÀnga och att de levde i lÀttja. Dessutom Àr syftet med denna uppsats att ge en bild av de faktiska förhÄllanden och vÀrderingar som levandegjort deras miljö.Med det hÀr arbetet vill jag försöka belysa den ideologiska grundstrukturen i den medeltida klosterrörelsen i VÀsteuropa för att ge arbetet en bra bakgrund. Det Àr viktigt att beakta nunneklostrens framvÀxt i det medeltida Sverige och utifrÄn detta skapa en bild av hur nunnorna levde dÀr, för att sen försöka se om det ligger nÄgon sanning i Olaus Petris pÄstÄenden om att nunnorna i de svenska klostren var fÄfÀnga och levde i lÀttja. Kan det helt enkelt vara sÄ att synen pÄ det asketiska idealet har varierat? Kan andra vÀrderingar Àn den importerade asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren?I detta arbete kommer huvudsakligen Vadstena kloster att behandlas.
Kvinnosynen i JesĂșs Francos skrĂ€ckfilmer 1962-1971
Syftet med vÄr studie Àr att ge en beskrivning av hur problematiken kring bedömning och betygsÀttning ser ut, studera religionslÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning samt att presentera lösningar till problematiken. De frÄgestÀllningar som ingÄr i studien Àr vilka problem som finns vid bedömning och betygsÀttning av elever samt hur en religionslÀrare ska agera för att betygen ska bli rÀttvisa. För att ge en beskrivning av problematiken kring bedömning och betygsÀttning har vi baserat oss pÄ litteratur frÄn bland andra Leif Davidsson, Boo Sjögren och Lars Werner, HÄkan Andersson, Göran Linde, Henry Egidius. Den kritik som frÀmst kommer fram nÀr det handlar om bedömning och betygsÀttning Àr den mot betygskriteriernas utformning. Betygskriterierna anses av bland annat Linde vara för diffusa i sin utformning vilket innebÀr att varje enskild lÀrare kan göra sin egen tolkning av dessa.För att studera religionslÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning har vi intervjuat fyra verksamma religionslÀrare för att fÄ fram deras tankar och Äsikter kring det nuvarande betygssystemet.
Den tjÀnsteorienterade arkitekturen ? En diskursanalys över dess framstÀllning
SOA eller tjÀnsteorienterad arkitektur har varit bokstavsförkortningen som tagit de flesta med storm de senaste Ären. Det har Àven varit den arkitektur som Ästadkommit mest uppstÄndelse i media. Dock har den i mediala skrifter sÄ gott som uteslutande fÄtt stÄende ovationer och nÀstan höjts till skyarna som frÀlsaren för alla verksamheter, stora som smÄ. Denna studie stÀller sig frÄgande till om medias bild av SOA verkligen stÀmmer överens med verkligheten samt huruvida SOA kan leva upp till de förvÀntningar som mÄttats.MÄlet med uppsatsen Àr att fungera som nÄgot av en motpol till den positiva kritik som SOA blivit tilldelad. Att fÄ se bÄda sidor av samma mynt Àr sÄledes nÄgot av ett ledord som genomsyrat studien frÄn början till slut.
IAS 17 i förÀndring - En studie av remissvar
Bakgrund och problem: Det har riktats kritik frÄn mÄnga hÄll mot det nuvarande sÀttet attredovisa leasingavtal pÄ. Distinktionen mellan finansiellt och operationellt leasingavtal harmedfört att mÄnga företag vÀljer att redovisa sina avtal som operationella, dÄ dessa inte inkluderasi balansrÀkningen, vilket gör att en mer positiv bild förmedlas av verksamheten. IASBs nyaförslag innebÀr att alla avtal kommer att redovisas som finansiella, vilket medför konsekvenser förföretagen dÄ balansrÀkning och mÄtt sÄsom skuldsÀttningsgrad kommer att pÄverkas.Syfte och avgrÀnsning : Vi avser att analysera utvalda remissvar frÄn diskussionsunderlaget ochundersöka vad berörda parter anser kring förslaget och dess effekter pÄ redovisningen. VÄrt syfteÀr vidare att sammanstÀlla remissvaren med avseende pÄ valda frÄgor i diskussionsunderlaget ochfÄ en övergripande bild över likheter och olikheter mellan synpunkterna. I studien har vi valt attinte inkludera de remissvar som berör vÀrderingsproblematiken kring det nya förslaget och vikommer inte att titta pÄ remissvar frÄn enskilda företag.Metod: Remissvaren studeras med avseende pÄ de frÄgor som finns presenterade idiskussionsunderlaget.
Vendor Managed Inventory - vad fÄr det för effekter : En jÀmförelsestudie mellan teorins beskrivna effekter och upplevda effekter inom tillverkningsindustrin
Bakgrund: Den logistiska kedjan frÄn producent till konsument blir alltmer komplex pÄ grund av att ett stÀndigt ökande antal artiklar tillverkas utifrÄn kundens behov och önskemÄl. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemÄl har företag historiskt sett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lager till en ny nivÄ. Att arbeta med VMI innebÀr stora fördelar för mÄnga olika företag nÀr det gÀller informationsspridning, partnerskap och lagerföring. Trots de omfattande fördelar som beskrivs i de flesta teorier om VMI finns det en del framförd kritik.