Sök:

Sökresultat:

1149 Uppsatser om Kritik mot lärarutbildning - Sida 10 av 77

FörutsÀttningar för en inkluderande skola : Hur ser de ut?

SjÀlvframstÀllning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren anvÀnder olika strategier för att minnas och att konstruera sig sjÀlv och sitt sjÀlv i en berÀttande text. I den hÀr uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berÀttelserna hÄlls samman av ett antal karakteristiska teman och berÀttarstrukturella mönster.För det första kan sÀgas att sjÀlvframstÀllningarna förefaller vara en förlÀngning av politikerrollen. Ett tydligt exempel pÄ detta Àr hur barndomen betraktas med politikerblicken.

X, y eller z? : Om litteraturkritik och auktoritet i svensk dagspress

Denna uppsats Àr en undersökning av hur litteraturkritiker i modern svensk dagspress söker legitimera sig för att sedermera uppnÄ auktoritet. Genom fyra kriterier upprÀttade med utgÄngspunkt i litteraturvetaren Tomas Forsers bok Kritik av kritiken analyseras totalt 28 texter ur Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga texter publicerades under vecka 14 2009. Uppsatsen kommer fram till kriterierna Àr anvÀndbara och argumenterar för att de visar hur de enskilda kultursidorna söker profilera sig i och fortsatt eftersöka metoder för att legitimera sig och pÄ sÄ sÀtt vinna auktoritet..

Framtagning av en handbok i förbÀttringsarbete till "företaget"

Syftet med projektet var att ta fram en handbok till företaget SB. Handboken har tagits fram genom att studera och utgÄ frÄn vad som ingÄr i Yellow Belt utbildningar som finns tillgÀngliga pÄ marknaden. Hur de olika verktygen hanteras och mottas pÄ företaget har undersökts genom iterativa tester pÄ medarbetare. En semistrukturerad intervju avslutade datainsamlingen och resulterade i vad som kom att fÄ namnet ? Den lilla verktygslÄdan?.

Den nya gemensamma europeiska köplagen (CESL) : En analys av kritiken mot förslaget och konsekvenser för svenska företag

I oktober 2011 framlade Europaparlamentet det senaste försöket till en mer samstÀmmig europeisk avtalsrÀtt, genom ett förslag till en förordning om en gemensam europeisk köplag, CESL. Den europeiska köplagen innehÄller bÄde avtals- och köprÀttsliga regler med det övergripande syftet att, likt den inter-nationella motsvarigheten CISG, underlÀtta den unionsinterna handeln för konsumenter och företag. Mot bakgrund av att förslaget har mötts av omfattande kritik Àr det av intresse att stÀlla sig frÄgan om CESL kommer att bidra med de uppenbara skillnader, som har angetts bÄde i förarbeten och i förslaget som sÄdant.Uppsatsen syftar till att granska och analysera förslaget till en ny gemensam europeisk köplag, CESL, tillsammans med den kritik som framförts frÄn svenskt hÄll. Med utgÄngspunkt frÄn det arbetet analyseras slutligen de konsekvenser förslaget, vid ett eventuellt införande, fÄr för svenska företag.Kritiken som lyfts fram i studien kommer frÄn 12 svenska intressenter, med hÀrkomst bÄde frÄn nÀringsliv, akademi och doktrin. Efter en systematisering, och en efterföljande analys, av denna kritik kan fyra segment urskiljas.

FrÄn August Palm till Göran Persson : en analys av socialdemokratiska sjÀlvframstÀllningar

SjÀlvframstÀllning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren anvÀnder olika strategier för att minnas och att konstruera sig sjÀlv och sitt sjÀlv i en berÀttande text. I den hÀr uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berÀttelserna hÄlls samman av ett antal karakteristiska teman och berÀttarstrukturella mönster.För det första kan sÀgas att sjÀlvframstÀllningarna förefaller vara en förlÀngning av politikerrollen. Ett tydligt exempel pÄ detta Àr hur barndomen betraktas med politikerblicken.

Skatteprocessen : Hur rÀttssÀker Àr den?

Skatteprocessen i Sverige har under mÄnga Är fÄtt utstÄ kritik angÄende brister i rÀttssÀkerheten. Skatteverket agerar bÄde den utredande och dömande parten i första instans vilket medför ett stort ansvar för att kunna upprÀtthÄlla ett rÀttssÀkert förfarande. Kritiska röster har dock höjts angÄende Skatteverkets arbetsmetoder och domstolarnas otydliga domslut. I de fall ett beslut frÄn Skatteverket överklagas och en rÀttslig prövning inleds stÀlls den enskilde mot Skattemyndigheten. En process som kan komma att bli mycket kostsam för den enskilde.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att studera hur rÀttssÀker skatteprocessen Àr.

Orena kommunala Ärsredovisningar: Varför fÄr kommunerna kritik och hur behandlar de kritiken?

Kommuner anses vara neutral i sin redovisning. Detta gör att de ska redovisa pÄ ett tillförlitligt, verifierbart och objektivt sÀtt för att kunna ge relevant information till sina mottagare via Ärsredovisningen. Eftersom den kommunala Ärsredovisningen i vissa fall avviker frÄn god redovisningssed och rÀttvisande bild avsÄg denna studie att öka förstÄelsen för individernas uppfattningar om hur redovisningsarbetet gÄr till och konsekvenserna av det, klargöra vilken kritik kommunerna fÄtt samt hur de behandlar den kritiken. För att svara pÄ frÄgan Varför kommunala Ärsredovisningar Àr orena genomfördes en identifiering av faktorer som pÄverkar förÀndringsbenÀgenheten ur ett organisatoriskt och ett individuellt perspektiv. Denna studie genomfördes via observationer och intervjuer med standardiserade frÄgor till aktörer i fyra av Norrbottens kommuner.

Den ansvarsfulla resan : En kvalitativ studie om hur researrangörer arbetar med CSR

Turismen Àr en av vÀrldens största industrier. Positiva effekter turismen för med sig Àr bland annat ökad sysselsÀttning och ekonomisk tillvÀxt. De senaste Ären har dock negativa effekter av turism diskuterats allt mer i media, framförallt har miljöfrÄgan lyfts fram. Andra exempel pÄ negativa effekter som har diskuterats Àr dÄliga arbetsvillkor, barnsexturism och vattenbrist. All inclusive hotell har fÄtt kritik pÄ grund av att endast en liten del av de pengar som dras in stannar kvar hos lokalbefolkningen.Ett sÀtt för turismföretag att skydda sig mot denna kritik Àr att arbeta med CSR, vilket Àr en förkortning av Corporate Social Responsibility.

SmÄ barns möte med ipad : En studie om lÀrande och kommunikation mellan yngre förskolebarn och ipad

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvÀgledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med nÄgra verksamma studie- och yrkesvÀgledare pÄ grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats Àr att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvÀgledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor nÀr det gÀller skolornas studie- och yrkesvÀgledning.

I massmediernas spegel : Makten över makten

Hur massmedia framstÀller verkligheten och hur denna ska tolkas har blivit allt viktigare frÄgor. Med den globala medians framfart och det enorma informationsflödet blir ett kritiskt tÀnkande centralt för att kunna skapa sig en egen uppfattning om den vÀrld vi lever i. I detta arbete belyser jag massmedias bild av Göteborgskravallerna 2001 och försöker se den verklighet som mÄlas upp. Min utgÄngspunkt Àr den kritiska teorin och ideologi kritik som har sin grund i Frankfurt skolans marxistiska teorier. Genom att kritiskt analysera och bryta ner massmedias verklighet försöker jag blottlÀgga och ifrÄgasÀtta den verklighet som mÄlas upp av kravallerna i Göteborg 2001..

De (o)beroende affÀrsnyheterna : - PR-konsulternas del i den nyhetsskapande processen

Följande uppsats tar avstamp i den kritik som har riktats mot traditionella studier av nyhetsproduktion, kritik som till mÄngt och mycket bottnar i att skapandet av nyheter inte Àr en autonom institution utan snarare en process som berörs av mÄnga intressenter, i vilken PR-konsulter utgör en vital, outforskad del. Syftet med denna studie Àr att söka svara pÄ vilka ekonomiska, etiska, organisatoriska och journalistrelaterade grundvalar PR-konsulter deltar i den nyhetsskapande processen, och genom att göra det bidra till det diskursteoretiska perspektivet och utöka förstÄelsen för hur nyheter skapas. Uppsatsens teoretiska ramverk bestÄr dels av teorier som berör produktionen av affÀrsnyheter och dels teorier som behandlar sjÀlva PR-omrÄdet. För att kunna svara pÄ uppsatsens frÄgestÀllning - PÄ vilka ekonomiska, etiska, organisatoriska och journalistrelaterade grundvalar deltar PR-konsulter i den nyhetsskapande processen? - genomfördes en respondentintervjustudie med sju PR-konsulter, för att pÄ sÄ vis fÄnga förestÀllningar och uppfattningar om deras del i den nyhetsskapande processen. Studiens resultat underbygger och stÀrker dess teoretiska ramverk och visar tydligt pÄ att PR-konsulterna idag arbetar nÀrmare nyhetsorganisationer och utgör en större och tydligare del i skapandet av affÀrsnyheter. Resultatet visar Àven det till stor del Àr pekuniÀra intressen som styr deras arbete, vilket till viss del beror pÄ vÄr tids teknologiska konvergens. En slutsats man kan dra av resultatet ? att PR-konsulter idag Àr en tydligare del i produktionen av affÀrsnyheter ? Àr att nyhetsredaktioner i större utstrÀckning tar in kommersiellt material pÄ redaktionell plats vilket tyder pÄ att nyhetsredaktionerna hÄller pÄ att utarmas, nÄgot som pÄ sikt skulle kunna ses som ett hot mot demokratin.

Halmstadgruppen

Halmstadgruppen blev mycket omskriven i tidningarna och bara det att gruppen bestod av en skara konstnÀrer som hade gÄtt samman gÀllande stilriktning och gemensamma utstÀllningar bidrog sÀkert en hel del till uppmÀrksamheten. Dessutom följde Halmstadgruppen det som var pÄ ?modet? i Paris konstliv. Det var nÄgot som blev vÀldigt tydligt i och med att Halmstadgruppen stÀllde ut pÄ Galerie Modern i Stockholm 1931, samtidigt som det öppnades en utstÀllning med fransk konst pÄ Nationalmuseum i Stockholm. NÀr Halmstadgruppen dessutom stÀllde ut pÄ Galerie Modern i Stockholm 1932 anordnade Nationalmuseum i Stockholm en surrealistutstÀllning, vilket vÀckte en debatt om Halmstadgruppen i flera tidningar.

RevisionsberÀttelsen - en rapport under förÀndring

Till följd av 2000-talets redovisningsskandaler har allmÀnheten riktat kritik mot revisionsbranschen genom att ifrÄgasÀtta revisorns roll och ansvar. Branschen befinner sig i en förtroendekris vilket har lyfts fram i media och debatter vÀrlden över. Till följd av den kris som rÄder har revisionsberÀttelsens betydelse ifrÄgasatts. Rapportens anvÀndare anser att den inte innehÄller relevant information och efterfrÄgar större inblick i den granskade enheten.Flera normgivningsorgan har belyst behovet av en radikal förÀndring av revisionsberÀttelsen och arbetar just nu med att förÀndra rapportens innehÄll. Den svenska branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rÄdgivare, FAR, har gett ett remissvar pÄ ett av de framlagda förslagen och Àr positiva till initiativet om en förÀndring men har invÀndningar pÄ vissa delar.

Alternativ utformning av WTC i VÀxjö

StationsomrÄdet i VÀxjö genomgÄr omfattande förÀndringar, dÀr bland annat planer för ett WTC finns. Ett förslag pÄ nÀmnda byggnad har tagits fram, men det fick kritik. Man menade att det inte stÀmde in i stadsbilden. VÄrt syfte och mÄl har dÀrför varit att ta fram alternativa förslag pÄ utformning av ett WTC, med hÀnsyn till kritiken. VÄr metod bestod i att sÀtta oss in befintliga detaljplaner och utföra eget skissningsarbete.

Licens för frihet? : ? en kritisk diskursanalys av fri programvara

Studien behandlar Àmnet fri programvara utifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv. Texter och tal av Richard M.Stallman, grundaren av Free Software Foundation (FSF), ligger i fokus för studien. FSF Àr en rörelse som har isyfte att göra och kÀmpa för fri programvara. Detta innebÀr uttryckligen en kritik mot programvara som Àr ofrieller proprietÀr. Studien visar pÄ tre olika diskurser som Àr betydelsefulla för fri programvara; frihetsdiskursen,maktdiskursen och etikdiskursen.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->